Ge och Sh: Klimatförändringar

Vi jobbar med klimatförändringar och funderar på olika lösningar.

Konkretiserade mål

I arbetsområdet ska eleven jobba mot att kunna:

- resonera om klimatförändringar och energiförsörjning, olika förklaringar till dessa och se konsekvenser för människa, samhälle och miljö i olika delar av världen. 

- redogöra för olika lösningar där konsekvenser för människa, samhälle och miljö vägs in.

- använda begrepp och modeller kopplade till klimatfrågan och energi

Bedömning

I arbetet med klimatförändringar och energiförsörjning bedöms elevens förmåga att:

- förklara och se konsekvenser, här är det viktigt att man har stöd för det man säger och att förklaringarna innehåller både djup och bredd.

- värdera lösningsförslag, även här är djup och bredd viktigt samt att det man säger har stöd i fakta.

- använda begrepp, här bedöms bredden av begrepp som används och med vilken precision de används.

Läroplansmål

Syfte

• analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen,
• utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,
• värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.
• analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
• uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
• söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, och
• reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

Centralt innehåll

• Energins flöde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagra energi. Olika energislags energikvalitet samt deras för- och nackdelar för miljön.
• Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället.
• Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid samt tänkbara möjligheter och begränsningar i framtiden.
• Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara jordens strålningsbalans, växthuseffekten och klimatförändringar.
• Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till fysik, såväl i digitala som i andra medier.
• Kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer. Kolatomens kretslopp.
• Fotosyntes och förbränning samt energiomvandlingar i dessa reaktioner.
• Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling.
• Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor.
• Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen.
• Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter.
• Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på internet, till exempel satellitbilder.
• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
• Sårbara platser och naturgivna risker och hot, till exempel översvämningar, torka och jordbävningar, och vilka konsekvenser det får för natur- och kulturlandskapet.
• På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.
• Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark.
• Förnybara energitillgångar, till exempel sol- och vindenergi och alternativa drivmedel.
• Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser.
• Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld.
• Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.
• Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.
• Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.