Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Volym

Skapad 2017-04-04 08:31 i Nyvångskolan F-3 (nedlagd) Lunds för- och grundskolor
Grundskola F – 3 Svenska Matematik
Att arbeta med volym kan vara lärorikt på många olika sätt. Man använder volym när man bakar och mäter. Även när man tar ett bad eller skaffar akvarium arbetar men med volym utan att tänka på det. Du ska därför få laborera med volym på olika sätt i skolan för att få lära dig vad volym faktiskt innebär och hur ofta man använder det.

Innehåll

Vad ska vi lära oss? (Kunskaper)

  • Veta vad volym är
  • Lära sig enheterna liter, deciliter, centiliter och milliliter
  • Lära dig enheterna tesked, matsked och kryddmått
  • Använda tillhörande volym begrepp
  • Omvandla mellan de olika enheterna
  • Matematiska storheter
  • Du kommer få räkna, skriva och laborera
  • Vi kommer prata inför andra men också lyssna på andra.

Hur ska vi lära oss detta?

  • Grupparbete
  • Pararbete
  • Enskilt arbete
  • Laborativa genomgångar
  • Stationsarbete
  • Genom att vara nyfikna, envisa, villiga att be om hjälp, frågvisa och undersökande.

Bedömning

  • Elevernas förmåga för de olika enheterna kommer bedömas.
  • Detta kommer göras genom observationer och genom deras arbeten.

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
    Ma
  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
    Ma
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
    Ma
  • föra och följa matematiska resonemang, och
    Ma
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
    Ma
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
    Sv
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
    Sv
  • Centralt innehåll

  • Ma  1-3
  • Rimlighetsbedömning i vardagliga situationer
    Ma  1-3
  • Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.
    Ma  1-3
  • Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet.
    Ma  1-3
  • Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.
    Ma  1-3
  • Slumpmässiga händelser i experiment och spel.
    Ma  1-3
  • Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg.
    Ma  1-3
  • Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.
    Ma  1-3
  • Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.
    Ma  1-3
  • Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.
    Ma  1-3
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
    Sv  1-3
  • Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom egna och gemensamma texter och göra förtydliganden.
    Sv  1-3
  • Handstil och att skriva med digitala verktyg.
    Sv  1-3
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
    Sv  1-3
  • Alfabetet och alfabetisk ordning.
    Sv  1-3
  • Sambandet mellan ljud och bokstav.
    Sv  1-3
  • Kunskapskrav
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
    Ma   3
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
    Ma   3
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
    Ma   3
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
    Ma   3
  • Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
    Ma   3
  • Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.
    Ma   3
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
    Ma   3
  • Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat.
    Ma   3
  • Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.
    Ma   3
  • Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator.
    Sv   3
  • I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.
    Sv   3
  • Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter.
    Sv   3
  • Texterna innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår.
    Sv   3
  • Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
    Ma   3

Matriser

Sv Ma
MATEMATIK år 1-3, Nyvångskolan

Taluppfattning och tals användning

Du har förmågan att:
Kunskapskrav år 3
Kunskapskrav E år 6
Naturliga tal
Förstå och använda talen 0-10 för att ange antal och ordning
Förstå och använda talen 0-100 för att ange antal och ordning
Förstå och använda talen 0-1000 för att ange antal och ordning
Förstå och använda talen 0-10 000 för att ange antal och ordning
Förstå och förklara hur man kan dela upp hela tal på olika sätt.(Rationella tal)
Positionssystemet
Förstå och beskriva tiobassystemet med tvåsiffriga tal.
Förstå och beskriva tiobassystemet med tresiffriga tal
Förstå och beskriva tiobassystemet med fyrsiffriga tal
Förstå och beskriva tiobassystemet med femsiffriga tal
Förstå och beskriva decimaltal.
Bråk
Förstå vad symbolen 1/2 betyder.
Förstå delar av en helhet och tolka enkla bråk, t.ex 1/3 och 1/4.
Åskådliggöra delar av en hel, t.ex. 2/3 av 12.
Kunna utföra beräkningar med tal i bråkform.
Addition och subtraktion
Addera och subtrahera inom talområdet 0-10. Både med huvudräkning och skriftliga metoder.
Addera och subtrahera inom talområdet 0-20. Både med huvudräkning och skriftliga metoder.
Se sambanden mellan addition och subtraktion
Välja och använda skriftliga räknemetoder i addition och subtraktion när talen och svaren ligger inom talområdet 0-200.
Välja och använda skriftliga räknemetoder i addition och subtraktion när talen och svaren ligger inom ett utvidgat talområde.
Välja och använda skriftliga räknemetoder i addition och subtraktionnär talen och svaren ligger inom ett utvidgat talområde. Beräkna enkla tal i decimalform.
Multiplikation och division
Multiplicera och dividera tabellerna 1, 2, 5 och 10
Multiplicera och dividera tabellerna 3, 4, 6 och 9
Multiplicera och dividera tabellerna 7 och 8
Se samband mellan multiplikation och division
Välja och använda skriftliga räknemetoder i multiplikation och division när talen och svaren ligger inom ett utvidgat talområde.
Välja och använda skriftliga räknemetoder i multiplikation och division när talen och svaren ligger inom ett utvidgat talområde. Beräkna enkla tal i decimalform.

Algebra

Du har förmågan att:
Kunskapskrav år 3
Kunskapskrav E år 6
Likhetstecknets betydelse
Förstå enkla ekvationer med addition t.ex 4+X=6
Förstå enkla ekvationer med subtraktion t.ex.10-X=3
Förstå ekvationer oavsett var det obekanta talet står. t.ex 7+3=X+6
Använda likhetstecknet på ett fungerande sätt.
Förstå olika metoder för att lösa ut obekanta tal i en ekvation.
Använda sig av ekvationer vid uträkning i vardagliga situationer. Kunna metoder för enkla ekvationslösningar.
Mönster
Tolka och skapa enkla mönster med symboler.
Tolka och skapa enkla talmönster t.ex. 3, 6, 9, ...
Tolka och skapa svårare talmönster t.ex. 1,2,4,7,11 ...
Kunna se enkla mönster i matematiken och utifrån detta kunna utföra svårare uträkningar t.ex. 2x3=6, då är 2x30=60
Kunna se mönster i matematiken och utifrån detta kunna utföra svårare uträkningar t.ex. 2x3=6, då är 4x3=12, vad är då 8x3?
Kunna välja och använda sig av förvärvade kunskaper (mönster) för att göra beräkningar i ett utökat talområde.

Geometri

Du har förmågan att:
Kunskapskrav år 3
Kunskapskrav E år 6
Geometriska former
Kunna namnge de tvådimensionella geometriska formerna; cirkel, kvadrat, rektangel och triangel.
Kunna beskriva likheter och skillnader när det gäller de tvådimensionella geometriska formerna.
Kunna namnge de tredimensionella geometriska formerna; klot, kon, cylinder, kub, rätblock och pyramid.
Kunna beskriva likheter och skillnader när det gäller de tredimensionella geometriska formerna
Konstruera geometriska objekt och kan skilja på olika vinklar (rät, spetsig, trubbig)
Kunna utföra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter när det gäller de geometriska formerna.
Skala
Kunna förstora och förminska i rutsystem.
Kunna förstora 2:1 och förminska 1: 2
Kunna använda sig av skala i vardagliga situationer.
Lägesord
Förstå lägesord som t.ex. först, mitten och sist
Förstå lägesord som t.ex. under, på, ovanför, bredvid, bakom och framför.
Förstå lägesord höger/vänster
Använda vanliga lägesord för att beskriva föremåls läge i rummet.
Symmetri
Ge exempel på en symmetrisk bild eller form.
Ge flera exempel på symmetri i bilder och i naturen.
Ge flera exempel på symmetri i bilder och i naturen samt konstruera symmetriska bilder och hur dessa kan delas symmetriskt (symmetrilinje)
Matematiska storheter TID/ analog klocka
Avläsa klockans hel- och halvtimmar tid.
Avläsa kvart över och kvart i.
Avläsa hela klockan;
Avläsa analog tid samt utföra enkla tidsberäkningar.
Kunna avläsa och använda beräkning av tid i enkla vardagliga situationer.
Matematiska storheter TID/ digital klocka
Avläsa klockans hel- och halvtimmar tid.
Avläsa kvart över och kvart i.
Avläsa hela klockan;
Avläsa digital tid samt utföra enkla tidsberäkningar.
Kunna avläsa och använda beräkning av tid i enkla vardagliga situationer.
Matematiska storheter LÄNGD
Göra enkla jämförelser av längd samt kunna använda och förklara begreppen; kort, lång, bred, hög, låg,smal, tjock och tunn
Göra mätningar med mm, cm, dm och m.
Uppskatta hur lång en km och en mil är.
Göra mätningar och uppskattningar av längd samt bedöma rimligheten i svaret. Kunna förklara begreppen omkrets och area /yta.
Göra omvandlingar mellan enheterna.
Kunna göra enkla beräkningar med area och omkrets.
Matematiska storheter MASSA
Göra enkla jämförelse av massa samt kunna använda och förklara begreppen;lätt, tung, stor, liten, tjock, smal, tunn och bred.
Göra mätningar med kg, hg och g.
Göra mätningar och uppskattningar av massa samt bedöma rimligheten i svaret.
Göra omvandlingar mellan enheterna.
Matematiska storheter VOLYM
Göra enkla jämförelser av volym samt att kunna använda och förklara begreppen mycket, lite, mer, mindre och rymmer.
Göra mätningar med ml, cl, dl och liter.
Göra mätningar och uppskattningar av volym samt bedöma rimligheten i svaret.
Göra omvandlingar mellan enheterna.
Göra enkla beräkningar av kuber och rätblock.

Sannolikhet och statistik

Du har förmågan att:
Kunskapskrav år 3
Kunskapskrav E år 6
Statistik
Göra och förstå enkla frekvenstabeller och stapeldiagram.
Göra och förstå enkla cirkeldiagram.
Göra och förstå enkla linjediagram.
Välja ett fungerande diagram till din uppgift.
Förstå och använda fördjupade diagram.
Använda lägesmåtten medelvärdetypvärde samt median i statistiska undersökningar.
Sannolikhet
Förstå enkel sannolikhet t ex hur stor är chansen att du slår en sexa på tärningen.
Göra undersökningar och observationer av sannolikhet för att förutse chans och risk.

Samband och förändringar

Du har förmågan att:
Kunskapskrav år 3
Kunskapskrav E år 6
Förstå och använda symbolerna < mindre än och > störrre än
Förstå begreppen hälften och dubbelt.

Problemlösning

Du har förmågan att:
Kunskapskrav år 3
Kunskapskrav E år 6
Problemlösning
Förstå och lösa problem med laborativt material med stöd av vuxen.
Med stöd av vuxen välja lämpliga strategier utifrån problemet. Använda laborativt material vid behov.
Lösa enkla problem genom att välja lämplig strategi utifrån problemet.
Lösa enkla problem genom att välja lämplig strategi utifrån problemet. Samt att bedöma svarets rimlighet.
Formulering av frågeställning. Räknehändelser.
Formulera egna räknehändelser utifrån en färdig beräkning i addition och subtraktion. Ex 11-4=7
Formulera egna räknehändelser utifrån en färdig beräkning i multiplikation och division.

Sv Ma
Matris i svenska åk 1-3 Nyvångskolan (elev) fastställd 160914

LÄSA OCH SKRIVA

A. LÄSA
Jag har knäckt läskoden. LUS 6-7
Jag lyssnar och följer med i handlingen när någon läser för mig.
Jag förstår vad texten handlar om och ställer frågor om innehållet vid högläsning.
Jag känner igen en del ord och bokstäver när jag läser.
Jag känner igen flera bokstäver och kan läsa ihop dem till ord och förstår vad jag läser.
B. LÄSA
Jag läser enkla korta texter på egen hand. LUS 10
Jag kan alla bokstäver och kan läsa själv. Jag ljudar ihop ord.
Jag förstår det jag läser och kan berätta vad det handlar om.
Jag funderar över olika texters innehåll och kan koppla till egna erfarenheter.
Jag använder ljudning, helordsläsning och ordbilder för att läsa en enkel text. Grundläggande åk 1.
C. LÄSA
Jag kan läsa enkla kapitelböcker elevnära texter med förståelse. LUS 11-12
Jag ställer frågor till det jag läser för att uppleva och lära.
Jag läser olika typer av texter ofta och regelbundet. Jag tar egna initiativ till att läsa
Jag förstår det viktiga i berättelser och faktatexter.
Jag kan läsa 3-4 ord i följd i enkla kapitelböcker innan jag fastnar. Jag märker när jag läser fel. Grundläggande åk.2
D. LÄSA
Jag kan läsa olika slags längre texter flytande och förstår att de har olika syften. LUS 15
Jag läser med flyt och känner igen olika typer av texter och hur ord böjs.
Jag läser på olika sätt beroende på vilken läsuppgift jag har.
Jag läser ofta längre texter av olika slag med flyt och förståelse. Grundläggande åk.3
E. LÄSA Jag tar till mig kunskaper från det jag har läst. Jag kan samtala om boken utifrån egna erfarenheter.
A. SKRIVA
Jag använder bilder, tecken och symboler för att berätta något.
Jag kan skriva mitt namn och skriva av bokstäver och ord.
Jag kan skriva flera bokstäver och vet hur de låter.
Jag provar att skriva för att berätta eller komma ihåg.
B. SKRIVA
Jag kan skriva ord och korta texter på dator och för hand.
Jag använder alla bokstäver när jag skriver på dator och för hand. Grundläggande åk.1
Jag skriver meningar med stor bokstav, mellanrum och punkt. Jag vet vad en mening är.
Jag använder olika slags stöd när jag skriver en text. Jag vill gärna rätta min text i efterhand.
C. SKRIVA
Jag skriver berättelser med början, handling och slut. Grundläggande åk.2
Jag kan stava många ord och vet hur man tar reda på hur ord stavas. Jag kan några stavningsregler.
Jag kan skriva om det jag lärt mig med egna ord så andra förstår. Jag använder begrepp som jag har lärt mig.
Jag planerar mitt skrivande och ändrar i texten för att göra den bättre.
D. SKRIVA
Jag kan skriva olika typer av texter. Jag kan stava vanliga dubbeltecknade och ljudstridiga ord rätt.
Jag redigerar innehållet i mina texter. Jag tar till mig råd från andra (feedback). Jag provar att använda dialoger och styckeindelning när jag skriver.
Jag kan skriva olika slags texter för olika syften och mottagare. Grundläggande åk.3.
E: Jag använder olika skiljetecken rätt och kan de grundläggande stavningsreglerna.

TALA OCH SAMTALA

Tala/samtala
Berättande
Jag kan berätta i grupp och lyssna på andra.
Jag kan återberätta en händelse eller sagor så andra förstår vad jag menar.
Jag kan berätta längre berättelser så poängen blir tydlig.
Jag kan berätta på olika sätt beroende på vilken situation det är och på vilka som lyssnar.
Tala/samtala
Beskrivande, förklarande, instruerande, argumenterande
Jag kan beskriva olika saker så andra förstår vad jag menar.
Jag kan förklara så andra förstå vad jag menar.
Jag kan ge och ta muntliga instruktioner.
Jag talar om vad jag tycker och tänker och lyssnar på andras åsikter.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: