Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

MatteDirekt Safari 3B

Skapad 2017-03-28 13:18 i Danholnsskolan Falun
Grundskola 3 Matematik

Vi kommer att arbeta gemensamt, på egen hand i grupper och helklass.

Vi kommer att utöka den praktiska matematiken och även problemlösningen.

En viktig del i matematiken är att eleverna lär av att lära andra, alltså delar med sig av sina kunskaper, genom att hjälpa varandra och vara delaktiga vid genomgångar och diskussioner.

Innehåll

Hur ska vi lära oss detta?

Vi kommer att:
- jobba med laborativt material
- jobba enskilt och i grupp med problemlösning
- prata mycket matematik och träna på att förklara för varandra hur vi tänkt för att lösa en uppgift
- lära oss olika metoder man kan använda vid uträkningar, skriftliga huvudräkningsmetoder och uppställningar
- färdighetsträning i matematikboken

Vad som kommer att bedömas:

Vi kommer att bedöma:
- din förmåga att välja rätt räknesätt vid problemlösning och din förmåga att använda dig av en väl fungerande strategi
- din förmåga att förklara för kompisarna hur du tänkt
- din förmåga att med huvudräkningar göra enkla beräkningar med de fyra räknesätten
- din förmåga att kunna använda skriftliga räknemetoder inom talområdet 0-10 000
- din förmåga att förklara likhetstecknets innebörd och lösa öppna utsagor t.ex. 780+__=1000   
- din förmåga att mäta, jämföra och uppskatta längd, vikt och tid   
- din förmåga att kunna läsa av diagram och tabeller
- din förmåga att använda vanliga enheter när du visar ditt resultat
- din förmåga att förstå om resultat är rimliga

Hur du får visa vad du kan:

Du får visa vad du kan genom att:
- göra diagnoser
- lösa olika problemlösningsuppgifter
- vara aktiv i diskussioner
- deltaga i praktisk matematik
- förklara hur du tänker
- uppskatta rimligheten i ditt eller dina kamraters svar

Kopplingar till läroplanen

  • Centralt innehåll
  • Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning
    Ma  1-3
  • Del av heltal och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.
    Ma  1-3
  • De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.
    Ma  1-3

  • Ma  1-3
  • Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.
    Ma  1-3
  • Rimlighetsbedömning i vardagliga situationer
    Ma  1-3
  • Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.
    Ma  1-3
  • Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas
    Ma  1-3
  • Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning.
    Ma  1-3
  • Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras.
    Ma  1-3
  • Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.
    Ma  1-3
  • Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg.
    Ma  1-3
  • Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.
    Ma  1-3
  • Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.
    Ma  1-3
  • Kunskapskrav
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
    Ma   3
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
    Ma   3
  • Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
    Ma   3
  • Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredställande resultat.
    Ma   3
  • Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200.
    Ma   3
  • Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200.
    Ma   3
  • Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.
    Ma   3
  • Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.
    Ma   3
  • Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat.
    Ma   3
  • Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.
    Ma   3
  • Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.
    Ma   3
  • Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
    Ma   3

Matriser

Ma
Matris i matematik, år 1-3

Matematik

beträffande tal och talens beteckningar

Jag kan läsa och skriva tal och ange siffrors värde i talen inom heltalsområdet 0-20.
Jag kan läsa och skriva tal och ange siffrors värde i talen inom heltalsområdet 0-100.
Jag kan läsa och skriva tal samt ange siffrors värde i talen inom heltalsområdet 0-1000.
Jag kan läsa och skriva tal samt ange siffrors värde i talen inom heltalsområdet 0-10000.
Jag kan jämföra och storleksordna tal inom heltalsområdet 0-20.
Jag kan jämföra, storleksordna och dela upp tal inom heltalsområdet 0-100.
Jag kan jämföra, storleksordna och dela upp tal inom heltalsområdet 0-1000.
Jag kan jämföra, storleksornda och dela upp tal inom heltalsområdet 0-10000.
Jag kan beskriva mönster i och fortsätta enkla talföljder t.ex. 2, 3, 4, 5 eller 16, 15, 14, 13, inom talområdet 0-20.
Jag kan beskriva mönster i och fortsätta enkla talföljder t.ex. 3, 6, 9 eller 30, 20, 10 inom talområdet 0-100.
Jag kan beskriva mönster i talföljder som t.ex. 3, 6, 12, 24 och 12, 23, 34, 45.
Jag kan beskriva svårare mönster i talföljder som t.ex. 18, 17, 16, 14, 13, 12, 10,9.
Jag kan 2- 5- och 10-hopp.
Jag förstår sambandet mellan upprepad addition och multiplikation. Jag kan räkna mulitplikation med 2, 5 och 10:ans tabeller.
Jag kan räkna 2, 5 och 10:ans tabeller med stor säkerhet och visar förståelse för talmönstren i tabellerna.
Jag kan använda mig av hela tabellen, samt 3, 4:ans tabeller med stor säkerhet.

beträffande räkning med positiva heltal

Jag kan beskriva en räknehändelse utifrån ett givet uttryck t.ex. 3+5, 7-4.
Jag kan skriva en räknehändelse utifrån ett givet uttryck t.ex. 54-32, 24+7.
Jag kan förklara vad de olika räknesätten står för och deras samband med varandra med hjälp av till exempel konkret material eller bilder.
Jag kan använda de fyra räknesätten när jag skriver egna räknehändelser.
Jag kan räkna i huvudet med räknesätten addition och subtraktion när talen och svaren i uppgifterna ligger inom talområdet 0-10.
Jag kan räkna i huvudet med räknesätten addition och subtraktion när talen och svaren i uppgifterna ligger inom talområdet 0-100 utan övergång och 0-20 med övergång.
Jag kan räkna i huvudet med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20 med enkla tal inom ett utvidgat talområde.
Jag kan räkna i huvudet med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-100.
Jag kan välja räknesätt för att lösa enkla och elevnära matematiska problem.
Jag kan välja och anväda begreppen för de fyra räknesätten vid problemlösning.
Jag kan välja, använda begreppen för de fyra räknesätten vid problemlösning och redovisa en lösning i flera steg.
Jag kan addera och subtrahera tal med hjälp av enkla skriftliga räknemetoder när talen och svaren ligger inom talområdet 0-100.
Jag kan addera och subtrahera tal med hjälp av skriftliga räknemetoder när talen och svaren ligger inom talområdet 0-200.
Jag kan addera och subtrahera tal med hjälp av skriftliga räknemetoder och uppställning när talen och svaren ligger inom talområdet 0-200.
Jag kan förstå likhetstecknets betydelse och kan lösa ekvationer inom talområdet 0-10 t.ex 3+_=8.
Jag kan lösa enkla ekvationer inom talområdet 0-20 t.ex. 8 + _ = 15 eller 12 - _ = 7
Jag kan lösa enkla ekvationer inom talområdet 0-100 t.ex. 88 + _ = 100 eller 86 - _ = 75.
Jag kan lösa svårare ekvationer inom talområdet 0-200 med övergång t.ex. 95 +_= 175 eller 120 - _ = 80.

beträffande geometri

Jag kan känna igen och namnge de geometriska figurerna rektangel, triangel, kvadrat och cirkel.
Jag kan känna igen, jämföra, beskriva, rita och namnge de tvådimensionella geometriska figurerna rektangel, triangel, kvadrat och cirkel
Jag kan känna igen, jämföra, beskriva och namnge de tredimensionella geometriska figurerna rätblock, pyramid, kub, klot och cylinder.
Jag kan rita och avbilda de tredimensionella geometriska figurerna rätblock, pyramid, kub, klot och cylinder.

beträffande mätning

Jag kan jämföra längder och massor med hjälp av konkret material.
Jag kan jämföra längder, massor och volymer med hjälp av konkret material.
Jag kan göra enkla jämförelser av olika längder, areor, massor och volymer.
Jag känner till måttenheterna cm och kg.
Jag kan uppskatta och mäta längder, massor och volymer med måttenhetern: m, cm, hg och kg.
Jag kan uppskatta och mäta längder, massor och volymer med måttenheterna: km, m, cm, g, hg, kg, dl och l.
Jag kan avläsa klocka analogt: hel, halv timme och jag kan veckans dagar i kronologisk ordning.
Jag kan avläsa klockan analogt: hel, halv, kvart i, kvart över och jag kan beräkna tidsskillnader mellan hela timmar. Jag kan årets månader i kronologisk ordning.
Jag kan avläsa klockan analogt och jag kan beräkna tidsskillnader inom timmen samt mellan timmar och minuter.
Jag kan avläsa hela klockan digitalt och beräkna tidsskillnader.

statistik och sannolikhet

Jag kan sortera enkla data i passande kategorier.
Jag kan avläsa en tabell och ett stapeldiagram och fortsätta ett redan påbörjat stapeldiagram.
Jag kan genomföra enkla undersökningar och fylla i ett stapeldiagram.
Jag kan genomföra enkla undersökningar och samla in data och rita detta i en egen tabell och ett eget stapeldiagram.

Ny rubrik

Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: