Utifrån forskning, beprövad erfarenhet och/eller vetenskaplig grund.

Aktuell forskning o beprövad erfarenhet

2010 års skollag innehåller en ny bestämmelse som lyder: ”Utbildningen ska vila på vetenskaplig
grund och beprövad erfarenhet”
Det som skulle kunna beskrivas som den beprövade erfarenheten, dvs det som pedagoger beskriver om sitt arbete med barn och IT är i de allra flesta fall positiv. Många gör fantastiska aktiviteter som främjar barnens utveckling och lärande.
Ur Tidningen förskolan 7/15 som har en temadel om IT-arbete ute på förskolor:
Linnés förskola i Sollentuna jobbar med olika appar som de sedan kopplar till övningar IRL dvs blanda abstrakt och konkret arbete med t ex legobygge. De jobbar med programmering och har formulerat sex lärområden för att säkerställa kopplingen till läroplanen.
Sofiebergs förskola i Halmstad har gått lite längre och har tillgång till 3D-skrivare. Kommunen har en IKT-inspiratör som stöttar förskolornas utveckling.

Susanne Kjällander ledde ett forskningsprojekt med 16 förskolor i Botkyrka kommun där hon kommer fram till att lärplattorna underlättar samarbete och utforskande.

Katarina västra förskola i Stockholm jobbar med digitala miljöer som barnen kan vistas i.
Böckerna "Lär och lek med surfplatta i förskolan" och "Surfplattan som pedagogiskt verktyg"
av Elisabet Wahlström bygger också på pedagogers utforskande av lärplattans möjligheter.

Viss forskning varnar även från stilla sitta sittande aktivitet vilket vi på Hedviglund tar med oss i våras arbete.

Ben Kenward och Lisa Thorell säger att surfplattorna, som i princip inte fanns alls för fem år sen, möjliggör datoranvändning för väldigt små barn. Problemet är att forskningen inte har hunnit med i denna utveckling. Forskningen pekar på att huruvida användandet av digital teknologi har positiva eller negativa effekter på barns utveckling i hög grad beror på innehållet. Generaliserade riktlinjer om skärmtid skulle därför vara av begränsad nytta.

Elza Dunkels som är Sveriges ledande forskare inom ämnet internet och barn är kritisk till de varnande rösterna.
– Det finns ingen forskning som visar att det skulle vara skadligt för barn, stora som små, att använda en surfplatta. Eftersom vi använt tekniken under en sådan kort period är det inte ens möjligt att kunna se några resultat av en eventuell forskning.
En positiv röst: Barn som lär sig att programmera och förstå hur datorer fungerar har lättare att begripa hur vårt samhälle fungerar. Det menar kognitionsforskaren Simon Winter

Mål (Förväntat resultat, vilken förmåga/förmågor ska barnen ges möjlighet att utveckla)

Utveckla intresse för bilder, texter och olika medier.

Utveckla förmåga att använda sig av, tolka och samtala kring bilder, texter och medier.

Utveckla förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar.

Vi vill att alla barn ges möjlighet att skapa och upptäcka med hjälp av IKT, samt få in arbetet med IKT som en naturlig del i verksamheten.

Vi vill göra lärplattorna mer tillgängliga och avdramatisera användandet av dom.

Vi vill att innan barnen slutar på Hedvigslunds så ska barnen själv kunna dokumentera sitt eget utforskande med hjälp av lärplattorna tex genom bilder.

Målkriterie (hur ser vi att målet är nått, mätbart)

Genom att koppla planen till lärloggar i olika ämnen.

Alla barn får med sig en egen lärlogg som dom varit medredaktör till från tiden på Hedvigslund.

Vi ser att lärplattorna används på samma sätt som det övriga materialet, Utan att ses som spelverktyg.

Barnen klarar själva av att hantera digitala hjälpmedel utan att en pedagog behöver instruera.

Samtal kring texter, bilder och olika medier sker naturligt vid användandet av digitala hjälpmedel.

Syfte ( varför gör vi detta, beskriv barnens intressen och förmågor.)

Vi ser att användandet av IT och digital teknik är ett intresse hos de flesta barnen. Vi vill att användandet av IT och annan digital teknik ska bil naturlig och vardaglig för barnen. Att de ska känna sig som producenter, inte konsumenter. Avdramatisera lärplattorna så att barnen kan använda dem utan konkurrens. Tekniken ska vara tillgänglig.

Metod ( Pedagogernas förhållningssätt, hur utformar vi miljön för att utmana i förmågorna ?

Avdramatisera vårt förhållningssätt, öka kompetensen hos alla pedagoger. Använda sin pedagogiska fantasi för att använda IT och annan digital teknik i vardagsarbetet. Inte tänka om vi ska använda det, utan hur. Närvarande pedagoger, medforskande pedagoger.

Tekniken ska vara tillgänglig på ett enkelt sätt. 

IT och annan digital teknik används som ett komplement till den verksamheten vi redan har för att hjälpa barnen att utveckla sitt kunnande och utforskande ännu mer.

Analys (hur blev resultaten? Vilka metoder/arbetssätt blev framgångsrika? På vilket sätt?)

Uppföljning (här ska pedagogen tillsammans med barnen en bit in i arbetet reflektera och prata om det vi gjort. Var befinner vi oss nu? Hur går vi vidare?)

Utvärdering (verktyg som går att använda är dokumentation, observation, reflektionssamtal med barnen, pedagogisk dokumentation mm. Utvärdering gör vi minst en gång per termin eller efter behov).

Utveckling (Hur går vi vidare? Vart ska vi).

• stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra,

  Lpfö98 Rev. 2016
• utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner,

  Lpfö98 Rev. 2016
• utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa,

  Lpfö98 Rev. 2016
• utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar,

  Lpfö98 Rev. 2016