Utifrån forskning, beprövad erfarenhet och/eller vetenskaplig grund.

Christian Eidevald tar upp Hellman som studerat hur individer förhåller sig. Forskning visar både internationellt och nationellt att förskolan många gånger förstärker traditionella könsroller genom att oreflekterat gå in i olika händelser/situationer. Forskning visar att om man går in i själva händelsen, situationen och ser de olika positionerna barnet väljer avgör vilka positioner som accepteras av olika individer.

Christian Eidevald (2009 s.175) menar att om pedagogerna i sitt bemötandet av barnet utgår ifrån hur man väljer att positionera sig i olika situationer, ger vi dem möjlighet att öva på olika situationer i olika sammanhang, vilket skapar förutsättningar för att hantera olika positioner senare i livet till barnet.

"Olika barn är redo för olika mycket ansvar i olika situationer, inte om man är flicka eller pojke eller hur gammal man är"(Eidevald 2009 .176).

Christian menar vidare utifrån sin forskning att om barnet ges möjlighet att träna sig i att uttrycka sina känslor och önskningar kan därmed all barn bli rustad för att senare i livet använda sig av språket för dessa ändamål. Då ger vi barnet ett verktyg att kunna förklara med ord vad de vill ha och berätta med egna ord hur de upplevt olika situationer utan att bli betraktad utifrån vilket kön man har.

Eidevald, Christian (2009). "Det finns inga tjejbestämmare". -Att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek. Jönköpings Universitet

Forskning som visar på vikten av att ha en bredd i de pedagogiska materialet

Firo - "Från jag till Vi" (Gunilla Guvå). Det innebär att vi arbetar tillsammans i grupp och vi pedagoger är en viktig del i att leda barnen för att skapa struktur och sammanhållning. Enligt Firo så går gruppen igenom tre olika faser, Tillhöra, Rollsökning och till sist Samhörighet.

Mål (Förväntat resultat, vilken förmåga/förmågor ska barnen ges möjlighet att utveckla)

• Att inget barn ska bli utsatt för diskriminering eller kränkande behandling utifrån de sju diskrimineringsgrunderna (Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder).

• För att motverka diskriminering och kränkande behandling strävar vi mot att utveckla varje barns förmåga:
  - till empati,

  - att ta hänsyn,

  - visa solidaritet,

  - att reflektera, analysera över olika vardagliga dilemman,

  - respektera varje individ.

• För att motverka diskriminering och kränkande behandling strävar vi mot att varje barn utvecklar sin:
  - identitet,

  - självkänsla/medkänsla

Målkriterie (hur ser vi att målet är nått, mätbart)

Utfört trygghetsvandring och efter reflektion/analys är åtgärder.

- När vi ser att barnen uppmärksammar varandras känsloyttringar på ett positivt sätt.

- När barnen är delaktiga i reflektionen av vad som hände.

- När vi ser och hör att barnen ber om hjälp eller erbjuder hjälp.

- När vi ser att barnen gör egna individuella val, fast samtidigt har en förståelse för att man kan gör olika.

- När vi i analyser och resultat ser att målen som vi strävar efter har uppnåtts.

Syfte ( varför gör vi detta, beskriv barnens intressen och förmågor.)

Förskolan ska vara en trygg plats där allas olikheter har lika värde.

Metod ( Pedagogernas förhållningssätt, hur utformar vi miljön för att utmana i förmågorna ?

Trygghetsvandring - inför varje nytt läsår gör vi trygghetsvandringar med barnen på förskolan. Det går till så att barnen får gå runt , en och en eller med en kompis, och dokumentera var på förskolan de känner sig trygga respektive otrygga. Resultatet analyserar vi och tar med i vår Plan mot diskriminering och kränkande behandling( Lpfö, Skollagen samt Pysslingens egna styrdokument). I samband med föräldramöte under hösten erbjuds vårdnadshavare att göra en trygghetsvandring utifrån deras syn på förskolan. Detta resultat följs upp i kartläggning och analyser.

Förhållningssätt - Vi pedagoger ska ha ett öppet förhållningssätt och våra värderingar ska utgå ifrån styrdokumenten.

Att ha en bredd i det pedagogiska materialet där vi lyfter de 7 olika diskrimineringsgrunderna - vi tänker på att vi har böcker, bilder och material som visar olika familjekonstellationer och nationaliteter.

Kartläggningarna - inför varje terminsstart gör varje avdelning en kartläggning för att synliggöra verksamheten.

Inför terminsstart på hösten har vi en trygghetsperiod för att skapa gruppgemenskap.

Vi använder oss av material som lyfter värdegrund, exempelvis " De tio kompisböckerna" av Linda Palm( kopplade till Barnkonventionen)

Vi dramatiserar med hjälp av små dockor i samlingar där vi samtalar/leker fram olika etiska dilemman eller konflikthantering

Vi lyfter gemenskap och relationer i sagor, bordsteater och flano-sagor

Analys (hur blev resultaten? Vilka metoder/arbetssätt blev framgångsrika? På vilket sätt?)

Uppföljning (här ska pedagogen tillsammans med barnen en bit in i arbetet reflektera och prata om det vi gjort. Var befinner vi oss nu? Hur går vi vidare?)

Utvärdering (verktyg som går att använda är dokumentation, observation, reflektionssamtal med barnen, pedagogisk dokumentation mm. Utvärdering gör vi minst en gång per termin eller efter behov).

Utveckling (Hur går vi vidare? Vart ska vi).