Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
Pedagogisk planering i matematik för åk 8 och 9
Innehåll
Pedagogisk planering i ämnet matematik för åk 8 och 9
Syfte
Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och om matematikens användning i vardagen samt inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematiken i olika sammanhang. Enligt Lgr 11:
Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
• använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
• föra och följa matematiska resonemang, och
• använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
Centralt innehåll
Taluppfattning
I vårt talsystem, tiosystemet, har vi 10 siffror och med dessa siffror kan vi skriva oändligt många tal. Talet 8 kan vara både en siffra och ett tal medan 87 är ett tal som består av två siffror.
. • Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska situationer.
• Talsystemets utveckling från naturliga tal till reella tal. Metoder för beräkningar som använts i olika historiska och kulturella sammanhang.
• Potensform för att uttrycka små och stora tal samt användning av prefix.
• Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digital teknik. Metodernas användning i olika situationer.
• Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och matematiska situationer och inom andra ämnesområden.
Algebra
• Innebörden av variabelbegreppet och dess användning i algebraiska uttryck, formler och ekvationer.
• Algebraiska uttryck, formler och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven.
• Metoder för ekvationslösning.
Geometri
• Geometriska objekt och deras inbördes relationer. Geometriska egenskaper hos dessa objekt.
• Avbildning och konstruktion av geometriska objekt. Skala vid förminskning och förstoring av två- och tredimensionella objekt.
• Likformighet och symmetri i planet.
• Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt, samt enhetsbyten i samband med detta.
• Geometriska satser och formler och behovet av argumentation för deras giltighet.
Sannolikhet och statistik
• Likformig sannolikhet och metoder för att beräkna sannolikheten i vardagliga situationer.
• Hur kombinatoriska principer kan användas i enkla vardagliga och matematiska problem.
• Tabeller, diagram och grafer samt hur de kan tolkas och användas för att beskriva resultat av egna och andras undersökningar, till exempel med hjälp av digitala verktyg. Hur lägesmått och spridningsmått kan användas för bedömning av resultat vid statistiska undersökningar.
• Bedömningar av risker och chanser utifrån statistiskt material.
Samband och förändringar
• Procent för att uttrycka förändring och förändringsfaktor samt beräkningar med procent i vardagliga situationer och i situationer inom olika ämnesområden.
• Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.
Problemlösning
• Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder.
• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer och olika ämnesområden.
• Enkla matematiska modeller och hur de kan användas i olika situationer.
Termins planering veckovis. Boken som används i undervisningen är Matte direkt
Matteplanering för åk 8, HT, 2016
|
Vecka |
Moment |
|
33 |
Läsårstart |
|
34 |
Friendsdagen, eleverna får material för läsåret |
|
35 |
TAL grund kurs- tiosystemet, multiplikation och division med decimaltal, jämför pris och antal |
|
36 |
TAL grön kurs- negativa tal och beräkningar med negativa tal, tal i potensform |
|
37 |
Diagnos TAL blå/röd kurs- räkna med potenser, multiplikation och division med negativa tal |
|
38 |
Utv. Samtal på tisdag Fortsättning - multiplikation och division med negativa tal PROV |
|
39 |
GEOMETRI grundkurs – Area beräkningar för rektangel, parallellogram och cirkel |
|
40 |
GEOMETRI grundkurs – Area enheter, omvandlingar, symmetri |
|
41 |
Diagnos GEOMETRI blå/röd kurs - Begränsningsyta och trianglar |
|
42 |
GEOMETRI blå/röd kurs – cirkelbåge och cirkelsektor, avancerade areor |
|
43 |
GEOMETRI blå/röd kurs - Befolkningstäthet PROV |
|
44 |
Höstlov |
|
45 |
ALGEBRA – grundkurs – uttryck med variabler och parenteser |
|
46 |
ALGEBRA – grundkurs - ekvationslösning |
|
47 |
ALGEBRA – grundkurs – mönster och uttryck Diagnos |
|
48 |
ALGEBRA – blå/röd kurs – mer parentes och ekvationer |
|
49 |
ALGEBRA – blå/röd kurs – mer parentes och ekvationer PROV |
Matteplanering för åk 8, VT- 2017
|
Vecka |
Moment |
|
|
2 |
Samband grön kurs |
|
|
3 |
Samband grön kurs-diagnos Samband-Blå/röd kurs |
|
|
4 |
Samband- Blå/Röd kurs |
|
|
5 |
Prov i samband |
|
|
6 |
Bråk och procent, grundkurs |
|
|
7 |
Prao |
|
|
8 |
Prao |
|
|
9 |
Sportlov |
|
|
10 |
Bråk och procent -Grundkurs |
|
|
11 |
Bråk och procent -grundkurs Diagnos |
|
|
12 |
Bråk och procent Blå/röd kurs |
|
|
13 |
Bråk och procent Blå/röd kurs |
|
|
14 |
Prov i Bråk och Procent Sannolikhet grundkurs |
|
|
15 |
Påsklov |
|
|
16 |
Sannolikhet grundkurs |
|
|
17 |
Sannolikhet grundkurs Diagnos |
|
|
18 |
Sannolikhet Röd/blå kurs |
|
|
19 |
Sannolikhet röd/blå kurs |
|
|
20 |
PROV |
|
Terminsplanering för åk 9, då boken är Mattedirekt
Matteplanering för åk 9, HT, 2016
|
Vecka |
Moment |
|
33 |
Läsårstart |
|
34 |
Friendsdagen, eleverna får material för läsåret Introduktion för kursen PROCENT grund kurs |
|
35 |
PROCENT grund kurs- Beräkna det hela, beräkna delen och förädringsfaktor |
|
36 |
PROCENT grund kurs- Ränta, procentenheter och promille |
|
37 |
Diagnos PROCENT blå/röd kurs – samma förändring flera gånger, problemlösning med problem |
|
38 |
Utv. Samtal på tisdag PROCENT blå/röd kurs – samma förändring flera gånger, problemlösning med problem |
|
39 |
PROV i Procent TAL - Grundkurs – Tal, delbarhet och primtal samt negativa tal |
|
40 |
TAL – Grundkurs – tal i potensform, i kvadrat, kvadrot och |
|
41 |
Pythagoras sats Diagnos |
|
42 |
TAL – blå/röd kurs – blandat med negativa tal, räkna med kvadratrötter |
|
43 |
TAL – Blå/röd kurs – problemlösning med Pythagoras sats PROV |
|
44 |
Höstlov |
|
45 |
GEOMETRI – grundkurs – rymdgeometriska kroppar, volymenheter, rätblock |
|
46 |
GEOMETRI – grundkurs – volymen av rätblock och olika kroppar |
|
47 |
GEOMETRI – grundkurs – spetsiga kroppar, skala, likformighet Diagnos |
|
48 |
GEOMETRI – Blå/röd kurs – likformighet, klottets volym och pythagoras sats i problemlösning |
|
49 |
GEOMETRI – Blå/röd kurs – likformighet, klottets volym och pythagoras sats i problemlösning PROV |
|
50 |
Betygskonferens för åk 8 och 9 |
|
51 |
Reserv |
Matteplanering för åk 9, VT, 2017
|
Vecka |
Moment |
|
|
2 |
Geometri grön kurs s.74-78 |
|
|
3 |
Geometri grön kurs s.79 – 83 (torsdagslektion blir matte) |
|
|
4 |
Geometri s. 84-87 Diagnos Blå/Röd kurs s.96-97 |
|
|
5 |
Blå/röd s. 98 - 101 |
|
|
6 |
Prov |
|
|
7 |
Genrepet- Algebra och funktioner |
|
|
8 |
Genrepet- Bråk |
|
|
9 |
Sportlov |
|
|
10 |
Styva linan-Bråk och algebra |
|
|
11 |
Styva linan – Ekvationer Prov |
|
|
12 |
Genrepet - Tal |
|
|
13 |
Genrepet – Prefix och enheter |
|
|
14 |
Genrepet - Geometri |
|
|
15 |
PÅSK |
|
|
16 |
Styva linan – likformighet |
|
|
17 |
Genrepet – statistik och sannolikhet |
|
|
18 |
Styva linan - Prov |
|
|
19 |
NP |
|
|
20 |
Inför gymnasiet |
|
Bedömningsmatriser
|
|
E |
C |
A |
|
Begrepp Använder och analysera matematiska bergrepp och samband mellan begrepp. |
Du har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp. Du visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. |
Du har goda kunskaper om matematiska begrepp. Du visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. |
Du har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp. Du visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt. |
|
Metoder Kunna välja lämpliga matematiska metoder för beräkningar. |
Du kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom sannolikhet med tillfredsställande resultat. |
Du kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom sannolikhet med gott resultat. |
Du kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom sannolikhet med mycket gott resultat. |
|
Problemlösning Formulerar och löser problem med hjälp av matematik. |
Du kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. |
Du kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas i sammanhanget. |
Du kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. |
|
Resonemang Kan föra och följa matematiska resonemang, och |
I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. |
I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. |
I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem. |
|
Kommunikation/Redovisning Använder matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. |
Du använder matematiska symboler och andra uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt. Dina redovisningar innehåller matematiska argument som till viss del för resonemanget framåt. |
Du använder matematiska symboler och andra uttrycksformer på ett ändamålsenligt sätt. Dina redovisningar innehåller matematiska argument som för resonemanget framåt. |
.Du använder matematiska symboler och andra uttrycksformer på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Dina redovisningar innehåller matematiska argument som förresonemanget framåt och fördjupar dem. |
