Utifrån forskning, beprövad erfarenhet och/eller vetenskaplig grund.

Ett interkulturellt förhållningssätt kräver förmåga att vara öppen för det nya, och att olika tankesätt och värderingar genomsyrar hela organisationen (Pirjo Lahdenperä i Interkulturellt perspektiv 2006). När man pratar om interkulturellt lärande tänker man kanske först på olika nationaliteter men det går även att tolka på individnivå, alla har en egen ”hemkultur” där egna erfarenheter och traditioner påverkar. Det handlar om en medvetenhet att det finns andra tankesätt och värderingar i andra miljöer och det kräver kunskap menar Pia Lahdenperä, professor i pedagogik med interkulturell inriktning. Mlekov och Widell (2003) påpekar att mångfald innebär att man ser olikheter som en tillgång och för en levande diskussion i det dagliga arbetet.
Loris Malaguzzi, grundare av Reggio Emilia pedagogiken ansåg att pedagogerna på förskolan skulle utveckla barnens alla uttrycksmöjligheter. Pedagogen skulle ses som en medforskare och ta tillvara barnets kompetens och nyfikenhet. Det ligger till stor grund för dagens pedagogik i svensk förskola. Som pedagog krävs det att man bortser från det för givet tagna och tar vara på barnens önskningar och frågor och gör dem delaktiga i lärprocessen först då kommer lusten in i arbetet menar Lenz Taguchi (2005).

Lahdenperä, Pirjo (2006). Interkulturella perspektiv, pedagogik i mångkulturella lärande miljöer. Lund: Studentlitteratur AB
Mlekov, Katarina & Widell, Gill (2003). Hur vi möter mångfald på arbetsplatsen. Lund: Studentlitteratur.
Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik- etik och demokrati i pedagogiskt arbete. Stockholm: Liber.

Mål (Förväntat resultat, vilken förmåga/förmågor ska barnen ges möjlighet att utveckla)

På Järven strävar vi efter att alla barn utvecklar förmågorna:

• Öppenhet
• Respekt för
• Ta hänsyn till
• Reflektera över
• Lyssna
• Ge uttryck för/uttrycka
• Intresse för
• Nyfikenhet
• Skapande förmåga

Målkriterie (hur ser vi att målet är nått, mätbart)

• Vi ser att barnen lyssnar på varandra
• Vi ser att barnen tar hänsyn till varandras kulturer
• Vi hör att barnen samtalar och reflekterar kring traditioner 
• Vi ser att barnen ger uttryck för sina tankar 
• Varje barn i förskolan har under en treårsperiod fått vid minst tre tillfällen uppleva en professionell scenkonstföreställning inom teater, musik, dans, cirkus med mera
• Varje barn i förskolan har under en treårsperiod deltagit i minst fyra skapande projekt/processer som innehåller delarna uppleva/skapa/visa inom teater, musik, konst, media, bild eller museum.

Syfte ( varför gör vi detta, beskriv barnens intressen och förmågor.)

• Att levandegöra kulturplanen i det vardagliga arbetet
• Att synliggöra arbetet med kultur för barn, pedagoger och vårdnadshavare.
• Att utveckla barnens intresse för kultur.

Metod ( Pedagogernas förhållningssätt, hur utformar vi miljön för att utmana i förmågorna ?

Gruppkultur:

Mycket av arbetet med gruppkulturen utgår ifrån förskolans dagliga arbete med värdegrund och finns beskrivet i vår likabehandlingsplan. Vi strävar efter goda vanor och gemensamma förhållningssätt och regler, exempelvis hur vi hanterar konflikter samt vilka rättigheter och skyldigheter vi har på förskolan. Vi uppmärksammar dagar såsom barnens födelsedagar, påsk, midsommar, FN-dagen, Lucia bl.a. Vi arbetar också efter att synliggöra olika språk och traditioner med hänsyn till barnens intresse, exempelvis utifrån musik från andra länder och sånger på olika språk.

Individ kultur:
Vi stödjer barnen i vår dagliga verksamhet att bli självständiga och utveckla sin kulturella identitet. Vi erbjuder även barnen att uttrycka sig genom olika uttrycksformer så som lek, skapande, rörelse, sång/musik, dans och drama. Barn med flerkulturell bakgrund får om de vill visa eller berätta om sin kultur och språk genom att t.ex. ta med böcker. Vi arbetar med att utmana barnen inom läroplanens olika områden och gör det på ett sätt så barnen känner att de lyckas. Detta stärker barnens tillit till sin egen förmåga.

Finkultur: 
Varje verksamhetsår får vi en kulturpeng av Nacka kommun som vi på förskolan kan använda oss av. Enligt Nacka kommun ska kulturpengen bidra till att ge varje barn möjlighet att utveckla sin kompetens inom konst- och kuturområdet. Förra terminen fick vi besök av Tant U. En föreställning som handlade om skogen och miljön. Vi går även till biblioteket och lånar böcker. Vi nyttjar också våra närområden ex naturreservatet Nyckelviken, som det biologiska kulturarv det är. 

Analys (hur blev resultaten? Vilka metoder/arbetssätt blev framgångsrika? På vilket sätt?)

Uppföljning (här ska pedagogen tillsammans med barnen en bit in i arbetet reflektera och prata om det vi gjort. Var befinner vi oss nu? Hur går vi vidare?)

Utvärdering (verktyg som går att använda är dokumentation, observation, reflektionssamtal med barnen, pedagogisk dokumentation mm. Utvärdering gör vi minst en gång per termin eller efter behov).

Utveckling (Hur går vi vidare? Vart ska vi).

• utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,

  Lpfö98 Rev. 2016
• utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,

  Lpfö98 Rev. 2016
• känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer,

  Lpfö98 Rev. 2016
• utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,

  Lpfö98 Rev. 2016