1800-talets Sverige

Sverige förvandlas på 1800-talet från ett jordbrukssamhälle till ett industrisamhälle.

För första gången kan människor åka tåg, prata i telefon och ha glödlampor inomhus.

Den stora drömmen om ett bättre liv finns i Amerika och över en miljon svenskar lämnar Sverige.

Men hur är det att leva i Sverige under 1800-talet? Det är ju inte så länge sedan...

Konkreta mål:

Du ska kunna:

resonera om orsaker till och konsekvenser av den stora befolkningsökningen och förändringar i jordbruket.

visa hur införandet av folkskolan har haft betydelse för vår egen tid.

använda historiskt källmaterial för att dra slutsatser om hur människor levde och resonera om källornas användbarhet.

använda dig av källor och i resonemang använda historiska begrepp på ett fungerande sätt.

Undervisning:

Du kommer att få berättande genomgångar.

Du kommer att få se filmer och samtala utifrån dem.

Du kommer att läsa om Karl Johanstiden och livet på 1800-talet , till texterna kommer du att arbeta med frågeställningar kring orsaker och konsekvenser till de förändringar som skedde.

Du kommer få skriva ett enskilt arbete om Karl XIV där du ska skriva om hans liv och resonera kring olika källor. 

Bedömning:

Jag kommer bedöma:

Ditt arbete om Karl Johanstiden, hur väl du resonerar kring källorna och hur väl du kan plocka ut det viktigaste och sammanfatta denna tid.

Din delaktighet och engagemang under lektionerna.

Hur du visar i text och tal att du använder de historiska begreppen som vi kommer arbeta med under detta arbetsområde.

I slutet av arbetet kommer du att göra ett skriftligt prov.

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien.
• Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor.
• Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika människor och grupper.
• Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.
• Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla sam­ band mellan olika tidsperioder.
• Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.