👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

ASL - Genreskrivning

Skapad 2017-03-13 15:23 i Nyvångskolan F-3 (nedlagd) Lunds för- och grundskolor
Grundskola 1 – 3 Svenska som andraspråk Svenska
Under höstterminens ASL-lektioner kommer vi att skriva berättelser inom olika genrer. Vi kommer även lägga ner tid på att ge kamratrespons (feedback) och textbearbetning.

Innehåll

Vad ska vi lära oss? (Kunskaper)

  • Mål/ämne

         - Lära sig vad genre är- Få en påbörjad förståelse för genren fantasy, humor, vänskap, sport, skräck, äventyr

         - Vilka färdigheter ska vi träna?- Skriva- Sammarbeta- Lyssna- Rita- Ge feedback/kamratrespons

Hur ska vi lära oss detta?

          - Vi lär oss detta genom cirkelmetoden (tittar på texter, skriver gemensamt i hela klassen, skriver i par eller enskilt).

          - Vi lär oss även genom att jobba i par, ge/öva feedback/kamratrespons.

Bedömning

Vi kommer att bedöma elevernas textarbete, muntliga presentation och förmåga att förstå genren.

Utvärdering

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
    Sv
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
    Sv
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
    Sv
  • Centralt innehåll
  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
    Sv  1-3
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
    Sv  1-3
  • Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom egna och gemensamma texter och göra förtydliganden.
    Sv  1-3
  • Handstil och att skriva med digitala verktyg.
    Sv  1-3
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
    Sv  1-3
  • Alfabetet och alfabetisk ordning.
    Sv  1-3
  • Sambandet mellan ljud och bokstav.
    Sv  1-3
  • Kunskapskrav
  • Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt.
    Sv   3
  • Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse.
    Sv   3
  • Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.
    Sv   3
  • Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator.
    Sv   3
  • I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.
    Sv   3
  • De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.
    Sv   3

Matriser

Sv SvA
Matris i svenska åk 1-3 Nyvångskolan (elev) fastställd 160914

LÄSA OCH SKRIVA

A. LÄSA
Jag har knäckt läskoden. LUS 6-7
Jag lyssnar och följer med i handlingen när någon läser för mig.
Jag förstår vad texten handlar om och ställer frågor om innehållet vid högläsning.
Jag känner igen en del ord och bokstäver när jag läser.
Jag känner igen flera bokstäver och kan läsa ihop dem till ord och förstår vad jag läser.
B. LÄSA
Jag läser enkla korta texter på egen hand. LUS 10
Jag kan alla bokstäver och kan läsa själv. Jag ljudar ihop ord.
Jag förstår det jag läser och kan berätta vad det handlar om.
Jag funderar över olika texters innehåll och kan koppla till egna erfarenheter.
Jag använder ljudning, helordsläsning och ordbilder för att läsa en enkel text. Grundläggande åk 1.
C. LÄSA
Jag kan läsa enkla kapitelböcker elevnära texter med förståelse. LUS 11-12
Jag ställer frågor till det jag läser för att uppleva och lära.
Jag läser olika typer av texter ofta och regelbundet. Jag tar egna initiativ till att läsa
Jag förstår det viktiga i berättelser och faktatexter.
Jag kan läsa 3-4 ord i följd i enkla kapitelböcker innan jag fastnar. Jag märker när jag läser fel. Grundläggande åk.2
D. LÄSA
Jag kan läsa olika slags längre texter flytande och förstår att de har olika syften. LUS 15
Jag läser med flyt och känner igen olika typer av texter och hur ord böjs.
Jag läser på olika sätt beroende på vilken läsuppgift jag har.
Jag läser ofta längre texter av olika slag med flyt och förståelse. Grundläggande åk.3
E. LÄSA Jag tar till mig kunskaper från det jag har läst. Jag kan samtala om boken utifrån egna erfarenheter.
A. SKRIVA
Jag använder bilder, tecken och symboler för att berätta något.
Jag kan skriva mitt namn och skriva av bokstäver och ord.
Jag kan skriva flera bokstäver och vet hur de låter.
Jag provar att skriva för att berätta eller komma ihåg.
B. SKRIVA
Jag kan skriva ord och korta texter på dator och för hand.
Jag använder alla bokstäver när jag skriver på dator och för hand. Grundläggande åk.1
Jag skriver meningar med stor bokstav, mellanrum och punkt. Jag vet vad en mening är.
Jag använder olika slags stöd när jag skriver en text. Jag vill gärna rätta min text i efterhand.
C. SKRIVA
Jag skriver berättelser med början, handling och slut. Grundläggande åk.2
Jag kan stava många ord och vet hur man tar reda på hur ord stavas. Jag kan några stavningsregler.
Jag kan skriva om det jag lärt mig med egna ord så andra förstår. Jag använder begrepp som jag har lärt mig.
Jag planerar mitt skrivande och ändrar i texten för att göra den bättre.
D. SKRIVA
Jag kan skriva olika typer av texter. Jag kan stava vanliga dubbeltecknade och ljudstridiga ord rätt.
Jag redigerar innehållet i mina texter. Jag tar till mig råd från andra (feedback). Jag provar att använda dialoger och styckeindelning när jag skriver.
Jag kan skriva olika slags texter för olika syften och mottagare. Grundläggande åk.3.
E: Jag använder olika skiljetecken rätt och kan de grundläggande stavningsreglerna.

TALA OCH SAMTALA

Tala/samtala
Berättande
Jag kan berätta i grupp och lyssna på andra.
Jag kan återberätta en händelse eller sagor så andra förstår vad jag menar.
Jag kan berätta längre berättelser så poängen blir tydlig.
Jag kan berätta på olika sätt beroende på vilken situation det är och på vilka som lyssnar.
Tala/samtala
Beskrivande, förklarande, instruerande, argumenterande
Jag kan beskriva olika saker så andra förstår vad jag menar.
Jag kan förklara så andra förstå vad jag menar.
Jag kan ge och ta muntliga instruktioner.
Jag talar om vad jag tycker och tänker och lyssnar på andras åsikter.