Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
Kroppen
Skapad 2017-03-06 11:30
i Nyvångskolan F-3 (nedlagd) Lunds för- och grundskolor
unikum.net
Grundskola
F – 3
Idrott och hälsa
NO (år 1-3)
Samhällskunskap
Svenska som andraspråk
Biologi
Svenska
Arbetsområdet är en fortsättning på temat kring vårt samhälle.
Du ska få lära dig om kroppen. Under arbetet kommer du lära dig namnen på olika kroppsdelar och hur kroppen fungerar. Du kommer också få lära dig varför hygien, sömn, mat och rörelse är viktigt för oss.
Innehåll
Eleverna kommer under arbetet med kroppen få undersöka, laborera, skriva och resonera.
Under arbetet kommer eleverna får lära sig om benämningen på de olika kroppsdelarna. De kommer få lära sig om sina olika sinnen och matsmältningen. De kommer också få lära sig hur hjärtat, hjärnan och andningen.
Temat kommer även inkludera vikten av hygien, sömn, mat och rörelse.
Tillhörande arbetshäfte kommer finnas tillgängligt för barnen att arbeta i under de olika lektionspassen. I detta häfte är det både skriftliga och laborativa övningar. En del av uppgifterna är undersökande.
Kopplingar till läroplanen
- Syfte
-
röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang,Idh
-
planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil,Idh
-
använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,Bi
-
använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.Bi
-
reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,Sh
-
analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,Sh
-
reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.Sh
-
formulera sig och kommunicera i tal och skrift,Sv
-
läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,Sv
-
anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,Sv
-
urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, ochSv
- Centralt innehåll
-
Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av lek, hälsa, natur- och utevistelser.Idh 1-3
-
Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.Bi 1-3
-
Betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra.Bi 1-3
-
Människans kroppsdelar, deras namn och funktion.Bi 1-3
-
Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.Bi 1-3
-
Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.Sh 1-3
-
Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.Sh 1-3
-
Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.Sv 1-3
-
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.Sv 1-3
-
Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom egna och gemensamma texter och göra förtydliganden.Sv 1-3
-
Handstil och att skriva med digitala verktyg.Sv 1-3
-
Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.Sv 1-3
-
Alfabetet och alfabetisk ordning.Sv 1-3
-
Sambandet mellan ljud och bokstav.Sv 1-3
-
Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.Sv 1-3
-
Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.Sv 1-3
Matriser
Matris i svenska åk 1-3 Nyvångskolan (elev) fastställd 160914
LÄSA OCH SKRIVA |
||||
|
A. LÄSA
Jag har knäckt läskoden.
LUS 6-7
|
Jag lyssnar och följer med i handlingen när någon läser för mig.
|
Jag förstår vad texten handlar om och ställer frågor om innehållet vid högläsning.
|
Jag känner igen en del ord och bokstäver när jag läser.
|
Jag känner igen flera bokstäver och kan läsa ihop dem till ord och förstår vad jag läser.
|
|---|---|---|---|---|
|
B. LÄSA
Jag läser enkla korta texter på egen hand.
LUS 10
|
Jag kan alla bokstäver och kan läsa själv. Jag ljudar ihop ord.
|
Jag förstår det jag läser och kan berätta vad det handlar om.
|
Jag funderar över olika texters innehåll och kan koppla till egna erfarenheter.
|
Jag använder ljudning, helordsläsning och ordbilder för att läsa en enkel text.
Grundläggande åk 1.
|
|
C. LÄSA
Jag kan läsa enkla kapitelböcker elevnära texter med förståelse.
LUS 11-12
|
Jag ställer frågor till det jag läser för att uppleva och lära.
|
Jag läser olika typer av texter ofta och regelbundet. Jag tar egna initiativ till att läsa
|
Jag förstår det viktiga i berättelser och faktatexter.
|
Jag kan läsa 3-4 ord i följd i enkla kapitelböcker innan jag fastnar. Jag märker när jag läser fel.
Grundläggande åk.2
|
|
D. LÄSA
Jag kan läsa olika slags längre texter flytande och förstår att de har olika syften.
LUS 15
|
Jag läser med flyt och känner igen olika typer av texter och hur ord böjs.
|
Jag läser på olika sätt beroende på vilken läsuppgift jag har.
|
Jag läser ofta längre texter av olika slag med flyt och förståelse.
Grundläggande åk.3
|
E. LÄSA
Jag tar till mig kunskaper från det jag har läst. Jag kan samtala om boken utifrån egna erfarenheter.
|
|
A. SKRIVA
|
Jag använder bilder, tecken och symboler för att berätta något.
|
Jag kan skriva mitt namn och skriva av bokstäver och ord.
|
Jag kan skriva flera bokstäver och vet hur de låter.
|
Jag provar att skriva för att berätta eller komma ihåg.
|
|
B. SKRIVA
|
Jag kan skriva ord och korta texter på dator och för hand.
|
Jag använder alla bokstäver när jag skriver på dator och för hand.
Grundläggande åk.1
|
Jag skriver meningar med stor bokstav, mellanrum och punkt. Jag vet vad en mening är.
|
Jag använder olika slags stöd när jag skriver en text. Jag vill gärna rätta min text i efterhand.
|
|
C. SKRIVA
|
Jag skriver berättelser med början, handling och slut.
Grundläggande åk.2
|
Jag kan stava många ord och vet hur man tar reda på hur ord stavas. Jag kan några stavningsregler.
|
Jag kan skriva om det jag lärt mig med egna ord så andra förstår. Jag använder begrepp som jag har lärt mig.
|
Jag planerar mitt skrivande och ändrar i texten för att göra den bättre.
|
|
D. SKRIVA
|
Jag kan skriva olika typer av texter. Jag kan stava vanliga dubbeltecknade och ljudstridiga ord rätt.
|
Jag redigerar innehållet i mina texter. Jag tar till mig råd från andra (feedback). Jag provar att använda dialoger och styckeindelning när jag skriver.
|
Jag kan skriva olika slags texter för olika syften och mottagare.
Grundläggande åk.3.
|
E: Jag använder olika skiljetecken rätt och kan de grundläggande stavningsreglerna.
|
TALA OCH SAMTALA |
||||
|
Tala/samtala
Berättande
|
Jag kan berätta i grupp och lyssna på andra.
|
Jag kan återberätta en händelse eller sagor så andra förstår vad jag menar.
|
Jag kan berätta längre berättelser så poängen blir tydlig.
|
Jag kan berätta på olika sätt beroende på vilken
situation det är och på vilka som lyssnar.
|
|
Tala/samtala
Beskrivande, förklarande,
instruerande, argumenterande
|
Jag kan beskriva olika saker så andra förstår vad jag menar.
|
Jag kan förklara så andra förstå vad jag menar.
|
Jag kan ge och ta muntliga instruktioner.
|
Jag talar om vad jag tycker och tänker och lyssnar på
andras åsikter.
|
Idrott och hälsa, år 1-3 fastställd 160914
| >>> | >>> | I slutet av år 3 | Betyget E i slutet av år 6 | |
|---|---|---|---|---|
|
**Motorik, lekar och spel**
|
Jag försöker röra mig på ett passande sätt i enkla lekar både inomhus och utomhus.
|
Jag försöker röra mig på ett passande sätt i enkla lekar och idrotter både inomhus och utomhus.
|
Jag kan vara med i enkla lekar, spel och idrotter både inomhus och utomhus. Jag försöker röra mig på ett sätt som passar det jag gör.
|
Eleven kan delta i lekar, spel och
idrotter som innefattar
sammansatta motoriska
grundformer i olika miljöer och
varierar och anpassar sina
rörelser till viss del till aktiviteten.
|
|
**Takt och rytm**
|
Jag rör mig gärna till musik.
|
Jag kan röra mig till olika sorters musik.
|
Jag kan dansa och röra mig på ett enkelt sätt till musik.
|
I rörelser till musik
och i danser anpassar eleven till
viss del sina rörelser till takt och
rytm.
|
|
**Simma**
|
Jag vill ha flythjälpmedel för att träna simtagen på mage.
|
Jag kan flyta korta stunder och även simma lite på mage utan flythjälpmedel. Jag vill ha flythjälp när jag tränar på ryggsim.
|
Jag kan flyta och simma utan flythjälpmedel, både på mage och på rygg.
|
Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i
ryggläge.
|
|
**Samtala om hälsa och egna upplevelser**
|
Jag vill ha hjälp av stödjande frågor för att berätta vad jag tänkte och kände när jag idrottade eller ansträngde mig.
|
Jag kan mer självständigt beskriva vad jag tänkte och kände när jag idrottade eller ansträngde mig.
|
Jag kan prata om vad jag tänkte och kände när jag idrottade eller ansträngde mig.
|
Eleven kan samtala om egna upplevelser av fysiska aktiviteter
och för då enkla och till viss del
underbyggda resonemang kring
hur aktiviteterna kan påverka
hälsan och den fysiska förmågan.
|
|
**Aktiviteter i natur och utemiljö**
|
Jag är med i lekar utomhus. Jag försöker anpassa min klädsel till vädret.
|
Jag är med i lekar utomhus. Jag försöker anpassa mig till väder och platsen vi ska vara på.
|
Jag är med i lekar utomhus. Jag försöker anpassa mig till väder, plats och till allemansrätten.
|
Eleven kan genomföra olika
aktiviteter i natur och utemiljö
med viss anpassning till olika
förhållanden och till
allemansrättens
regler
|
|
**Orientera sig**
|
Jag vet hur en karta är gjord och hur jag ska använda den.
|
Jag kan hitta inne i idrottshallen med hjälp av en enkel karta.
|
Jag kan hitta i kända miljöer utomhus med hjälp av enkla kartor.
|
Dessutom
kan eleven med viss säkerhet
orientera sig i bekanta miljöer
med hjälp av kartor
|
|
**Förebygga skador**
|
Jag kan följa regler för enkla lekar.
|
Jag kan följa regler för lekar och spel. Jag kan förlora.
|
Jag kan följa regler för lekar och spel samt visa hänsyn mot andra.
Jag kan på ett enkelt sätt berätta varför man ska värma upp kroppen.
|
Eleven kan ge enkla
beskrivningar av hur man förebygger skador som är
förknippade med lekar, spel och
idrotter.
|
|
**Säkerhet och nödsituationer**
|
|
|
|
Dessutom kan eleven hantera
nödsituationer vid vatten med
hjälpredskap under olika årstider
|
NO åk 1-3, Nyvångskolan fastställd 160914
|
Förmågor
|
|
|
Godtagbara kunskaper i åk 3
|
|
|---|---|---|---|---|
|
Kommunicera, argumentera och granska
Söka, beskriva och förklara
|
Du kan med stöd av en vuxen söka och granska information från olika källor.
Du kan med stöd av en vuxen beskriva och förklara hur saker fungerar.
|
Du kan tillsammans med en kamrat söka och granska information från olika källor.
Du kan med stöd beskriva och förklara hur saker fungerar.
|
Du kan söka och granska information från olika källor och ta ställning i frågor.
Du kan beskriva och förklara hur saker fungerar.
|
Du kan självständigt söka och granska information från olika källor och ta ställning i frågor.
Du kan utförligt beskriva hur saker fungerar.
|
|
Undersökningar
|
Du kan med stöd av en vuxen utföra enkla undersökningar.
.
|
Du kan med visst stöd av en vuxen utföra enkla undersökningar.
|
Du kan utifrån enkla instruktioner utföra undersökningar.
|
Du kan förstå och utföra instruktioner i undersökningar.
|
|
Begrepp
Använda faktaord
|
Du känner igen vissa begrepp när du hör dem.
|
Du har kännedom om viktiga begrepp.
|
Du kan använda de flesta begrepp.
|
Du använder många begrepp i både tal och skrift.
|
|
Modeller och teorier
Beskriva samband
|
Du känner igen vissa samband när du hör dem.
|
Du har kännedom om viktiga samband.
|
Du kan beskriva samband.
|
Du kan beskriva och ge exempel på samband i både tal och skrift.
|
Idrott årskurs 2-3
Rörelse |
|||
| Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | |
|---|---|---|---|
|
Motorik/rörelse
|
Du behärskar till viss del de olika motoriska grundformerna och försöker att anpassa dina rörelser till aktiviteten.
|
Du behärskar de olka motoriska grundformerna och anpassar dessa relativt väl till aktiviteten.
|
Du behärskar de olika motoriska grundformerna och anpassar dessa väl till aktiviteten.
|
|
Vattenvana/simning
|
Du tränar på att simma i den grunda bassängen.
|
Du simmar kortare sträckor i den djupa bassängen.
|
Du kan simma 200 meter varav 50 meter ryggsim och är därmed simkunnig.
|
|
Lekar och spel
|
Du deltar i rörelseaktiviteter säväl inomhus som utomhus. Du deltar aktivt i rörelseaktiviteter och tar ansvar för dig själv vid lekar och spel.
|
Du börjar visa hänsyn till andra i gruppen vid olika lekar och spel. Du börjar hantera med- och motgångar.
|
Du följer gemensamma regler och kan samspela med lagkamrater. Du kan hantera med-och motgångar.
|
|
Musik och rörelse
|
Du försöker att röra dig i takt till musiken och klarar enklare danser.
|
Du kan röra dig i takt till musiken och klarar enklare danser.
|
Du anpassar dina rörelser väl till musiken och klarar de danser vi har provat.
|
Hälsa och livsstil |
|||
| Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | |
|
Hälsa
|
Du kan på ett enkelt sätt förklara skillnaden på att äta nyttigt och onyttigt.
|
Du kan föra enklare samtal om hur du upplever olika rörelseaktiviteter (t ex. Jag är trött och svettig.)
|
Du kan reflektera och använda givna ord och begrepp för att beskriva dina upplevelser av olika rörelseaktiviteter (t ex jag är trött och svettig. Jag har ansträngt mitt hjärta och mina muskler.) Du kan förklara hur du ska äta och röra på dig för att få en hälsosam livsstil.
|
Friluftsliv och utevistelse |
|||
| Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | |
|
Orientering
|
Du kan använda dig av ord som beskriver rumsuppfattning t ex bakom, framför och förstår att kartan är en förminskning av verkligheten.
|
Du kan med hjälp av diskussion med vuxen passa kartan efter omgivningen och då orientera dig vidare till nästa kontroll.
|
Du kan passa kartan och orientera dig till olika platser på skolgården. Du kan hitta var på kartan du befinner dig och du kan orientera dig vidare från en kontroll till en annan.
|
|
Friluftsliv och utevistelse
|
Du deltar aktivt i uteverksamhet i din närmiljö.
|
Du känner till allemansrätten.
|
Du visar hänsyn i naturen och känner till principerna för allemansrätten.
|
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här:
