BERÄTTA EN BILD – ANVÄNDA DINA SINNEN!

VARFÖR SKA VI GÖRA DET HÄR?

Vi ska jobba med beskrivningar! Beskrivningar av miljöer, personer, känslor och stämningar är väldigt viktigt när man skriver berättande texter. Den här gången ska vi använda våra fem sinnen, för att skapa liv i våra texter. Med våra sinnen upplever vi det som finns runt omkring oss och i det här fallet ska ni "uppleva" en bild som ni sedan ska använda som inspiration när ni skriver er text, som bygger på fantasi och sinnesintryck.

Uppgiften består av två bilder och till varje varje bild finns två uppgifter:

Först: SVARA PÅ FRÅGORNA

1. Beskriv platsen på bilden. Vad är det för plats och hur ser den ut?
2. Vad kan man höra på den här platsen, tror du?
3. Vilka dofter och smaker finns på den här platsen, tror du?
4. Beskriv personerna på bilden.
5. Vad gör personerna på bilden?
6. Finns det några viktiga detaljer, som berättar något viktigt om platsen?

Sedan: SKRIV

Skriv en text utifrån dina svar på frågorna ovan. Använd dina sinnesintryck för att beskriva hur du upplever scenen/situationen! En ögonblicksbild, inte en kort story. Inte innan bilden, inte efter. Välj om du ska vara en utomstående berättare, eller föreställ dig att du är en av personerna på bilden. Tänk författare, inlevelse och känsla!

OBS! Uppgiften lämnas in på Classroom!

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Olika sätt att skapa och bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
• Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
• Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur för ungdomar och vuxna. Parallellhandling, tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar, inre och yttre dialoger.
• Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter.
• Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.
• Språkets betydelse för att utöva inflytande och för den egna identitetsutvecklingen.

Kriterier

• Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning och i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
• De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad.
• Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förtydliga, förstärka och levandegöra sina texters budskap.
• Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med gott flyt genom att, på ettändamålsenligt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.
• Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning och relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
• De berättande texter eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med relativt komplex uppbyggnad.
• Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt sätt kan eleven förtydliga, förstärka och levandegöra sina texters budskap.
• Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.
• Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven mycket god läsförståelse.
• Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning och väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
• De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med komplex uppbyggnad.
• Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan eleven förtydliga, förstärka och levandegöra sina texters budskap.