Ämnen:
Historia
·
Årskurs:
5
Stormaktstiden; det svenska Östersjöriket
Ankarets skola, Öckerö kommun · Senast uppdaterad: 3 april 2017
Kunskaper i historia ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid. Den svenska stormaktstiden var en dramatisk period i Sveriges historia som varade i drygt hundra år, från början av 1600-talet till början av 1700-talet. Detta arbetsområde handlar om den spännande stormaktstiden då Sveriges rike växer.
Arbetssätt:
- Vi kommer se på film, bl.a. Sveriges Historia - Stormaktstidens uppgång och fall
- Läsa olika texter
- Vi samtalar och reflekterar
- Ni kommer få göra ett fördjupningsarbete inom Stormaktstiden, t.ex. om Gustav II Adolf, drottning Kristina, Karl XII, Vasaskeppet, häxjakten, trettioåriga kriget, snapphanarna m.m. Du kommer själv få välja vilket område som du vill fördjupa dig inom.
- Vi kommer också arbeta med informationssökning och källkritik inför fördjupningsarbetet
Innehåll:
-Att år 1611-1718 kallas för stormaktstiden.
-Några svenska kungar, Gustav II Adolf, Karl X Gustav, Karl XI och karl XII samt drottning Kristina.
-Vad har stormaktstiden betytt för Sverige idag.
-Vasaskeppet
-Vilken del Sverige hade i trettioåriga kriget.
-Häxprocesser
-Hur Sveriges gränser förändrades under stormaktstiden
-Förklara ord och begrepp från den här tiden
Bedömning:
Vi bedömer:
- Hur du förklarar och resonerar kring orsaker och konsekvenser av olika händelser och handlingar..
- Hur du använder historiska begrepp som tillhör tiden.
- Delaktighet i klassrumsdiskussioner
- Delaktighet i praktiska övningar
- Det egna arbetet
Läroplanskopplingar
Centralt innehåll (9)
Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
Den svenska statens framväxt och organisation.
Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.
Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.
Kriterier (7)
Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla sam band mellan olika tidsperioder.
Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.
Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.
Matriser i planeringen
Innehåller inga matriser
