Förskolan Järven - Plan mot diskriminering och kränkande behandling avd. Hermelinen

Vi strävar efter att vara en förskola som präglas av mångfald och respekt inför varandras olikheter, alla olika sätt att leva och vara ska ses som självklart.

Utifrån forskning, beprövad erfarenhet och/eller vetenskaplig grund.

Christian Eidevald tar upp Hellman som studerat hur individer förhåller sig. Forskning visar både internationellt och nationellt att förskolan många gånger förstärker traditionella könsroller genom att oreflekterat gå in i olika händelser/situationer. Forskning visar att om man går in i själva händelsen, situationen och ser de olika positionerna barnet väljer avgör vilka positioner som accepteras av olika individer.

Christian Eidevald (2009 s.175) menar att om pedagogerna i sitt bemötandet av barnet utgår ifrån hur man väljer att positionera sig i olika situationer, ger vi dem möjlighet att öva på olika situationer i olika sammanhang, vilket skapar förutsättningar för att hantera olika positioner senare i livet till barnet.

 "Olika barn är redo för olika mycket ansvar i olika situationer, inte om man är flicka eller pojke eller hur gammal man är"(Eidevald 2009 .176).

Christian menar vidare utifrån sin forskning  att om barnet ges möjlighet att träna sig i att uttrycka sina känslor och önskningar kan därmed all barn bli rustad för att senare i livet använda sig av språket för dessa ändamål. Då ger vi barnet ett verktyg att kunna förklara med ord vad de vill ha och berätta med egna ord hur de upplevt olika situationer utan att bli betraktad utifrån vilket kön man har.

Eidevald, Christian (2009). Det finns inga tjejbestämmare. -Att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek. Jönköpings Universitet

Forskning som visar på vikten av att ha en bredd i de pedagogiska materialet

Firo - Från jag till vi. Det innebär att vi arbetar tillsammans i grupp och vi pedagoger är en viktig del i att leda barnen för att skapa struktur och sammanhållning. Enligt Firo så går gruppen igenom tre olika faser, Tillhöra, Rollsökning och till sist Samhörighet.

Maslows behovstrappa. 

Mål (Förväntat resultat, vilken förmåga/förmågor ska barnen ges möjlighet att utveckla)

• Att inget barn ska bli utsatt för diskriminering eller kränkande behandling utifrån de sju diskrimineringsgrunderna (Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder)
• För att motverka diskriminering och kränkande behandling ger vi varje barn möjlighet att utveckla att:

      - visa empati, 

      - ta hänsyn, 

      - visa solidaritet, 

      - reflektera, analysera över olika vardagliga dilemman,

      - respektera varje individ.

• För att motverka diskriminering och kränkande behandling ger vi varje barn möjlighet att utveckla sin:

      - identitet,

      - självkänsla/medkänsla

  Målkriterier (hur ser vi att målet är nått, mätbart)

     - Utfört trygghetsvandring och efter reflektion/analys är åtgärder.

     - När vi ser att barnen uppmärksammar varandras känsloyttringar på ett positivt sätt.

     - När barnen är delaktiga i reflektionen av vad som hände.

     - När vi ser och hör att barnen ber om hjälp eller erbjuda hjälp.

     - När vi ser att barnen gör egna individuella val, fast samtidigt ha en förståelse för att man kan gör olika.

Syfte ( varför gör vi detta, beskriv barnens intressen och förmågor.)

Förskolan ska bli en trygg plats där alla har samma värde.

Metod ( Pedagogernas förhållningssätt, hur utformar vi miljön för att utmana i förmågorna?

Trygghetsvandring - inför varje nytt läsår har vi pedagoger en spaningsperiod då vi är extra uppmärksamma på vad och var barnen leker för att kunna se ett mönster på var barnen tycker om att leka och var de väljer att inte vara och leka. Resultatet analyserar vi och tar med i vår likabehandlingsplan.

Förhållningssätt - vi pedagoger ska ha ett öppet förhållningssätt och våra värderingar ska utgå utifrån styrdokumenten. Vi lägger inte in några värderingar och lyfter olikheter till något positivt.

Kartläggning - inför varje terminsstart gör varje avdelning en kartläggning för att synliggöra verksamheten. 

Analys (hur blev resultaten? Vilka metoder/arbetssätt blev framgångsrika? På vilket sätt?)

Uppföljning (här ska pedagogen tillsammans med barnen en bit in i arbetet reflektera och prata om det vi gjort. Var befinner vi oss nu? Hur går vi vidare?)

Utvärdering (verktyg som går att använda är dokumentation, observation, reflektionssamtal med barnen, pedagogisk dokumentation mm. Utvärdering gör vi minst en gång per termin eller efter behov).

Utveckling (Hur går vi vidare? Vart ska vi).