Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

LUP - Åsen 2017

Skapad 2017-02-06 12:58 i Finngösa förskola Partille
Förskola
Barns inflytande, utveckling och lärande samt delaktighet och likabehandling.

Innehåll

Utveckling och lärande

Var är vi?

 Det fanns ingen klar struktur, uttöver de rutiner som de höll under dagen såsom mindre grupper, samling, dukningsbarn, samt omsorgsrutiner.

Miljöerna var otydliga och mycket av materialet var undanplockat i förråd och skåp där det var otillgängligt för barnen. Det fanns begränsningar i såväl den fysiska som sociala miljön då leken begränsades till vissa områden där materialet inte fick förflyttas.

Vart ska vi?

Tydliga rutiner och miljöer med lockande material som lockar till lek och lärande samt bidrar till självständighet bland barnen. Flera tydligt avsatta områden för estesika läroprocesser såsom en ateljé skapas.

Hur gör vi?

Genom en kartläggning av barnens intressen och behov skapas nya miljöer. I dessa miljöer finns vuxen närvarande för att introducera material och lekar så att barnen lär sig respektera och använda det material som presenteras.

Hur blev det?

Miljöerna har blivit olika lyckade, rolleksmiljön är den som används mest och rolleken förflyttas regelbundet mellan olika rum. En stor del av miljön på avdelningen har vigts åt konstruktion vilket barnen inte ägnar sig åt i särskilt stor utsträckning i förhållande till det utbud som finns på avdelningen, uttöver de tillfällen när en pedagog fysiskt sitter ner med dem vid aktivitet. Vi ser också att barnen ägnar sig åt "stereotypa" lekar och ofta väljer samma utrymmen, konstellationer och material i leken. Vi behöver utmana barnen mer i att söka nya konstellationer och lekar i andra miljöer än de de brukar välja.

Hur ser vi det?

Genom att delta i barnens lek, ge dem möjlighet att välja, kartlagt och dokumenterat för deras val och i vilken utsträckning de valt med variation.

Trygghet och likabehandling

Var är vi?

Vi mötte en barngrupp med tydlig hierarki och mycket maktspel. Verksamheten utformades mycket efter dessa barns behov och de styrde mycket över de andra. Det saknades en VI-känsla, tydligt vi och dem särskilt i fördelningen yngre och äldre. De barn som är i behov av särskilt stöd inkluderades inte i verksamheten. Det var tydligt att barnen präglats av stereotypa könsroller vilket delvis berodde på personalens förhållningssätt pch deras sätt att uttrycka sina förväntningar på barnen utifrån deras biologiska kön.

Vart ska vi?

Alla barn som ingår i Åsens verksamhet ska inkluderas i gruppen oavsett funktionsvaritaion. Det är upp till oss som pedagoger att skapa en verksamhet där alla barn kan delta på likvärdiga villkor. Vi ska aktivt motverka stereotypa könsroller och kommunicera med barnen på ett likvärdigt vis oavsett deras biologiska kön. Vi ska utmana barnen i deras förförståelse och hjälpa dem att skapa en mer nyanserad bild av vad det innebär att vara en individ snarare än snoppbärare eller snippbärare.

Hur gör vi?

Vi har utvecklat en tydlig struktur för verksamheten där alla barn ges likvärdiga villkor för delaktighet. Vid morgonmötet ges alla barn utrymme att göra sin röst hörd och påverka dagen och dess utformande. Då barnen ges tillfälle att rösta och delta i demokratiska processer på förskolan blir verksamheten mer likvärdig. Vi pedagoger har varit närvarande och aktivt ifrågasatt normer och värderingar.  

Hur blev det?

Vi ser att flera av barnen tydligt präglas av normer som inte speglar förskolans värdegrund. Vi ser att det är svårt att motverka denna prägling då den till största del kommer från vårdnadshavares åsikter och värderingar. Det har skett en förändring i barngruppen i den mån att barnen aktivt deltar i diskussioner kring ex. könsroller. Barnen ifrågasätter och utmanar även varandra i diskussioner. Vi har genomgående fått bromsa barngruppen för gemensam reflektion kring diverse dilemman.

Hur ser vi det?

Framförallt genom att observera och både passivt och aktivt delta i barnens samtal. Vi ser även att barnen har utvecklat en större förståselse för varandra och vilja att förstå varandras perspektiv. Gruppen har utvecklat en mer omfattande VI-känsla där de hjälps åt och är måna om att trösta varandra. Gruppen är stundtals väldigt självgående och använder varandra som resurser för att lyckas gemensamt men ber även om hjälp när de inte behärskar diverse situationer.   

Barns delaktighet och inflytande

Var är vi?

I nuläget har barnen en påverkan i de små processerna som sker i vardagen, som ex. vilken aktivitet de skall delta i, om de vill leka inne/utomhus etc.

Vi är i en startprocess med en grupp som behöver introduceras i att få inflytande i sin egen förskolevistelse. Genom diverse demokratiska processer introducerar vi dem för möjligheten till inflytande.

Vi behöver sätta ramar, rutiner och struktur som möjliggör för barns inflytande.

Vart ska vi?

Vår målsättning är att alla barn ska ges likvärdiga förutsättningar att vara delaktiga i och ha inflytande över Åsens verksamhet. Vi vill ha en självgående barngrupp som känner att de är viktiga för verksamhetens utformning och gruppen som kollektiv.  Vi vill synliggöra varje barns rätt till att göra sin röst hörd.

Hur gör vi?

Vi har en övergripande struktur för verksamheten där barnen ges utrymme till inflytande över sin vistelse på förskolan. Vi erbjuder ibland möjligheten att välja aktiviteter men barnen får främst utöva inflytande utifrån fasta premisser. Vi vuxna väljer att dela in gruppen i två mindre som växelvis är inne och utomhus där barnen erbjuds att delta i målstyrda moment. Varje dag efter frukost samlas barnen på Åsens soffa för att fundera över vad de vill ägna sig åt innan mötet. Där presenterar vi vuxna ibland olika förslag och ibland får barnen helt styra utifrån verksamhetens förutsättningar. På förmiddagarna har vi målstyrda processer, då vi känner att vi räcker till som arbetslag. På eftermiddagen begränsas våra förutsättningar att bedriva pedagogisk verksamhet dock är barnen  fria att använda förskolans material och utrymmen. Vi vuxna får en mer passiv roll och kan inte delta lika aktivt i barnens lek då vi får fokusera på omsorgsaspeketen av verksamheten.

Hur blev det?

Vår initiala intention var att barnen skulle få mycket inflytande över vår verksamhet. Vi insåg ganska snabbt att barnen inte hade medel att klara av en verksamhet med så mycket utrymme att välja. De var inte vana vid att ha sådana valmöjligheter och hade svårt att välja samt stå vid sina val. Vi insåg också att barnen då de inte var vana vid ett sådant utbud av material hade svårt att ta hand om förskolans material. Efter gemensam reflektion kom vi fram till att vi gått för fort fram när det gällde att ge barnen såpass mycket frihet. Vi insåg att vi var tvungna att introducera material och miljöer mer aktivt. När vi nu aktivt deltagit i barnens lek och introducerat lekar och material är barnen tryggare i att använda sig av förskolans resurser. De är mer självgående och kreativa med de möjligheter som erbjuds.

Hur ser vi det?

Då vi ser att barnen mer aktivt använder sig av förskolan utrymmen och material märker vi att vårt förhållningssätt kring barns delaktighet och inflytande ändå präglat dem.  En stor del av barngruppen stannar längre i aktiviteter och utvecklar sina lekar snarare än överger dem. Vi upplever även att barnen i större mån uttrycker sina förväntingar på verksamheten, att de kommer med förslag kring vad de vill utveckla och göra på förskolan. De utövar sina möjligheter att göra sina röster hörda exempelvis i samband med morgonmötet. Vi ser att de använder oss vuxna som resurser för att förverkliga sina intentioner.

Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: