Jungfrustigens fsk/Bosgårdens ped. enhet, Mölndals Stad · Senast uppdaterad: 26 april 2017
För att barn skall få så bra kunskap som möjligt behöver de skapa sig ett förråd av begrepp och lära sig olika sätt att samla information och prova idéer Det underlättar för dem att ta beslut och lösa problem i vardagen. Harlen ( 1996)
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen.
Psykologen och pedagogen Vygotskij utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där samspelet med omgivningen har stor betydelse för barns kognitiva utveckling. Den proximala zonen ( närmaste utvecklingszonen) är skillnad mellan vad ett barn förmår att lära själv och vilket lärande det kan uppnå med hjälp av äldre barn eller vuxna. Med hjälp av omgivningen kan barnet få stöd att uppnå sin potentiella nivå.( Vygotskij 2001)
Beprövad erfarenhet visar på att undervisningen blir mer lustfylld då vi använder oss av temasagan och om en av karaktärerna eller en handdocka som presenterar ämnet eller visa ett experiment mm
Vi kommer att erbjuda barnen flera experiment med vatten som ex snabbt vatten, flyta-sjunka, dropparnas skinn. Om barnen blir intresserade och vill lära sig mer så kan vi erbjuda fler experiment med luft och färger som ex pennans alla färger, regnbågsmjölken mm.
Vi kommer också fokusera på konstruktion och fysikaliska fenomen som att barnen kan få utforska balans, friktion och krafter när vi är utomhus på gården ex rutschkana, gungor och klätterställningen.
Barnen skall också få vara med och bestämma vad vi skall odla i vår planteringslåda. De får vara med och så och lära sig vad som behövs för att det skall växa grönsaker, potatis mm
Vi kommer att arbeta med hållbart samhälle, miljöfrågor och återvinning.
Barnen har frågat och visat intresse för människokroppen, skelettet, muskelaturen, och hörseln så vi kommer att utforska, tiita i faktaböcker, se på UR -film och lära oss mer om det som barnen vill veta.
Vi delar upp barnen i mindre grupper för att barnen skall få möjlighet att upptäcka med sina sinnen det som vi vill fokusera på. Det är viktigt att barnen får möjlighet att reflektera och samtala om det som de är med om, så att vi lyssnar på deras frågor och kommentarer. För att utmana och sätta igång barnens tankar så ställer vi öppna frågor och hypoteser som " Vad tror ni kommer hända?", " Hur tänker du nu ?" Finns det andra sätt ?"
När vi skall utforska kraft och rörelse på lekplatsen så delar vi barnen i små grupper för att barnen ska vara aktiva och uppleva vad som händer. Barnen ska få från klätterställningen släppa olika föremål och jämföra hur snabbt de faller till marken. Vi ställer frågor till barnen både före och efter för att de ska få medverka i aktiviteten. Vi kommer att prova och jämföra friktion på rutschkana och ett annat lutande plan som inte är så hal. Barnen ska få släppa ner olika föremål, olika bollar samt vattenflaskor fyllda med vatten/sand/riskorn.
Normkritiskt förhållningssätt: Genom att vara lyhörd i barnens samtal och aktivt arbeta med böcker som lyfter frågor som är normkritiska.
Flerspråklighet att vi lär oss nya begrepp och ord på andra språk. Vi kommer att ta hjälp av vårdnadshavare som får skriva ner fonetiskt hur man uttalar orden. Att vi lär oss ord om mat och dryck, våra barn blir nyfikna och vill veta vad ex pasta, tomat och mjölk heter på ett annat språk.
Grön flagg så arbetar vi med vattenexperiment, vattnets olika former och vattnets betydelse för liv.
Estetiska lärprocesser: Barnen skall få möjlighet att måla, rita både utifrån temasagan och även utifrån aktiviteterna som de får uppleva under ex lekplatsfysiken.
Läroplan (2)
utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap,
Innehåller inga matriser
Innehåller inga uppgifter