Ämnen:
Matematik
·
Årskurs:
3
Vallåsskolan, Halmstad · Senast uppdaterad: 13 februari 2017
Under våren arbetar vi med matematik i många olika former. Till vår hjälp har vi bland annat läromedlet Favorit Matematik 3B. Men matte är mycket mer än bara matteboken! Målet är att du ska få repetera och befästa dina tidigare kunskaper samt gå vidare i arbetet med räknesätt och strategier i matematik.
Förmågor och kunskaper som ska utvecklas:
Här presenteras syftet med vårterminens matematik 2017. Eleverna ska genom undervisningen utveckla sin förmåga att i ämnet matematik utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang.
Centralt innehåll i matematik
Här nedan presenteras områden som tas upp i undervisningen i matematik under vårterminen 2017.
Du ska få lära dig:
- skriva bråk
- jämföra bråk
- addera och subtrahera bråk
- klockan, analog och digital tid
- uppskatta, jämföra och mäta tid
- talen 0 till 10 000
- jämföra tal
- avrunda till närmaste tiotal och hundratal
- addition, subtraktion och multiplikation med uppställning
- multiplikation med 10, 100 och 1000
- punkt, linje och sträcka
- vinkel
- geometriska objekt; triangel, månghörning och rektangel
- räkna ut area och omkrets
- uppskatta, jämföra och mäta längd, vikt och volym
- kunna jämföra och omvandla enheter.
Arbetssätt
Vi kommer att träna på detta genom:
Syfte (4)
formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
föra och följa matematiska resonemang, och
använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
Centralt innehåll (9)
Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning
Del av heltal och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.
De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.
Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.
Rimlighetsbedömning i vardagliga situationer
Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning.
Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.
Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.
Kriterier (8)
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredställande resultat.
Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.
Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
Innehåller inga matriser
Innehåller inga uppgifter