Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Ekvationer, sannolikhet och statistik 2017

Skapad 2017-04-06 11:02 i Irstaskolan Västerås Stad
Arbetsområde: Kapitel 5 och 6 Tidsperiod: Vecka 16-vecka 23 Läromedel: Y-boken sid 218- 305 Lärare:Shewa B.Valsås, Wilhelm Pössl , Åsa Mattiasson
Grundskola 8 Matematik
Inom detta avsnitt i matematiken kommer du att få arbeta med att räkna ut och ställa upp ekvationer. Du kommer även att få arbeta med sannolikheten för olika händelser.

Innehåll

Arbetssätt

  • Gemensamma genomgångar och diskussioner
  • Arbete både enskilt och i grupp
  • Laborativt arbete

Arbete i läroboken enligt arbetsschema

Kunskapsmål

Kunskapsmål kapitel 5, kapitel 6

I det här avsnittet ska vi lära oss:

* Skillnaden mellan ett algebraiskt uttryck och en ekvation.
* Använda balansmetoden för att lösa ekvationer.
* Teckna, lösa och pröva lösningar till ekvationer.
* Uttrycka verkliga situationer matematiskt med ekvationer.
* Teckna och upptäcka matematiska samband med hjälp av ekvationer.

* Undersöka och resonera kring begreppet sannolikhet.
* Utrycka sannolikhet i bråkform och procentform.
* Utföra beräkningar av sannolikhet för en händelse och för flera oberoe
nde händelser.
* Uttrycka verkliga situationer matematiskt med sannolikhet.
* Tolka och använda lämpliga lägesmått i olika situationer.
* Resonera och argumentera kring missvisande statistik
* Undersöka och beskriva resultat från undersökningar i tabeller och diagram
* Uttrycka verkliga situationer matematiskt med sannolikhet.

* Värdera lösningsmetoder och matematiska begrepp.
* Förklara och motivera utifrån dina kunskaper om begreppen inom området.

 

 

 

 

 

Centralt innehåll-kopplingar till läroplan

 

Bedömning

Bedömning under lektionerna och avslutas med ett skriftligt kunskapsprov torsdag 1/6

http://skolverket.se/laroplaner-amnen-och    kurser/grundskoleutbildning/grundskola/matematik

 

Kopplingar till läroplanen

  • Centralt innehåll
  • Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och matematiska situationer och inom andra ämnesområden.
    Ma  7-9
  • Innebörden av variabelbegreppet och dess användning i algebraiska uttryck, formler och ekvationer.
    Ma  7-9
  • Algebraiska uttryck, formler och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven.
    Ma  7-9
  • Metoder för ekvationslösning.
    Ma  7-9
  • Likformig sannolikhet och metoder för att beräkna sannolikheten i vardagliga situationer.
    Ma  7-9
  • Hur kombinatoriska principer kan användas i enkla vardagliga och matematiska problem.
    Ma  7-9
  • Tabeller, diagram och grafer samt hur de kan tolkas och användas för att beskriva resultat av egna och andras undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg. Hur lägesmått och spridningsmått kan användas för bedömning av resultat vid statistiska undersökningar.
    Ma  7-9
  • Bedömningar av risker och chanser utifrån datorsimuleringar och statistiskt material.
    Ma  7-9
  • Procent för att uttrycka förändring och förändringsfaktor samt beräkningar med procent i vardagliga situationer och i situationer inom olika ämnesområden.
    Ma  7-9
  • Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder.
    Ma  7-9
  • Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer och olika ämnesområden.
    Ma  7-9
  • Enkla matematiska modeller och hur de kan användas i olika situationer.
    Ma  7-9

Matriser

Ma
Bedömningsmatris ekvationer och sannolikhet

F
E
C
A
Problemlösning
Du saknar strategier för att lösa problem i bekanta situationer.
Du kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett sätt, som i huvudsak fungerar. Du kan välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär.
Du kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett relativt väl fungerande sätt. Du kan välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär.
Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt. Eleven kan välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.
Begrepp
Du har bristfälliga kunskaper om matematiska begrepp.
Du har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp. Du visar dina kunskaper genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
Du har goda kunskaper om matematiska begrepp. Du visar dina kunskaper genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt.
Du har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp. Du visar dina kunskaper genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
Metod
Du har bristfälliga kunskaper för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter.
Du kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget. Du kan göra beräkningar och lösa rutinuppgifter med tillfredsställande resultat.
Du kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget. Du kan göra beräkningar och lösa rutinuppgifter med gott resultat.
Du kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget. Du kan göra beräkningar och lösa rutinuppgifter med mycket gott resultat.
Resonemang/
Kommunikation
Du har bristfälliga kunskaper om matematiska uttrycksformer.
Du använder matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang.
Du använder matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till syfte och sammanhang.
Du använder matematiska uttrycksformer med god anpassning till syfte och sammanhang.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: