Mål och utvecklingsplan ( Lejonkulan ) Utveckling och lärande Vt-17

Utifrån vår självskattning gör vi med hjälp av den här mallen en pedagogisk planering för husets prioriterade mål från.

• Normer och värden LpFö 2:1
• Utveckling och Lärande LpFö 2:2
• Barns inflytande LpFö 2:3
• Förskola och hem LpFö 2:4

Avdelning, ansvarig personal, kapitel och mål

Avdelningens namn

Lejonkulan

Ansvarig personal

Elisabeth, Eva, Gizella

Kapitel från LpFö

2:2 Utveckling och lärande

Mål och riktlinjer (i början av perioden)

Prioriterat mål:

Förskolan ska sträva efter att  barnet utvecklar sin förmåga och förståelse för rum, form, läge och riktning

Utveckling pågår när barnen (i början av perioden)

Hur vill ni att det ska vara på förskolan när ni nått målet för verksamheten? Beskriv konkret vad ni önskar att barnen ska ha möjlighet att utveckla utifrån de utdrag ur läroplanen ni har gjort ovan. Kom ihåg att ha barnfokus! Hur kan vi anpassa verksamheten utifrån barngruppens behov och önskemål! Gå ner på detaljnivå så blir analysen hanterbar. Punkta upp målen med siffror 1,2,3 etc.

Utveckling pågår när:

Barnet använder olika matematiska begrepp.

När barnet använder det material som finns.

Så ska vi arbeta för att nå dit (i början av perioden)

Hur tänker ni gå till väga rent praktiskt? Skriv en “ att göra lista”. Hur kommer det här synas och märkas i verksamheten? Kommer ni förändra miljön ute eller inne? Kommer det påverka gruppen eller miljön på förskolan? Varje sak ska följas av vem som är ansvarig på förskolan. Följ siffrorna ovan nr 1 på förväntat resultat blir nummer 1 i “att göra listan “ osv. Det underlättar för kommande analys. Lägg in observationer så har ni möjlighet att konkret se resultaten av ert arbete. En observation före och en efter varje insats.

Att göra, så syns det:

1. Rörelsestunder

2. Samlingen

3. Skogen

4. Spel

5. Byggmaterial

Så här ska vi följa upp (i början av perioden)

För att kunna mäta en kvalitetsutveckling behöver ni observera statusen på förskolan och i barngruppen innan och efter en insats. Det kan vara spaltdokumentation, barnintervjuer, sociogram osv. Välj det verktyg ni anser passar bäst och gör en mätning innan och en efter vald insats. Hur vet vi det?

Observationer, dokumentatationer, intervjuer etc:

Intervjuer

Observationer 

Analyser

Uppföljning (under perioden)

Vilka insatser som görs fyller vi  på kontinuerligt under arbetets gång i Blogg och Lärlogg.

Analys (i slutet av perioden)

Varför det blev som det blev? Vad det var som påverkade att vi fick det resultat som vi fick? Hur barngruppen påverkades ? Vad som hände i barngruppen när vi försökte nå målen ovan? Om barngruppen förändrades på något sätt? Om arbetet  på förskolan påverkades? Positiva och negativa effekter av arbetet med målområdet?  Hur vet ni det? Vilka “bevis” har vi?  (Observationerna som gjordes före och efter vald insats)

Att dagligen använda oss av termerna: läge, form, rum  och riktning när vi tex promenerar, har samling eller dukar upplever vi som bra och naturliga tillfällen och vi märker att barnen tar till sig kunskapen snabbare och ser därför en vinning i att upprepa momentet vid varje aktivitet samt i den dagliga verksamheten. 

- Vi har i samlingen använt oss av materialet  " matte på burk" till att benämna de geometriska formerna, lägesorden samt räkna och ramsa ser vi som positivt.

Genom att använda material som bl.a flanosagor -   synliggör vi på ett enkelt och lekfullt sätt  barnens förståelse för de matematiska termerna. Detta ser vi även gynnas av att arbeta i mindre grupper för att låta alla komma till tals och få plats.

Vi har arbetat med matpedagogik- Sapere ( Styrkan med SAPERE är att det är ett spännande, lustfyllt och konkret sätt att lära barn om mat och måltider )

Barnen har byggt olika geometriska former med hjälp av mat. Bl.a kuber med hjälp av tandpetare och kålrots tärningar, Mandala mönster med fruktbitar där dom följt ett mönster. Där har barnen tränat sina matematiska kunskaper på ett lustfyllt sätt. Detta kommer vi jobba vidare med.

-  I det vardagliga samtalet har vi observerat/noterat att fler och fler av barnen benämner exempelvis former i större utsträckning än innan.  tex. barnet ser att glaset är en cirkel eller havrekuddarna har kvadratisk form.

- Det har blivit en naturlig del av vår pedagogiska vardag att vi samtalar om de geometriska formernas egenskaper både i spontana tillfällen och i planerade. Vi sätter även naturligt ord på läge, riktning och rum när vi samtalar med barnen. 

- I vår pedagogiska dokumentation kan vi se att vi erbjuder kontinuerligt alla barn planerade och spontana tillfällen där de får möta de geometriska formerna, samt rum, läge och riktning. Vi kan tydligt se det  tex i rörelserummet, ute på gården, på lekparken

-Förslag till åtgärder (i slutet av perioden)

Genom att besvara dessa frågorna får vi syn på vad som behöver justeras för att leda barngruppen och verksamheten vidare.

- Vi fortsätter att sätta ord på läge, rum, riktning och geometriska former och deras egenskaper för att på ett naturligt sätt främja barnens utveckling, både i spontana och planerade situationer. 

- Vi fortsätter med att i samlingen bla använda oss av olika sagor med rekvisita som innehåller lägesord, rum, form och riktning.

- Vi fortsätter att arbeta med de mindre grupperna.

Förslag till åtgärder (i slutet av perioden)

Genom att besvara dessa frågorna får vi syn på vad som behöver justeras för att leda barngruppen och verksamheten vidare.

Uppföljning av åtgärder (i slutet av perioden)

Cirka två månader efter att analysen blivit gjord följer vi upp och för att se om det förändrade arbetssättet fortfarande är förankrat i grundverksamheten.