Ämnen:
Samhällskunskap
·
Årskurs:
7
Mänskliga rättigheter och barnkonventionen
Domnarvets skola, Borlänge · Senast uppdaterad: 7 mars 2017
”Verklig fred är inte bara frånvaron av krig, det är närvaron av rättvisa.” Jane Addams Den här kursen handlar om hur vi människor på olika sätt försöker skapa ett rättvist samhälle med mänskliga rättigheter där alla får uttrycka sina åsikter och får vara med och bestämma demokratiskt, i en värld utan krig.
Planering:
|
Arbetssätt:
Vi kommer att diskutera och problematisera mänskliga rättigheter på olika vis t.ex. genom att se på film, läsa och skriva, diskutera i par och grupp.
Du kommer att få visa dina kunskaper igenom:
- Klassrumsövningar
- Startuppgiftsboken
- Inlämningsuppgifter
Arbetsmaterial:
- Samhällskunskapsboken Utkik s. 76-99
- Centrala begreppsordlistan
- Inlämningsuppgifter
- Filmer
- De mänskliga rättigheterna - 30 artiklar
- Barnkonventionen
Central begreppsordlista:
- Folkrätt - Internationell lagstiftning som hjälper alla stater komma överens.
- Mänskliga rättigheter - FN deklaration med 30 artiklar
- Förenta Nationerna – FN (UN) de flesta av världens länder är medlemmar och samarbetar för människors fri och rättigheter.
- Mellanstatlig organisation - FN, EU
- Deklaration – en skrift där man visar att man vill något men som inte länderna är juridiskt tvungna att följa.
- Artikel – delar eller kapitel i en deklaration/konvention
- Konvention – deklarationer som är mer utförligt beskrivna och juridiskt bindande
- Barnkonventionen – innehåller barns medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Barn är man till 18 års ålder och antogs av FN 1989.
- Ratificera – stater godkänner och skriver under en konvention och lovar att den blir känd bland medborgarna
- Millenniedeklarationen – handlingsplan för att förbättra livsvillkoren i världen
- Diskriminering - är när en person eller grupp av personer gör åtskillnad mellan olika människor som inte bygger på meriter eller talanger. Innebär något negativt.
- Diskriminerings Ombudsmannen – statlig myndighet som arbetar för att förebygga och motverka diskriminering på ett långsiktigt sätt och sprida kunskap om ämnet i Sverige. Övervakar och ger även rådgivning i enskilda fall.
- Nationella minoriteter - en minoritetsgrupp i ett land med eget språk och kultur, tillhör ofta landets urfolk.
- Urfolk – ursprungsbefolkningen som bott längst i ett land t.ex. samer i Sverige eller indianer i Peru.
- Grundlagar – skyddar vår demokrati och i Sverige har vi 4 st. Lagarna bestämmer hur Sverige styr och utgör spelreglerna för vårt samhälle. Grundlagarna står över alla andra lagar och kan inte ändras.
- Extrem fattigdom – lever de människor i lever på mindre än 1,9 dollar om dagen
- Barnadödlighet - Antalet dödsfall bland barn.
- Jämställdhet - alla har samma rättigheter oavsett kön t.ex. i fråga om lön eller utbildning.
- Demokratiska rättigheter - att tycka, säga, skriva vad man vill utan att bli straffad eller känna sig orolig för det.
- Diktatur – ett land där människor helt eller delvis saknar demokratiska rättigheter t.ex. ingen rösträtt eller att domstolsväsendet eller polisen inte fungerar.
- Demokrati – Folkstyre – makten kommer från folket.
- Frivilligorganisationer – privatfinansierade organisationer NGO – Non governmental organization som försöker påverka. Vissa arbetar för mänskliga rättigheter så som Amnesty International eller Läkare utan gränser.
Läroplanskopplingar
Centralt innehåll (6)
De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag.
Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.
Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
De nationella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Sverige samt vad deras särställning och rättigheter innebär.
Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.
Kriterier (24)
Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer.
Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom och mellan olika samhällsstrukturer.
I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan föra enkla resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då enkla samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.
Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang.
Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del underbyggda argument och kan då i viss utsträckning växla mellan olika perspektiv.
Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen.
Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter.
Eleven har goda kunskaper om olika samhällsstrukturer.
Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då förhållandevis komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer.
I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven kan föra relativt väl utvecklade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.
Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då förhållandevis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang.
Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med utvecklade resonemang och relativt väl underbyggda argument och kan då i förhållandevis stor utsträckning växla mellan olika perspektiv.
Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen.
Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter.
Eleven har mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer.
Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer.
I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt.
Eleven kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.
Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang.
Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med välutvecklade resonemang och väl underbyggda argument och kan då i stor utsträckning växla mellan olika perspektiv.
Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen.
Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter.
Matriser i planeringen
Innehåller inga matriser
