Hkk Måltiden i ett mångkulturellt samhälle. År 9 vt-17

Vi lever i ett mångkulturellt samhälle med ett mycket stort utbud av matvaror.
Valen vi gör i butik avgörs av olika faktorer såsom ekonomi, den matkultur vi är vana vid, individuella behov pga sjukdom, religiösa och etiska ställningstagande. En ökad kunskap om olika mattraditioner ger förhoppningsvis en större förståelse för olika individers behov.

Mål

Målet med undervisningen detta arbetsområde är att du ska:

• Fördjupa dina kunskaper kring en speciell kost. 
• Planera en vardagsmåltid och reflektera över den med hänsyn till HEM.

Arbetets innehåll

Vi förbereder oss genom att tillsammans läsa  och diskutera texter från t.ex. Hkk-boken.s.7-13-14 samt 28.

Du väljer sedan att fördjupa dig i något av följande:

Mattraditioner: Svenska s.8-9.Extra källa www.livsmedelssverige.se Svensk mathistoria

Mat och religion s.10-12: Judendomen, Buddhismen, Hinduismen, Islam, Kristendomen. Extra källa häftet "Den mångkulturella måltiden"

Mat och sjukdom: Diabetes, allergier, glutenintolerans, laktosintolerans s.28-29. Extra källa www.astmaoallergiforbundet.se www.livsmedelsverket.se  Vårdguiden www.1177.se

Vegetarisk mat: s.33-38,s.18-27, 40-44. Vegan, laktovegeterian, lakto-ovo vegeterian, flexiterian, demivegeterian. Extra källa www.livsmedelsverket.se  sök på vegetarisk mat

Mat och rörelse: Mat för den fysiskt aktive och eller den fysiskt inaktive. s.16-27, 32-nedre rutan och s.33-39. 

 Din uppgift är nu att göra ett faktablad om din kost. Max en sida med stilen "Times' ner roman", radavstånd 1,5  storlek 12.

Därefter ska du planera en vardagsmåltid, anpassad till din kost, och motivera ditt val med utgångspunkt från aspekterna hälsa,ekonomi och miljö.

Nedan kommer förslag på vad du kan ta upp i ditt faktablad.

Faktablad mat och religion, svenska mattraditoner

Vad innebär det att äta denna kost? Speciella råvaror?

Vad är viktigt för alla att känna till om denna religions mat och måltider?

Högtider där maten spelar roll.

Ge exempel på några typiska maträtter från din religion.

Aktuella samhällsfrågor som hänger ihop med din kost.

Annat du vill komplettera ditt faktablad med.

Källhänvisning

Faktablad mat och sjukdom

Vad innebär det att äta denna kost? Speciella råvaror?

Symptom

Vad är viktigt för alla att känna till om sjukdomen/allergin?

Ge exempel på några alternativa varor som en person med dessa besvär kan välja istället för de varor som vi vanligtvis använder.

Aktuella samhällsfrågor som hänger ihop med din kost.

Annat du vill komplettera ditt faktablad med.

Källhänvisning

Faktablad vegetarisk mat

Vad innebär det att äta denna kost? Speciella råvaror?

Finns det risk för näringsbrist? Vad bör den som äter denna kost vara speciellt uppmärksam på gällande näringsintag.

Vad är viktigt för alla att känna till om kosten?

Ge exempel på några alternativa varor som en person med denna kost kan välja istället för de varor som vi vanligtvis använder.

Vad kan orsakerna vara till att en person väljer att äta vegetariskt?

Aktuella samhällsfrågor som hänger ihop med din kost.

Annat du vill komplettera ditt faktablad med.

källhänvisning

Faktablad mat och rörelse

Vad är det som påverkar vårt energibehov?

Vilka matvaror ger energi?

Vilka näringsämnen ger energi?

Hur mycket energi behöver du?

Varför är det viktigt att röra på sig?

Vad är viktigt att tänka på när det gäller mat och måltider för en person med högt energibehov respektive lågt energibehov?

Aktuella samhällsfrågor som hänger ihop med din kost.

Annat du vill komplettera ditt faktablad med.

Källhänvisning

Planering

lektion 1

Introduktion-gemensam diskussion, val av fördjupning, samla fakta om ditt ämne-lämna in på Classroom.

Fruktfat.

lektion 2

Gör ett faktablad om din kost.-lämna in utkastet på Classroom.

Gruppens val av måltid lagas.

lektion 3

Slutför arbetet med uppgiften. Lämna in slutprodukten på Classroom.

Gruppens val av måltid lagas.

Bedömning

Bedömning sker kontinuerligt under lektionerna. Samtal, diskussioner, texter, praktiskt arbete bedöms efter kunskapskraven.

Koppla det till kunskapskraven i läroplanen.
Koppla ev matris.

Reflektion-utvärdering

se kommande lärlogg

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Jämförelser av recept och beräkning av mängder vid matlagning. Skapande av egna recept.
• Bakning och matlagning och olika metoder för detta. Hur valet av metod påverkar arbetsprocessen och resultatet.
• Planering och organisering av arbetet vid matlagning och andra uppgifter i hemmet.
• Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid bakning och matlagning och hur dessa används på ett funktionellt och säkert sätt.
• Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel.
• Individuella behov av energi och näring, till exempel vid idrottande, samt hur måltider kan komponeras efter olika behov.
• Hur man kan arrangera måltider och måltidens betydelse för gemenskap och välbefinnande.
• Aktuella samhällsfrågor som rör privatekonomi, mat och hälsa.
• Olika mattraditioner, deras ursprung och betydelse.

Kriterier

• Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med viss anpassning till aktivitetens krav.
• I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven väljer tillvägagångssätt och ger enkla motiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö.
• Eleven kan också ge enkla omdömen om arbetsprocessen och resultatet.
• Därutöver kan eleven föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov.
• Eleven gör jämförelser mellan olika konsumtionsalternativ och för då enkla resonemang med viss koppling till konsekvenser för privatekonomi.
• Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling.