Följande förmågor ska du utveckla
genom att vi arbetar med skönlitteratur.
Vi kommer att
Du är aktiv på lektionerna - fokuserar på arbetet, skriver ner dina tankar och reflektioner, deltar i diskussioner och medverkar i samtalen.
III. Material och arbetssätt/ arbetsformer
Material
Boken Peter Nyulász: HELKA Årets barnbok 2011
Olika uppgifter digitalt och på pappret
Användning av IPad och laptop om det finns och olika appar/webbsidor
Digitalt ordbok på ungerska
Arbetssätt/-form
individuellt, med partner eller i grupp (EPA)
digitalt för bedömning och dokumentation
LÄSA OCH SKRIVA |
|||
A1
|
Jag lyssnar och följer med i handlingen när någon läser för mig
|
Jag använder bilder, tecken och symboler för att berätta något
|
|
---|---|---|---|
A2
|
Jag förstår vad texten handlar om och känner igen en del ord
|
Jag kan komma på saker att skriva om, skriver mitt namn och skriver av bokstäver och ord
|
|
A3
|
Jag kopplar ihop det lästa med egna upplevelser och börjat ljuda när jag läser själv
|
Jag prövar att skriva själv, kan flera bokstäver och vet hur de låter
|
|
A4
|
Jag kan läsa ord och meningar och förstår vad jag själv läser och andra läser för mig
|
Jag prövar att skriva till bilder
|
|
A5
|
Jag resonerar om det som andra läst och läser själv korta texter
|
Jag skriver för att berätta eller minnas och ljudar orden när jag skriver
|
|
AVSTÄMNING A
TJÄNSTEGARANTI
- efter ditt första skolår.
Eleven har knäckt läskoden och visar förståelse för innehållet
Avspeglar kunskapskraven i åk1 sv/sva
|
Jag kan läsa ihop bokstäver till ord och förstår det jag läser
|
|
|
B1
|
Jag kan sammanfatta det jag läst om och börjar få lite flyt när jag själv läser
|
Jag kan skriva korta texter och börjar få lite flyt i skrivandet
|
|
B2
|
Jag prövar att koppla ihop det jag läser med mina egna erfarenheter
|
Jag pratar med andra om hur man kan skriva på lite olika sätt
|
|
B3
|
Jag förstår och kan hitta bra poänger i det jag läser
|
Jag prövar att planera hur jag ska skriva och ser hur de gjort i andra texter
|
|
B4
|
Jag använder olika sätt för att förstå en text och läser oftast texterna med flyt
|
Jag skriver så att andra kan läsa och följa med i mina texter
|
|
AVSTÄMNING B
Eleven tar hjälp av flera olika sätt för att fördjupa förståelsen av det lästa, märker om det blir problem med förståelsen samt läser med hjälp av både ljudning och ortografisk helordsläsning
|
Jag förstår det jag läser, märker när jag läser fel och börjar få flyt i mitt läsande
|
|
|
C1
|
Jag läser för att uppleva och lära
|
Jag får idéer från andra om hur jag kan ändra i mina texter så att de blir bättre
|
|
C2
|
Jag läser ofta och regelbundet
|
Jag kan skriva om det jag lärt mig med egna ord så att andra förstår
|
|
C3
|
Jag förstår det viktiga i berättelser och faktatexter
|
Jag skriver så att det blir spännande, intressant och lärorikt att läsa mina texter
|
|
C4
|
Jag läser olika slags texter med flyt och på lite olika sätt beroende på varför jag läser
|
Jag planerar mitt skrivande och ändrar i texterna för att göra dem bättre
|
|
AVSTÄMNING C
Eleven använder flera olika sätt att bemöta det lästa för att fördjupa förståelsen samt läser med flyt både kortare och längre texter
Avspeglar kunskapskraven för åk3 sv/sva
|
Jag läser med flyt och förstår och tolkar innehåll och budskap i det lästa
|
|
|
D1
|
Eleven tar hjälp av ordens uppbyggnad för att underlätta läsflyt och läsförståelse
|
Eleven följer nästan genomgående de vanligaste reglerna för såväl stavning som meningsbyggnad och interpunktion samt tar stöd av olika hjälpmedel vid skrivande
|
|
D2
|
Eleven använder varierade sätt att läsa beroende på syftet med läsningen
|
Eleven använde ibland några texttypiska drag vid skrivande och prövar att bearbeta sina texter med stöd av andras råd
|
|
D3
|
Eleven läser regelbundet längre texter av olika slag med flyt och förståelse
|
Eleven visar förståelse för att texter kan skrivas för olika syften och mottagare
|
|
AVSTÄMNING D
|
Eleven läser obehindrat med förståelse
|
|
|
E1
|
Eleven börjar använda kunskap om ords betydelse och texters innehåll för att berika sitt samtal om texter
|
Eleven följer de vanligaste reglerna för såväl stavning som neingsbyggnad och interpunktion samt tar stöd av olika hjälpmedel vid skrivande
|
|
E2
|
Eleven använder kunskap om texters uppbyggnad, layout och komposition för att fördjupa förståelsen
|
Eleven använder oftast olika texttypiska drag vid skrivande och bearbetar sina texter med stöd av andras råd
|
|
E3
|
Eleven läser längre texter med flyt och är på god väg att anpassa användningen av förståelsestrategier beroende på såväl syfte som typ av text
|
Eleven försöker anpassa sin text för olika syften och mottagare
|
|
AVSTÄMNING E
|
Eleven läser längre texter med flyt och är på god väg att anpassa användningen av förståelse-strategier beroende på såväl som typ av text
|
|
|
F1
|
Eleven använder kunskap om ords betydelse och texters innehåll för att samtala om dem på ett kritiskt sätt
|
Eleven behärskar användningen av de vanligaste reglerna för stavning, meningsbyggnad och interpunktion samt tar stöd av olika hjälpmedel vid skrivande
|
|
F2
|
Eleven använder kunskap om texters uppbyggnad och layout för att inta ett kritiskt förhållningssätt till texter
|
Eleven behärskar användningen av texttypiska drag vid skrivande, ger omdömen och bearbetar sina texter med stöd av andras råd
|
|
F3
|
Eleven läser längre och mer komplexa texter och anpassar samt varierar användningen av förståelsestrategier för att inta ett kritiskt förhållningssätt vid läsning
|
Eleven använder olika tekniker för att anpassa sin text till syfte och mottagre
|
|
AVSTÄMNING F
|
Eleven läser längre texter inom olika ämnen med flyt och anpassar användningen av förståelse-strategier samt har ett kritiskt förhållningssätt till texters syfte, innehåll och form
|
|
|
TALA OCH SAMTALA |
|||
|
Jag kan berätta i grupp och lyssna på andra
|
Jag kan återberätta en händelse eller saga så andra förstår vad jag menar
|
Jag kan berätta längre berättelser så poängen blir tydlig
|
|
Jag kan beskriva olika saker så andra förstår vad jag
menar
|
Jag kan förklara så andra förstå vad jag menar
|
Jag kan ge och ta muntliga instruktioner
|
|
Jag talar om vad jag tycker och tänker och lyssnar på andras åsikter
|
Jag kan förbereda och prata om ett speciellt ämne för mina klasskamrater eller andra som lyssnar
|
Jag kan använda språket på olika sätt beroende på vilken situation det är och vilka som lyssnar
|
Genom undervisningen i ämnet modersmål ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att...I tabellen nedan hittar du kunskapskraven för betyg E - C- A i slutet av årskurs 6
|
|||
E | C | A | |
---|---|---|---|
|
Eleven kan läsa elevnära och åldersanpassade texter för barn och ungdomar med visst flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja och använda lässtrategier.
|
Eleven kan läsa elevnära och åldersanpassade texter för barn och ungdomar med relativt gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt sätt, välja och använda lässtrategier.
|
Eleven kan läsa elevnära och åldersanpassade texter för barn och ungdomar med gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, använda lässtrategier.
|
|
Eleven kan läsa elevnära och åldersanpassade texter för barn och ungdomar med visst flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja och använda lässtrategier.
|
Ge¬nom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med relativt god koppling till sammanhanget visar eleven god läsförståelse.
|
Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med god koppling till sammanhanget visar eleven mycket god läsförståelse.
|
|
Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter och referensramar föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om texternas tydligt framträdande budskap.
|
Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter och referensramar föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om texternas tydligt framträdande budskap.
|
Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter och referensramar föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om texternas tydligt framträdande budskap.
|
|
Eleven kan utifrån sitt modersmåls särdrag uttrycka sig enkelt i skrift med viss språklig variation och inslag av ämnesrelaterade ord och begrepp.
|
Eleven kan utifrån sitt modersmåls särdrag uttrycka sig utvecklat i skrift med relativt god språklig variation och inslag av ämnesrelaterade ord och begrepp.
|
Eleven kan utifrån sitt modersmåls särdrag uttrycka sig välutvecklat i skrift med god språklig variation och inslag av ämnesrelaterade ord och begrepp.
|
|
Eleven använder då med viss säkerhet grundläggande regler för språkriktighet och kan stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.
|
Eleven använder då med relativt god säkerhet grundläggande regler för språkriktighet och kan stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.
|
Eleven använder då med god säkerhet grundläggande regler för språkriktighet och kan stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.
|
|
Genom att jämföra modersmålets skriftspråk med svenskt skriftspråk kan eleven föra enkla resonemang om likheter och skillnader mellan modersmålet och svenska.
|
Genom att jämföra modersmålets skriftspråk med svenskt skriftspråk kan eleven föra utvecklade resonemang om likheter och skillnader mellan modersmålet och svenska.
|
Genom att jämföra modersmålets skriftspråk med svenskt skriftspråk kan eleven föra välutvecklade resonemang om likheter och skillnader mellan modersmålet och svenska.
|
|
Eleven kan med ett i huvudsak fungerande ord-och begreppsförråd samtala om bekanta ämnen på ett enkelt sätt.
|
Eleven kan med ett ändamålsenligt ord-och begreppsförråd samtala om bekanta ämnen på ett utvecklat sätt.
|
Eleven kan med ett ändamålsenligt och effektivt ord- och begreppsförråd samtala om bekanta ämnen på ett välutvecklat sätt.
|
|
I samtalen kan eleven ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som till viss del upprätthåller samtalet.
|
I samtalen kan eleven ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som upprätthåller samtalet relativt väl.
|
I samtalen kan eleven ställa frågor och fram-föra egna åsikter på ett sätt som upprätthåller samtalet väl.
|
|
När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att det huvudsakliga innehållet framgår med viss tydlighet.
|
När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att det huvudsakliga innehållet framgår med relativt god tydlighet.
|
När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att det huvudsakliga innehållet framgår med god tydlighet.
|
|
Eleven kan utifrån egna referensramar och erfarenheter på ett enkelt sätt beskriva och resonera om för eleven viktiga kunskapsområden med anknytning till modersmålet och områden där modersmålet talas.
|
Eleven kan utifrån egna referensramar och erfarenheter på ett utvecklat sätt beskriva och resonera om för eleven viktiga kunskapsområden med anknytning till modersmålet och områden där modersmålet talas.
|
Eleven kan utifrån egna referensramar och erfarenheter på ett välutvecklat sätt beskriva och resonera om för eleven viktiga kunskapsområden med anknytning till modersmålet och områden där modersmålet talas.
|