Skolbanken Logo
Skolbanken

Alla åldrar

IKT-plan Förskolan Kyrkviken - Jord

Pysslingen Förskolor Kyrkviken, Pysslingen - slutgallrad · Senast uppdaterad: 17 april 2017

Vad är ITK och hur arbetar vi med det?

Utifrån forskning, beprövad erfarenhet och/eller vetenskaplig grund.

Aktuell forskning o beprövad erfarenhet 

2010 års skollag innehåller en ny bestämmelse som lyder: ”Utbildningen ska vila på vetenskaplig
grund och beprövad erfarenhet”
Det som skulle kunna beskrivas som den beprövade erfarenheten, dvs det som pedagoger beskriver om sitt arbete med barn och IT är i de allra flesta fall positiv. Många gör fantastiska aktiviteter som främjar barnens utveckling och lärande.
Ur Tidningen förskolan 7/15 som har en temadel om IT-arbete ute på förskolor:
Linnés förskola i Sollentuna jobbar med olika appar som de sedan kopplar till övningar IRL dvs blanda abstrakt och konkret arbete med t ex legobygge. De jobbar med programmering och har formulerat sex lärområden för att säkerställa kopplingen till läroplanen.
Sofiebergs förskola i Halmstad har gått lite längre och har tillgång till 3D-skrivare. Kommunen har en IKT-inspiratör som stöttar förskolornas utveckling.
Katarina västra förskola i Stockholm jobbar med digitala miljöer som barnen kan vistas i.
Böckerna "Lär och lek med surfplatta i förskolan" och "Surfplattan som pedagogiskt verktyg"
av Elisabet Wahlström bygger också på pedagogers utforskande av lärplattans möjligheter.
Det som finns av forskning på området höjer däremot varnande fingrar om flera olika aspekter.
För att göra ett bra pedagogiskt arbete med hjälp av IT behöver vi både inspireras av de positiva rösterna men också ta hänsyn till de varnande.
T ex varnar man för stillasittande och inaktivitet, Teija Nuutinen, Mikaela Wiik, sakkunnig inom återhämtning vid Folkhälsans förbund.
Professorn i psykologi vid University of California San Diego, Larry Rosen varnar för multitasking, att hjärnan inte får fokusera tillräckligt länge på en sak.
Barnläkaren Hugo Lagercrantz anser att skärmtid försenar de små barnens språkutveckling och varnar också för närsynthet.

Mål (Förväntat resultat, vilken förmåga/förmågor ska barnen ges möjlighet att utveckla)

Förmågor vi vill stimulera:

Samspela, utforska, upptäcka, samtala, lära, skapa, kommunicera. 

Målkriterie (hur ser vi att målet är nått, mätbart)

Genom att koppla planen till lärloggar i olika ämnen. Genom att utvärdera, följa upp, lärloggar och planen systematiskt.

Vi ser att barnen använder lärplattan i samspel med andra.

Att de väljer att använda, ipad eller kamera för att dokumentera sitt eget lärande och sin utveckling. 

Att de hjälper varandra med olika appar som kamrater inte har samma förkunskap om. 

Vi märker när en app är för lätt genom att vara deltagande pedagoger som utforskar tillsammans med barnen, när appen är för lätt tillför vi en annan svårighetsgrad eller nya appar.

 I projekten som vi har, kommer barnen med önskemål vad de behöver ta reda på. Då laddar vi ner de appar som behövs till projektet.

I utvärderingen av planen tar vi hänsyn till vilka förmågor barnen tillägnat sig och på vilket sätt vi kan utmana dem. 

Syfte ( varför gör vi detta, beskriv barnens intressen och förmågor.)

Vi vill att användandet av IT och annan digital teknik ska bil naturlig och vardaglig för barnen. Att de ska känna sig som producenter, inte konsumenter. Avdramatisera/naturalisera lärplattor så att barnen kan använda dem utan konkurrens. Tekniken ska vara tillgänglig.

Metod ( Pedagogernas förhållningssätt, hur utformar vi miljön för att utmana i förmågorna ?

Avdramatisera/naturalisera vårt förhållningssätt, öka kompetensen hos alla pedagoger. Använda sin pedagogiska fantasi för att använda IT och annan digital teknik i vardagsarbetet. Inte tänka om vi ska använda det, utan hur. Närvarande pedagoger, medforskande pedagoger.

Tekniken ska vara tillgänglig på ett enkelt sätt. 

Programvaror och appar anpassas efter pågående projekt  och stimulerar till barns lärande.

Att personalen alltid finns tillgänglig.

Att multimedia tillämpas i olika situationer och sammanhang som t.ex. samlingar, projekt och i vardagen. 

Programvaror och appar ska anpassas efter pågående projekt och stimulera barns lärande av olika språk. 

Internet ses som en tillgång då vi använder den för att söka information, att kommunicera samt att uttrycka sig. 

Analys (hur blev resultaten? Vilka metoder/arbetssätt blev framgångsrika? På vilket sätt?)

Uppföljning (här ska pedagogen tillsammans med barnen en bit in i arbetet reflektera och prata om det vi gjort. Var befinner vi oss nu? Hur går vi vidare?)

Utvärdering (verktyg som går att använda är dokumentation, observation, reflektionssamtal med barnen, pedagogisk dokumentation mm. Utvärdering gör vi minst en gång per termin eller efter behov).

Utveckling (Hur går vi vidare? Vart ska vi).


Läroplanskopplingar

stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra,

utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner,

utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa,

utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar,

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Varför Skolbanken?

Alla delar med alla

Planeringar i Unikum

Vem driver Skolbanken och varför?

Vem äger materialet?

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback