Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Undervisningsstund förskola Rörelse

Skapad 2017-02-03 13:27 i Gamla Rindö förskola Vaxholm Stad
Undervisningsstund. Samplanerad undervisning för förskollärare och arbetslag inom UndIF 2015-2018 Vaxholms stad
Förskola
Samplanerad undervisningsstund i två cykler för förskollärare och arbetslag kopplat till forskningsprogrammet UndIF 2015-2018.

Innehåll

Här nedan under "Bedömningsmatriser" hittar du underlag för Undervisningsstund. 

De två cyklerna ser ut så här: 

 

 

Vänligen 

Katinka Leo

 

Uppgifter

  • Deadlines

  • INSTRUKTIONER

Matriser

UNDERVISNINGSSTUND. Underlag för samplanering, samreflektion och samanalys

Rubrik 1

Cykel 1. Samplanering i arbetslag
Här fyller ni i planering inför undervisningsstunden. Var ska vi?
Cykel 1. Samreflektion, -utvärdering & samanalys.
Här fyller ni i era reflektioner och analyser efter första genomförandet av undervisningsstund. Deadline 28/2 Hur gick det? Varför gick det som det gick?
Cykel 2. Samplanering i arbetslag. Förbättrad undervisningsstund.
Här fyller ni i en ny förbättrad planering som ska vara så lik den första som möjligt men med de justeringar som krävs för en ännu bättre undervisningsstund. Hur går vi vidare?
Cykel 2. Samutvärdering & samanalys.
Här fyller ni i era reflektioner och analyser efter andra förbättrade genomförandet av undervisningsstund. Deadline 31/3 Hur gick det? Varför gick det som det gick? Vad har vi lärt oss? Vilka lärdomar tar vi med oss in i nätverket?
Undervisningens ramar: Antal barn
Stödfrågor planering: Hur många barn? Vilka barn? Vilken sammansättning av barn och varför? Stödfrågor utvärdering: Vilken effekt antalet och sammansättningen av gruppen på undervisningsstunden?
Vi arbetar med grupper om fyra barn. Vi har valt att göra grupper med barn som har olika behov av stöd, för att enkelt kunna hjälpa alla barn utifrån deras egna behov.
Vi ser att det var ett bra antal barn i gruppen, och att sammansättningen av barn fungerade som vi önskat. Vi valde en gruppsammansättning där barnen hade olika grundkunskaper i olika moment, för att på så sätt kunna stödja barnen där det behövdes som bäst. Barnen respekterade varandra och gav varandra den tid de behövde, utan att stressa på.
Vi valde att inte ändra gruppsammansättningen, då vi ansåg att den fungerade väl vid första omgången.
Vi anser att gruppsammansättningen var väl fungerande. Det var lagom att ha fyra barn åt gången, då pedagogen utan svårigheter kunde hjälpa alla barnen, och då väntetiden för barnen blev överkomlig.
Undervisningens ramar: Plats för undervisningsstunden
Stödfrågor planering: Var ska undervisningsstunden äga rum? Varför väljs den platsen? Stödfrågor utvärdering: Vilken påverkan fick valet av plats på undervisningsstunden?
Undervisningen äger rum i vårt rörelserum i skolhuset. Här finns bra ytor för att utföra fysiska övningar.
Då vi har ett stort öppet rörelserum kändes platsen naturlig. Här får barnen plats att ta ut sina svängar, material finns tillgängligt och vi upplever att barnen är trygga i miljön.
Vi valde att inte ändra lokalen.
Då vi har en lokal som är anpassad för rörelseaktivitet blev valet av lokal naturligt.
Undervisningens ramar: Tidpunkt
Stödfrågor planering: När ska undervisningsstunden ske på dagen? veckodag? Hur länge? Stödfrågor utvärdering: Vilken effekt på undervisningsstunden fick valet av tidpunkt?
Undervisningen kommer att ske i samband med vår samlingsstund under förmiddagen. En torsdag under ca 15 minuter.
Vi anser att valet av tidpunkt fungerade bra. Barnen var pigga och hade mycket energi. Vi upplever att de tyckte det var en rolig start på dagen.
Då vi har ändrat våra förmiddagsrutiner valde vi att istället ha undervisningsstunden direkt innan lunch. Då vi har hög personaltäthet under torsdagar, valde vi att utföra uppgiften då.
Vi anser att tiden för undervisningsstunden fungerade bättre under första passet som låg tidigare på förmiddagen. Under andra passet var flera barn hungriga, och inte lika koncentrerade.
Undervisningens ramar: Förberedelser
Stödfrågor planering: Vilket material planerar ni att använda? Hur ska materialet presenteras? Hur involveras barnen i planering av förberedelser? Hur ska barn och vuxna organiseras? Vem gör vad? Stödfrågor utvärdering: Hur påverkade förberedelserna undervisningsstunden? Hur fungerade samarbetet? Vad kan göras bättre nästa gång?
Vi kommer att använda taktila balansplattor i olika former, madrass, hopprep, liten lätt boll, yogamatta. Första tillfället planeras av pedagoger. Två pedagoger är delaktiga i övningen. Förskolläraren leder aktiviteten medans den andra pedagogen dokumenterar.
Eftersom rörelsebanan var färdigställd när barnen kom in i rummet, fångade den genast deras uppmärksamhet och intresse. Barnen tittade uppmärksamt när banan visades av pedagog.
Vi valde att bygga upp en likadan bana som första gången. Den här gången är barnen delaktiga i presentationen av banan.
Vi upplevde att barnen tyckte det var roligt att vara delaktiga i presentationen av banan. Genom att återberätta befäster man kunskap! Nästa gång lägger vi undervisningsstunden tidigare på förmiddagen.
Undervisningens kärna: Undervisningsstundens innehåll (kortfattat )
Stödfrågor planering: Hur ska undervisningsstunden genomföras? Vilket lärande syftar den till att utveckla? Vilka läroplansområden under avsnitt 2.2 omfattas? Vilka frågor planerar ni att ställa? Hur planerar ni att utmana barnen under genomförandet? Stödfrågor utvärdering: Hur gick genomförandet? Vilka frågor ställdes? Gick det som ni hade planerat? Vilket förändrat kunnande kan ni se? Vad kan förbättras? Hände något oväntat? Vilka aspekter blev bättre än ni tänkt?
Förskolläraren demonstrerar banan för barnen. Ett barn i taget påbörjar aktiviteten. Förskolläraren finns med på sidan för stöd och handfast hjälp. När första barnet har kommit runt ca halva banan startar barn nr två etc. Uppgiften syftar till att utveckla barnens grovmotorik, balans, rumsuppfattning, munmotorik, turtagning, tillit till den egna förmågan, kroppskontroll, matematiska förmåga, ordförståelse samt socialt samspel. Under första undervisningsmomentet får barnen pröva banan utan att diskutera några frågeställningar för att sedan kunna utveckla uppgiften till gången därpå. Vi utmanar barnen genom att locka dem att pröva och hjälpa alla att lyckas. Förskolan ska sträva efter att varje barn • utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, • utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, • utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, • utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, • utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, • utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
Genomförandet föll ut som vi önskat. Under första tillfället valde vi att inte ställa några frågor. Däremot hjälpte vi barnen under banans gång att tillägna sig olika tekniker för att underlätta uppgiften. Vi ser ett förändrat kunnande genom att flera barn visar ett intresse för att fortsätta träna på övningarna. De efterfrågar att få göra hinderbanor, och plockar själva fram material och planerar stationer. Oväntat var att barn vi varit osäkra på om de skulle våga göra övningarna, med pedagogs stöd utförde hela banan.
Under första genomgången av pedagog valde vi att presentera banan under tystnad, så att barnen enbart skulle använda det visuella sinnet. Detta i ett försök att inte störa deras koncentration, då man lättare kommer ihåg det man ser än det man hör. Vid det andra undervisningstillfället bjöd vi in barnen att berätta vad vi skulle göra på de olika stationerna, och dela med sig av tips och idéer till varandra.
Vi frågade barnen hur man utförde de olika stationerna och vad man skulle tänka på under genomförandet. Vi ser ett stort förändrat kunnande hos flera av barnen, då de bland annat lärt sig göra kullerbyttor och utvecklat munmotorik. Vi ser att kroppskontrollen stärks, och att tilliten till den egna förmågan blir starkare när barnen vågar pröva, och lär sig nya saker.
Undervisningens synliggörande: Dokumentation
Stödfrågor planering: Hur ska undervisningsstunden dokumenteras? Vem/vilka dokumenterar? Hur planerar ni att synliggöra barns förändrade kunnande? För er i arbetslaget? För barnen? För nätverksgruppen? Stödfrågor utvärdering: Passade dokumentationsformen denna undervisningsstund? Vilka aspekter med dokumentationen kan förbättras?
Vi dokumenterar genom bilder och filmer. Vi fortsätter dokumentera på liknande sätt och gör lärloggar på det förändrande kunnandet. Vi ställer frågor till barnen efter de olika tillfällena för att få reda på deras egna upplevelser.
Vi anser att dokumentationen gick som den skulle. Efter andra undervisningstillfället planerar vi att skriva några lärloggar, då vi förhoppningsvis ser ett än större förändrat kunnande.
Vi dokumenterar på samma sätt som tidigare.
Dokumentationen fungerade bra. Till nästa tillfälle kan barnen bjudas in i dokumentationen genom att bla diskutera vad de vill fånga.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: