Att leva på vikingatiden år 4

När var egentligen vikingatiden? Hur var det att leva då? Var alla ute och plundrade och härjade? Vem skötte i så fall om gårdarna? Hur var det att vara barn under den här tiden? Vilka djur hade de? Vilken var Sveriges första stad? Vad är runor?

Genom undervisningen i ämnet historia ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används

Konkretisering av mål (kunskapskrav)

När vi är klara med detta arbetsområde ska du kunna:

- Berätta om hur livet på en vikingagård såg ut exempelvis vad man åt, vad man arbetade med, vilka verktyg och vapen man använde, hur deras kläder såg ut, vilka husdjur man hade och hur livet kunde se ut för ett barn.

- Berätta om vikingarnas handels- och plundringsresor.

- Redogöra för vikingarnas trosuppfattning och några av de gudar som de tillbad.

- Berätta om vikingarnas skriftspråk.

- Några  fakta om Sveriges första stad - Birka.   

Arbetsätt och arbetsformer

Under vikingatemats gång kommer du att få:

- Lyssna till olika genomgångar och berättelser om vikingatiden.

- Läsa och diskutera olika texter.

- Svara på frågor muntligt och skriftligt.

- Se filmer.

- Göra en vikingaby

- Skriva runskrift

 

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.
• Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern,bronsåldern och järnåldern.
• Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.
• Hur spår av fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle.
• Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
• Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
• Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.