Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
Fysik, Atom- och kärnfysik, åk 9 Vt 2017.
Innehåll
Till dig som elev:
Arbetsområdet
I det här arbetsområdet ska vi arbeta med atom- och kärnfysik. Vi ska bland annat lära oss om atomens uppbyggnad, olika sorters ljus, radioaktivitet och fission. Atomens uppbyggnad och det periodiska systemet har ni redan pratat en del om i kemin, vi börjar dock med en repetition av denna del eftersom Bohrs atommodell utgör en så central del i detta arbetsområde. Sedan övergår vi till att tala om hur olika sorters ljus uppstår. Själv tyckte jag att detta var ett väldigt spännande avsnitt då jag första gången läste om det, då "ljus" är något vi möter varje dag men kanske inte riktigt tidigare förstått hur det uppstår. Radioaktivitet har ni säkert hört är farligt. Alla kommer vi någon gång i kontakt med det vid röntgen hos tandläkaren eller på sjukhuset då man misstänker frakturer på skelettet. Men vad är egentligen radioaktivitet och hur kan man skydda sig mot det? Fission används i kärnkraft. Kärnkraft har både för och nackdelar. En stor fördel är att man relativt snabbt kan framställa stora mängder elektrisk energi, något som är otroligt eftertraktat i västvärlden. Men vilka risker finns egentligen med kärnkraft och var ska man egentligen slutförvara kärnavfallet?
Vi läser texten tillsamman i boken "Fysik direkt" kapitel 10 som heter "Atomfysik och kärnfysik" (sid 186-211). Vi diskuterar innehållet och gör instuderingsfrågorna i texten samt de extra instuderingsfrågor som jag skapat och som finns på classroom. På classroom har jag även lagt upp kapitlet som ljudfil så att ni kan lyssna på texterna. Jag har även lagt upp länkar till korta sammanfattande filmer på Youtube om dessa olika delområden i arbetsområdet.
Del två i detta arbetsområde är att ni själva ska förbereda, genomföra och utvärdera en laboration som handlar om mobiler och strålning. Instruktioner till hur denna laborationshandledning ska förberedas finns på classroom. På classroom finns även ett exempel på en redan färdig laborationshandledning (en annan laboration) för att ni ska få en idé om hur den ska se ut. Er egna laborationshandledning ska lämnas in på classroom i en mapp som jag skapat. Jag kommer att bedöma om du direkt kan använda den, om den måste justeras eller om du behöver en kopia av min redan förberedda handledning. Du ska även skriva och lämna in en laborationsrapport. En lathund till hur denna ska skrivas finns på classroom.
Du lär dig att använda för arbetsområdet aktuella begrepp samt ett naturvetenskapligt språk när du skriver laborationshandledningen samt laborationsrapporten. Du lär dig att .
Mål
Följande punkter i det centrala innehållet koncentrerar vi oss på i detta arbetsområde:
- Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället
- Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara uppkomsten av partikelstrålning och elektromagnetisk strålning samt strålningens påverkan på levande organismer
- Hur olika typer av strålning kan användas i modern teknik, t ex inom sjukvård och informationsteknik
- Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering
- Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter
Arbetssätt
- muntliga genomgångar och diskussioner
- enskilt och/eller gemensamt arbete med instuderingsfrågor
- förberedning, utförande samt utvärdering av laboration
- laborationsrapportskrivnig
Redovisningsform
- diskussioner
- laborationshandledning
- laborationsrapport
- skriftligt prov
Bedömning
Jag bedömer din arbetsprestation på varje lektion. Det jag tittar på är:
- om du bidrar till att föra diskussionen framåt på lektioner genom frågor och resonemang
- din förmåga att förbereda, genomföra samt utvärdera laborationen samt din förmåga att skriva en laborationsrapport
- huruvida och i vilken utsträckning du använder för arbetsområdet relevanta begrepp i diskussioner, vid arbetet med laborationen samt i laborationsrapporten och i det skriftliga provet
Matriser
Atom- och kärnfysik - Fysik VT17
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda. |
|||
| Nivå E | Nivå C | Nivå A | |
|---|---|---|---|
|
Förbereda laborationsinstruktion
|
Eleven kan bidra till att formulera enkla frågeställningar och en planering som det går att arbeta systematiskt utifrån.
|
Eleven kan formulera enkla frågeställningar och en planering som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån.
|
Eleven kan formulera enkla frågeställningar och en planering som det går att arbeta systematiskt utifrån.
|
|
Laborationsteknik
|
I undersökningen använder eleven utrustningen på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.
|
I undersökningen använder eleven utrustningen på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
|
I undersökningen använder eleven utrustningen på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.
|
|
Laborationsrapportskrivning
|
Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftlig rapport.
|
Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftlig rapport.
|
Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftlig rapport.
|
|
Begrepp
|
Eleven visar sina fysikaliska kunskaper i laborationsinstruktion, laborationsrapport, vid skriftligt prov samt i diskussioner genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av fysikens begrepp.
|
Eleven visar sina fysikaliska kunskaper i laborationsinstruktion, laborationsrapport, vid skriftligt prov samt i diskussioner genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa med relativt god användning av fysikens begrepp.
|
Eleven visar sina fysikaliska kunskaper i laborations-instruktion, laborationsrapport, vid skriftligt prov samt i diskussioner genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med god användning av fysikens begrepp.
|
|
Ämneskunskaper
|
Eleven har grundläggande kunskaper om fysikaliska fenomen.
Detta visas i laborationsinstruktion, laborationsrapport, vid skriftligt prov samt i diskussioner.
|
Eleven har goda kunskaper om fysikaliska fenomen.
Detta visas i laborationsinstruktion, laborationsrapport, vid skriftligt prov samt i diskussioner.
|
Eleven har mycket goda kunskaper om fysikaliska fenomen.
Detta visas i laborationsinstruktion, laborationsrapport, vid skriftligt prov samt i diskussioner.
|
|
Diskussion
|
Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalet och diskussionen framåt.
|
Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalet och diskussionen framåt.
|
Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalet och diskussionen framåt och fördjupar eller breddar den.
|
