Historia - medeltiden

Adel, präster, borgare, bönder... och så trälarna då...
Hur kunde man dela in människor i olika grupper på det sättet? Vem ägde egentligen vem? Och kunde man verkligen äga en annan människa?

Utgångspunkt

Under fyran jobbade vi med vikingatiden och nu är det dags att ta oss an medeltiden. Eftersom utvärderingen och bedömningen av arbetet med vikingatiden visade att du var intresserad av området och lärde dig mycket kommer vi jobba vidare på liknande sätt.

Konkretisering av målen

För att visa att du har godkända kunskaper ska du kunna:

- förklara hur människor levde under medeltiden

- jämföra hur det kunde vara att leva under medeltiden med att leva under vikingatiden eller med att leva idag

För att visa att du har mer än godkända kunskaper ska du kunna:

- förklara hur människor ur de olika stånden levde under medeltiden

- jämföra hur samhället förändrades från vikingatiden till medeltiden och till idag samt hur det påverkade hur människor levde

Begrepp vi kommer att jobba med: medeltiden, kyrka, kloster, helgon, "de fyra stånden" (adel, präster, borgare, bönder), träl, tionde, Digerdöden/pesten, fridslagar, union, Hansan

Genomförande

Du kommer att få börja med att lära känna "Birgitta i Bohult", som kommer för att berätta för dig om hennes liv under medeltiden. Sedan kommer du att få jobba i grupp med ett av de fyra stånden och inrikta dig på hur människorna levde under medeltiden. Vi kommer också att följa serien "Med Ahmed i medeltiden". Genom venndiagram kommer du få jämföra olika områden.

Vi använder oss av böckerna "Koll på medeltiden" och "Puls Historia".

Dokumentation och bedömning

Du kommer att få visa vad du kan genom en skriftlig berättelse där du med hjälp av ord som stöd ska skriva om hur det skulle kunna vara att förflytta sig till medeltiden.

 

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
• kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem.
• De nordiska staternas bildande.
• Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper.
• Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser.
• Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra utvecklade och relativt väl under­ byggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
• Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestal­ter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.