Vi följer likabehandlingsplanen och vår kompisplanen för att inget barn eller vuxen ska bli kränkt.
Genom att ha en verksamhet som styrs utifrån beprövad erfarenhet: Från jag till Vi, Gunilla Guvå. utgår vi ifrån gruppens utveckling.
Samt utifrån Eidevald, Christian (2009). Det finns inga tjejbestämmare. - Att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek.
Vi ser att barnen lyssnar på varandra
Vi ser att barnen hittar sin kompetens och lär sig att finna tillit till sin egen förmåga.
Vi ser att barnen tar hänsyn gentemot varandra och kan dela med sig till varandra.
Vi ser att de kan samspela med varandra
För att bygga ihop gruppen som tidigare inte kunnat arbeta sig vidare i grupputvecklingen utifrån "Från jag till Vi" på grund av upprepade inskolningsprocesser.
Barnen behöver finna samspel samt samarbete mellan varandra och utveckla sin förmåga att fungera i grupp och ta ansvar för gemensamma regler.
Vi vill att barnen ska få en trygg grund som de senare kan utveckla mer framåt i livet, att barnen lär sig hur man är en snäll kamrat och hur man behandlar varandra samt sig själv.
Vi vill att barnen ska få utveckla en självkänsla där de finner trygghet och tillit till sin egen förmåga, där även vi pedagoger ska finnas till hands och handleda barnen i detta.
Vi pedagoger ska tillge olika slags verktyg till barnen kring hur man möter varandra i konflikter och vägleda i konflikthantering.
Utifrån social konstruktionism skapar vi vår praktik, detta genom att utgå från att ta olikhet och mångfald i bruk. Vi arbetar även utifrån Eidevald, Christian (2009). Det finns inga tjejbestämmare. - Att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek.
Vi pedagoger kommer finnas till att erbjuda fysisk närhet och psykisk tillgänglighet för att bidra till att barnen lockas av världen och leken ska bli en central del i vårt arbete för att uppfylla dessa strävansmål. Barnen ska alltid ha möjlighet till att se omsorgpersonen (oss pedagoger), dock innebär det att vi pedagoger inte ständigt ska finnas med i leken utan barnen måste själva ha möjlighet till att reglera tillgången till det känslomässiga stödet från oss pedagoger. I detta är det dock förutsatt att det finns en tilltro hos barnens förmåga att utveckla självständighet samt tillit till sin egen förmåga att kunna leka själv, förutsatt att vi pedagoger ständigt är uppmärksamt närvarande.
Vi kommer att följa upp P.P under terminen och den ska finnas tillgänglig på avdelningen och bli en del av vårt dagliga arbete. Vi kommer redigera pedagogiska planeringen vid behov och om vi känner att det är något som måste kompletteras.
Att vi pedagoger är uppmärksamt närvarande. Barnen har funnit trygghet i detta och visat på att ha utvecklat sin självständighet och tillit till sin egen förmåga samt förmågan att fungera i grupp och enskilt.
Att vi har varit tillgängliga för barnen så de har haft möjlighet till att reglera själv hur pass stort stöd känslomässigt de behövt från oss i sin lek exempelvis.
Leken kan också skapa konflikter vilket vi pedagoger ska arbeta tillsammans med barnen för att uppfylla en förebyggande del av vad som kan bli 'ägandekonflikter', detta genom att exempelvis ha flera exemplar av samma leksaker i vår lärmiljö. Men vi ska även arbeta med barnen kring goda normer för konfliktlösning.
Dokumentering kring detta kommer ske genom barnens lärloggar, för att sedan kunna följa upp utvecklingen hos varje enskild individ.
- Observation ska bidra till en professionell förståelse för leken (Lokke/Søbstad 1999), vi pedagoger ska arbeta utefter frågor i vårt dagliga arbete med barnen som:
* finns det några underförstådda regler eller mönster i denna lek?
* Vad behöver barnen för att klara av denna lek?
* Vilka erfarenheter får barnen i leken och vad kan detta betyda i ett framtida perspektiv?