Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
LPP: Bråk & Procent ÅK 7
https://start.unikum.net/unikum/content/lpp/helsingborg/wieselgrensskolan/helsingborg_7a223/3008979635_1491244278488.jpg
Skapad 2017-04-03 20:26
i Wieselgrensskolan Helsingborg
unikum.net
I det här avsnittet ska du få lära dig att räkna mer med bråk och procent. Du kommer att få använda dina kunskaper för att lösa problem-frågeställningar.
Du kommer också att få arbeta med statistik; lära dig olika sorters diagram.
Grundskola
7
Matematik
Innehåll
Procent & bråk för 7A
I det här avsnittet ska du få lära dig att räkna mer med bråk och procent. Du kommer att få använda dina kunskaper för att lösa problem-frågeställningar. Du kommer också att få arbeta med statistik; lära dig olika sorters diagram.
Målet med undervisningen
Du ska:
- utveckla förmågan att kunna läsa och skriva bråk samt rita och tolka bilder av bråk,
- utveckla förmågan att förstå hur enkla bråk används i vardagliga sammanhang,
- utveckla förmågan att kunna addera och subtrahera bråk med samma nämnare,
- utveckla förmågan att kunna växla mellan bråkform och blandad form,
- utveckla förmågan att kunna storleksordning bråk och skriva bråk i decimalform,
- utveckla förmågan att kunna tolka och lösa enkla problem med tal i bråkform.
- förstå att det hela är 100% och kunna räkna ut procentandelen ("delen").
- kunna behärska samband mellan tal i bråkform, procentform och decimalform.
- kunna behärska procentandelar genom att gå över till decimalform.
- kunna lösa enkla problem med procentuell ökning och minskning.
- kunna beräkna det hela då delen eller olika delar av det hela är känd.
- kunna förlänga och förkorta bråk samt använda vardagliga bråk-uttryck.
- kunna använda och räkna med bråk i samband med t ex recept.
Vad?
Matte Prio 7, kap 4
Bråk och Procent
Hur?
- Vi kommer att ha genomgångar på tavlan.
- Vi kommer att diskutera begrepp, samtala i mindre och större grupp.
- Du kommer att få arbeta enskilt (räkna i boken).
- Du kommer att få arbeta med laborativt material.
- Du förväntas även att arbeta hemma med matematiken.
- du kommer att titta på några filmer.
Detta kommer bedömas - Din förmåga att...
Jag kommer bedöma hur väl du kan ovanstående mål. Det gör jag både under lektioner, när vi samtalar matematik och jag ser dina redovisningar i räknehäftet samt på det avslutande provet.
Jag kommer också att bedöma dina förmågor i matematik utifrån Helsingborgs matris för matematik.
Uppgifter
Kopplingar till läroplanen
-
kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,Gr lgr11
-
genom egen ansträngning och delaktighet, utifrån sina förutsättningar, tar ansvar för sitt lärande och för att bidra till en god arbetsmiljö,Gr lgr11
-
utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, ochGr lgr11
-
utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarnaGr lgr11
- Centralt innehåll
-
Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digital teknik. Metodernas användning i olika situationer.Ma 7-9
-
Procent för att uttrycka förändring och förändringsfaktor samt beräkningar med procent i vardagliga situationer och i situationer inom olika ämnesområden.Ma 7-9
-
Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder.Ma 7-9
Matriser
MATEMATIK Lgr11, bedömningsmatris 3, Kunskapsstaden Helsingborg
MÅLET MED UNDERVISNINGEN ÄR ATT UTVECKLA FÖRMÅGAN ATT... |
|||||||
| ---------------> | ---------------> | ---------------> | ---------------> | Ny nivå | Ny nivå | Ny nivå | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
LÖSA PROBLEM
Formulera och lösa problem (en uppgift utan att från början veta vilken metod man ska använda). Undersöker och provar olika tillvägagångssätt inom matematiken, samt värdera valda tillvägagångsätt.
|
Behöver hjälp med att förstå problemet och att finna information som ges.
|
Förstår problemet men använder inte all information som behövs.
|
Förstår problemet och väljer oftast den information som behövs för att lösa problemet.
|
Förstår problemet, väljer lämplig information utifrån situationen/sammanhanget.
|
|
|
|
|
|
Löser problemet med hjälp av t.ex. tydliga instruktioner.
|
Löser problemet med viss hjälp t.ex. val av lämplig metod.
Behöver hjälp med att förklara och förstå sambandet mellan vald metod och problemet.
|
Löser problemet genom att välja en metod och ett tillvägagångssätt som fungerar, men inte alltid den lämpligaste utifrån situationen.
Förklarar de olika stegen och sambandet mellan vald metod och lösning.
|
Löser problement genom att välja melkan flera metoder/tillvägagångsätt Väljer det lämpligaste för problemsituationen.
Förklarar lösningens olika steg och sambandet med vald metod, samt motiverar vald metod.
|
|
|
|
|
|
Behöver hjälp med att reflektera över lösningens rimlighet, t.ex. resonera kring svaret i förhållande till problemet.
|
Reflekterar över lösningens rimlighet genom att t.ex. jämföra svaret i förhållande till lösningen.
|
Reflekterar över lösningens rimlighet genom att t.ex. prova olika metoder att lösa problemet på och jämföra svaren i förhållanden till problemet.
|
|
|
|
|
|
VÄLJA OCH ANVÄNDA METOD
En uppgift som inte är ett problem är en rutinuppgift, som man löser utan att behöva tänka så mycket. (Procedurförmåga) Väljer och använder lämplig matematisk metod, t.ex. huvudräkning, skriftliga beräkningar, användning av miniräknare och andra digitala verktyg.
|
Behöver hjälp med att välja och använda lösningsmetod för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter.
|
Väljer med viss hjälp lösningsmetod för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter.
Använder lösningsmetoden med stöd av t.ex. tydliga instruktioner.
|
Väljer och använder lämplig metod för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter. Anpassar utifrån situationen/uppgiften.
|
Väljer effektiva matematiska metoder som är lämpliga för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter. Anpassar på lämpligt sätt till sammanhanget.
|
|
|
|
|
ANVÄNDA MATEMATISKA BEGREPP
Förtrogenhet med innebörden av ett begrepps definition, t.ex. att upptäcka och lära sig vad som är karaktäristiskt eller gemensamt för en grupp begrepp. Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp omfattar dels kunskap om matematiska begrepp och deras samband med varandra, dels att kunna använda sig av och tillämpa begreppen och sambanden.
|
Känner igen olika begrepp men använder sig av ett vardagligt uttrycksätt t. ex "gångrar"
|
Blandar matematiska begrepp med vardagsuttryck för att beskriva t. ex geometriskaformer och metoder.
Beskriver begreppens egenskaper med hjälp av symboler, gripbart och åskådligt material (konkret) eller bilder.
|
Använder matematiska begrepp i bekanta sammanhang.
Kan ge exempel på likheter och skillnader mellan olika begrepp t. ex medelvärde och median eller parallellogram och rektangel
|
Ser samband mellan olika begrepp.
Ger tydliga exempel på hur begrepp relaterar till varandra t. ex omkrets och area.
|
|
|
|
|
RESONERA (föra och följa matematiska resonemang)
Att komma fram till och följa med i en matematisk tankegång genom att utveckla och utvärdera matematiska argument t.ex. att motivera varför man använder ett visst räknesätt.
|
Den matematiska tankegången är svår att följa.
Förklarar i liten utsträckning till vad, hur eller varför…
Försöker följa en matematiskt tankegång, ställer frågor som inte alltid är betydelsefulla i sammanhanget.
|
För och följer matematiska resonemang inom kända situationer och sammanhang.
Ställer och besvarar frågor som i huvudsak hör till ämnet som delvis för resonemanget framåt.
Resonemangen är till viss del underbyggt av relevant fakta.
|
För och följer ett matematiskt resonemang genom att t. ex. beskriva lösningar och visa på samband mellan olika delar i processen.
Ställer och besvarar frågor som för resonemanget framåt.
Resonemangen innehåller slutsatser eller förklaringar som underbyggs av relevant fakta.
|
För och följer ett matematiskt resonemang både inom kända och nya ämnesområden/sammanhang.
Ställer och besvarar frågor som för resonemanget framåt, fördjupar eller breddar det.
Ger förslag på alternativa sätt att gå till väga, samt motiverar dessa.
Resonemangen och slutsatserna är utvecklade. Resonemangen är väl underbyggda av relevant fakta.
|
|
|
|
|
KOMMUNICERA
Kommunicera hur man ”tänkt”, (förklara eller visa.)
Utbyta information med andra om matematiska idéer och tankegångar, muntligt, skriftligt och med hjälp av olika uttrycksformer.
|
Behöver stödfrågor för att redovisa muntligt.
|
Den muntliga redovisningen går att följa, men vissa steg i lösningen saknas.
|
Muntliga redovisningen är tydlig och alla steg/delmoment i lösningen förklaras.
|
Den muntliga redovisningen är tydlig och strukturerad, samt alla steg förklaras.
Den har en bra ordning och är enkel att följa för att förstå innebörden och betydelsen av den.
|
|
|
|
|
|
Den skriftliga redovisningen är svår att följa pga att flera steg/delmoment i lösningen saknas.
|
Den skriftliga redovisningen går att följa men vissa steg/delmoment i lösningen saknas.
|
Den skriftliga redovisningen går att följa, alla steg/delmoment är med.
|
Den skriftliga redovisningen är tydlig och strukturerad, samt alla steg i lösningen förklaras.
Den har en bra ordning och är enkel att följa för att förstå innebörden och betydelsen av den.
|
|
|
|
|
|
Använder sällan det matematiska symbolspråket (t. ex. likhetstecken).
|
Använder det matematiska symbolspråket (t. ex. likhetstecken), men inte alltid på ett korrekt sätt och i rätt sammanhang.
Använder vardagsuttryck, t.ex. plussar, fyrkanter.
|
Använder korrekta matematiska ord blandat med vardagsuttryck.
Använder det matematiska symbolspråket. (t.ex. likhetstecken)
|
Använder det matematiska språket och matematiska symboler på korrekt sätt t.ex. likhetstecken, basytor, cirkel, area.
|
|
|
|
|
|
Saknar bilder som förtydligar uppgiftens innehåll.
|
Försöker använda bilder som förklarar uppgiftens innehåll.
|
Använder bilder för att förtydliga uppgiftens innehåll och lösning.
|
Använder tydliga och korrekta bilder för att förtydliga uppgiftens innehåll och lösning.
|
|
|
|
|
Ny aspekt
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ny aspekt
|
MÅL
|
BEHÖVER TRÄNA MER
|
DETTA KAN JAG
|
|
|
|
|
|
Ny aspekt
|
Kunna förstå och hämta information ur tabeller och tabellhuvuden
|
|
|
|
|
|
|
|
Ny aspekt
|
Kunna tolka och räkna ut bråk- och procentandelar av stora tal
|
|
|
|
|
|
|
|
Ny aspekt
|
Kunna växla mellan areaenheterna ar, hektar och kvadratmeter
|
|
|
|
|
|
|
|
Ny aspekt
|
Förstå och kunna använda begreppet folktäthet
|
|
|
|
|
|
|
|
Ny aspekt
|
Förstå och kunna använda begreppen median och medelvärde
|
|
|
|
|
|
|
|
Ny aspekt
|
Kunna läsa av och tolka linjediagram, stolpdiagram och cirkeldiagram
|
|
|
|
|
|
|
|
Ny aspekt
|
Kunna använda enkla problem-lösningsmetoder och lösa vardagsproblem
|
|
|
|
|
|
|
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här:
