Bakgrund

IKT står för informations- och kommunikationsteknologi. Det som skiljer begreppet IT från begreppet IKT är att den digitala tekniken erbjuder kanaler och nya arenor både för information och kommunikation.

I ett samhälle i ständig förändring och där tekniken förändras och utvecklas nästan varje dag har datorer och lärplattor blivit en naturlig del på arbetsplatser och i hem. För att ge alla barn samma möjligheter att utveckla sitt digitala kunnande har datorer/lärplattor också blivit en obligatorisk del i de flesta skolor och förskolor.

 Ur Läroplan för förskolan reviderad upplaga 2010:

"Förmåga att kunna kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta är nödvändig i ett samhälle präglat av ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt.

Förskolan ska lägga grunden till att barnen på sikt kan tillägna sig de kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver."

 Förskolan ska lägga grunden för det livslånga lärandet och närmast för det de ska tillägna sig i skolan.

 Ur läroplan för grundskolan 2011:

"Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska

fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ."

 EU-kommissionen har definierat åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande. Dessa kompetenser är:

1. Kommunikation på modersmålet
2. Kommunikation på främmande språk
3. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens
4. Digital kompetens
5. Lära att lära
6. Social och medborgerlig kompetens
7. Initiativförmåga och företagaranda
8. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer.

 Ur Europaparlamentets Nyckelkompetenser för ett livslångt lärande:

"Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT-färdigheter, dvs. användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet."

 Pysslingen har tagit steget att göra IT till en obligatorisk del i all sin förskoleverksamhet.

 Ur Pysslingens didaktiska lärmiljöer.

"Miljö för IT-kommunikation handlar om att genom teknik och kommunikation skapa ett virtuellt lärande, dvs inte de digitala verktygen som sådana utan det dessa kan användas till."

Ur Lärandeindex: "Enheten använder ett rikt och varierat utbud av material och metoder med anknytning till språk, kommunikation och IT, så att barnen får utforska i vardagen på sitt eget sätt."

Utifrån forskning, beprövad erfarenhet och/eller vetenskaplig grund.

2010 års skollag innehåller en ny bestämmelse som lyder: ”Utbildningen ska vila på vetenskaplig
grund och beprövad erfarenhet”
Det som skulle kunna beskrivas som den beprövade erfarenheten, dvs det som pedagoger beskriver om sitt arbete med barn och IT är i de allra flesta fall positiv. Många gör fantastiska aktiviteter som främjar barnens utveckling och lärande.
Ur Tidningen förskolan 7/15 som har en temadel om IT-arbete ute på förskolor:
Linnés förskola i Sollentuna jobbar med olika appar som de sedan kopplar till övningar IRL dvs blanda abstrakt och konkret arbete med t ex legobygge. De jobbar med programmering och har formulerat sex lärområden för att säkerställa kopplingen till läroplanen.
Sofiebergs förskola i Halmstad har gått lite längre och har tillgång till 3D-skrivare. Kommunen har en IKT-inspiratör som stöttar förskolornas utveckling.
Katarina västra förskola i Stockholm jobbar med digitala miljöer som barnen kan vistas i.
Böckerna "Lär och lek med surfplatta i förskolan" och "Surfplattan som pedagogiskt verktyg"
av Elisabet Wahlström bygger också på pedagogers utforskande av lärplattans möjligheter.
Det som finns av forskning på området höjer däremot varnande fingrar om flera olika aspekter.
För att göra ett bra pedagogiskt arbete med hjälp av IT behöver vi både inspireras av de positiva rösterna men också ta hänsyn till de varnande.
T ex varnar man för stillasittande och inaktivitet, Teija Nuutinen, Mikaela Wiik, sakkunnig inom återhämtning vid Folkhälsans förbund.
Professorn i psykologi vid University of California San Diego, Larry Rosen varnar för multitasking, att hjärnan inte får fokusera tillräckligt länge på en sak.
Barnläkaren Hugo Lagercrantz anser att skärmtid försenar de små barnens språkutveckling och varnar också för närsynthet.
En avhandling från Mittuniversitetet hävdar att elever som läste på papper hade lättare att förstå, använda och reflektera över texter än de som använder dator eller läsplatta.
Åsa Fagerström, medicinjournalist skriver ”Nyligen konstaterade amerikanska forskare att många av de dataspel som marknadsförs som "utvecklande" snarare kan ses som "digital junkfood" - kul, vanebildande, men föga nyttiga för hjärnan.”
Om barnen forsätter att använda digitala medier som i dag kommer vi att få dramatiskt fler dementa i framtiden. Barnens liv kommer att förkortas. Det säger Manfred Spitzer som är psykiater, psykolog och hjärnforskare. Inlärningsförmågan försämras och Spitzer varnar för att vi kan komma att få dubbelt så många demenssjuka år 2050 som i dag.
Mona Nilsson från Strålskyddsstiftelsen håller med om att dagens omfattande användning av digital teknik är skadlig för barnen, särskilt då barnen använder surfplattor och datorer som dessutom sänder ut höga nivåer av för hjärnan skadlig pulserad mikrovågsstrålning.
Ben Kenward och Lisa Thorell säger att surfplattorna, som i princip inte fanns alls för fem år sen, möjliggör datoranvändning för väldigt små barn. Problemet är att forskningen inte har hunnit med i denna utveckling. Forskningen pekar på att huruvida användandet av digital teknologi har positiva eller negativa effekter på barns utveckling i hög grad beror på innehållet. Generaliserade riktlinjer om skärmtid skulle därför vara av begränsad nytta.
Elza Dunkels som är Sveriges ledande forskare inom ämnet internet och barn är kritisk till de varnande rösterna.
– Det finns ingen forskning som visar att det skulle vara skadligt för barn, stora som små, att använda en surfplatta. Eftersom vi använt tekniken under en sådan kort period är det inte ens möjligt att kunna se några resultat av en eventuell forskning.
En positiv röst: Barn som lär sig att programmera och förstå hur datorer fungerar har lättare att begripa hur vårt samhälle fungerar. Det menar kognitionsforskaren Simon Winter.

Mål

Pedagogik

Barnen använder lärplattorna som ett verktyg för lärande och dokumentation.

Datum: 1/12-16

Målkriterie

Genom att alla barn har lärloggar som visar att de använder lärplattan. När planen är klar: att koppla planen till lärloggar i olika ämnen.

Syfte

Utvecklingsvision

 Pedagogik

Aktiviteter med iPad utvecklar barnens samspel och samarbetsförmåga, stimulerar till utveckling av förmågor såväl som till utforskande och ökat kunnande inom olika områden.

De spel som barnen använder stimulerar deras kreativitet, är utmanade, inte begränsande. Barnen lär sig något, ges möjlighet att samarbeta runt spelet, kan variera svårighetsgraden för att träffa sin proximala utvecklingszon. Dessutom knyter de an till sådant som barnen redan intresserar sig för eller håller på och utvecklar. Ex bokstäver, siffror, språk.

Barnen ser lärplattorna som ett verktyg för lärande och dokumentation och till att upptäcka och samtala runt olika företeelser.

Barnen utvecklar kritiskt tänkande om det man hittar på nätet.

Alla förmågor som står i läroplanen stimuleras både analogt och digitalt.

Ensidigt användande av lärplattor förekommer inte hos oss.

Det är pedagogerna som lär barnen, lärplattan är bara ett av våra redskap.

Barnen känner sig som producenter, inte konsumenter. Vi skapar med lärplattorna.

Barnens kunnande om IKT ses som en resurs.

 Pedagogernas förhållningssätt

Lärplattan känns som ett lika naturligt verktyg i vardagen som pennor, saxar, spel och pussel. Den fungerar som komplement till allt annat vi gör.

Pedagogerna ser lärplattorna som barnens verktyg lika mycket som sitt eget.

Pedagogerna låter inte lärplattorna komma emellan dem och barnen även om den används för dokumentation.

Pedagogerna använder lärplattorna på ett naturligt sätt för dokumentera utan att det tar fokus från samspelet med barnen.

Pedagogerna har hög medvetenhet om vilka appar som kan bli pedagogiska i aktiviteter med barnen. Det finns en tanke bakom varje app som används i barngruppen. Endast de appar som används ligger tillgängliga på lärplattan.

 Utveckling

Samarbete mellan pedagoger på avdelningen, enheten och mellan enheter för att lära oss mer och utnyttja tekniken bättre är en naturlig del vid t ex Personalmöten, reflektionsmöten och planeringsdagar.

Vi letar hela tiden efter appar för olika ändamål som uppfyller våra krav och som går att koppla till våra aktiviteter.

Vi har ett system för att dela med oss av goda exempel i förskoleområdet.

Gemensam fortbildning i Pysslingen med regelbundenhet.

Teknik

Möjlighet till storbildsvisning och god ljudåtergivning på alla avdelningar och även utomhus utan att behöva leta rätt på grejorna varje gång.

Mobil surf på en lärplatta/avdelning för att kunna Googla, QR:a osv när man är ute och rör på sig.

Varje avdelning har det antal lärplattor som man känner att man behöver.

Digital teknik ska vara lättillgänglig för alla.

Metod

Det första steget mot att nå målet är att starta en IKT-grupp med en pedagog från varje avdelning med syfte att kartlägga och uppgradera såväl den tekniska utrustningen som pedagogernas kompetens på området.

Gruppen utmanar pedagogerna att efter hand använda lärplattor och annan digital teknik på nya sätt tillsammans med barnen.

För att barnen ska kunna använda lärplattorna för lärande och dokumentation måste vi få pedagogerna att känna sig bekväma med detta nya pedagogiska verktyg. Vi erbjuder Mini-Helpdesk på förskolan. Pedagogernas ökade kompetens kartläggs via enkät.

En förutsättning är att varje avdelning har minst en lärplatta som barnen har fri tillgång till.

På förskolan finns tillgång till projektor för att visa storbild och projicera bilder på olika bakgrunder. Efter hand som kompetens och digital teknik uppgraderas sätter gruppen nya mål som för oss framåt.

IKT på Humlan: På Humlan använder vi projektorn för att berika och bygga vidare på barnens lek med stolar och detta vill vi fortsätta med och utveckla. Efter den av barnen uppskattade Tågresan vill vi jobba mer med projektorn. Vi använder projektorn för att barnen tillsammans ska kunna se filmer där de själva är med eller där de kan samlas kring och fördjupa sig i ett intresse eller aktivitet. Där lärplattan samlar några barn kan man med hjälp av projektorn samla flera barn.  Lärplattorna används också till QR-koder, lyssna på hur olika djur låter, att se våra favoritlåtar och upptäcka nya låtar med, titta på dans (och dansa med!) och mycket mer!  

Uppföljning

(Här ska pedagogen tillsammans med barnen en bit in i arbetet reflektera och prata om det vi gjort. Var befinner vi oss nu? Hur går vi vidare?)

Analys

Vi har framför allt använt lärplattan till att läsa QR-koder då vi har fördjupat oss i barnens intresseområde fåglar och insekter. Det har uppmuntrat och gett barn och pedagoger ny kunskap.

Under "matdagarna" har vi rest till andra länder, lyssnat och dansat till olika kulturers musik. Projektorn har också tillfört nytt stoff i barnens tåglek där vi pratade om omgivningen. Det samlade många barn till gemensam lek och skapade samtal om miljöer.

Vi har tittat på "Små sagor", kortare sagor efter lunchen. En aktivitet som samlat många medan vi förberett barnen för vilan. Det blev en lugn övergång. Barnen har själva valt sagorna tillsammans med en pedagog. De har också använt ljudmemory.

Vi har använt lärplattorna när vi tillsammans med barnen tittat på lärloggar för att barnen ska få syn på sitt eget lärande och reflektera. Vi ser att barnen uppskattar att se sig själva på film, och säger "igen, igen" och kommenterar aktiviteterna.

De har använt sig av lärplattorna när de tagit fotografier till de egna böckerna. Vi har också lyssnat, dansat och lärt oss nya sånger med hjälp av lärplattan både inne och utomhus.

Utvärdering

(Verktyg som går att använda är dokumentation, observation, reflektionssamtal med barnen, pedagogisk dokumentation mm. Utvärdering gör vi minst en gång per termin eller efter behov).

Utveckling

De nyköpta projektorerna kommer att underlätta användandet av storbild för att ytterligare berika lekar och ge inspiration.  Det är bra om tekniken är lättillgänglig och har en bestämd plats. Vårt mål är att vi ska koppla fler lärloggar till IKT.

• stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra,

  Lpfö98 Rev. 2016
• utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,

  Lpfö98 Rev. 2016
• utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,

  Lpfö98 Rev. 2016
• utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa,

  Lpfö98 Rev. 2016
• utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,

  Lpfö98 Rev. 2016
• utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och

  Lpfö98 Rev. 2016
• upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker,

  Lpfö98 Rev. 2016
• ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper,

  Lpfö98 Rev. 2016
• ta vara på barns vetgirighet, vilja och lust att lära samt stärka barns tillit till den egna förmågan,

  Lpfö98 Rev. 2016
• ge barn möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankegångar med hjälp av ord, konkret material och bild samt estetiska och andra uttrycksformer,

  Lpfö98 Rev. 2016
• verka för att flickor och pojkar får lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten, och

  Lpfö98 Rev. 2016