Ämnen:
Historia, Religionskunskap, Samhällskunskap
·
Årskurs:
4 - 6
V Bodarna skola, Alingsås · Senast uppdaterad: 21 april 2020
Vasatiden markerar slutet för medeltiden i Sverige. Då styrs Sverige av Gustav Vasa och hans söner, där av namnet Vasa-tiden. Unionen med Danmark upphör och Sverige blir ett självständigt land. Kungen får större makt och Sverige blir ett arvsrike. Efter reformationen blir Sverige ett protestantiskt land.
När vi arbetar med Vasatiden försöker vi hitta svar på t ex följande frågor: Varför valdes just Gustavs Vasas kröningsdatum till datum för Sveriges nationaldag? Varför kallas han i vissa källor för landsfader? Vilken betydelse har han haft för det svenska samhället och hur har hans beslut påverkat vårt liv? Vad vet vi om hans liv? Vilka källor kan vi använda och kan man lita på dem? Vilken roll spelade hans söner i Sveriges historia?
Du ska kunna:
berätta hur hans beslut har påverkat det nutida svenska samhället
berätta vilken betydelse hans söners livsverk hade för det svenska samhället
Jag kommer att bedöma din förmåga att kunna
Vi kommer att läsa, samtala och se filmer om Gustav Vasa och hans söner och familj. Vi kommer att samtala om vilka historiska källor man har använt i sammanhanget och resonera kring deras pålitlighet. Du får skriva om Gustav Vasa och hans söners liv och betydelse för Sverige. Du får också en uppgift att berätta/skriva om Gustav Vasas "tidsresa" till vår egen tid.
Syfte (6)
kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp och långa historiska linjer,
förmåga att ställa frågor till historiska källor samt att tolka, kritiskt granska och värdera dessa, och
förmåga att reflektera över hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.
förmåga att kritiskt granska frågor som rör relationen mellan religion och samhälle, och
kunskaper om sociala, ekonomiska, politiska, rättsliga och mediala förhållanden och strukturer i samhället, och
förmåga att analysera samhällsfrågor ur olika perspektiv och kritiskt granska hur de framställs i olika källor.
Centralt innehåll (5)
Kampen om den politiska makten i Norden. Reformationen och framväxten av en stark kungamakt i Sverige. Uppror och motstånd mot kungamakten.
Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel brev, dagböcker och kartor, kan berätta om det förflutna.
Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel i gatunamn, minnesmärken och reklam.
Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur historiska händelser och aktörer framställs i böcker och på museer.
Samhällets behov av lagstiftning samt några olika lagar och påföljder. Kriminalitet och möjliga konsekvenser för individ och samhälle.
Kriterier (4)
Eleven visar mycket goda kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp. Eleven för välutvecklade resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och av människors handlingar i förfluten tid. Eleven för också välutvecklade resonemang om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor under olika tidsperioder.
Eleven ställer frågor till historiska källor, beskriver vad som kan vara en historisk källa och ger några välgrundade exempel på vad källorna kan berätta om det förflutna.
Eleven visar mycket goda kunskaper om förhållanden och strukturer i samhället. Eleven beskriver komplexa samband inom olika samhällsstrukturer. Eleven för välutvecklade resonemang om hur människor kan påverka och påverkas av förhållanden och strukturer i samhället.
Eleven för välutvecklade resonemang om samhällsfrågor utifrån kunskaper om förhållanden och strukturer i samhället. Eleven granskar information och åsikter som rör samhällsfrågor i olika källor med välgrundade källkritiska argument.
Innehåller inga matriser