Vasatiden

Efter Stockholms blodbad fick adelsmannen Gustav Eriksson Vasa med sig svenskarna i uppror mot danska kungen Kristian II. 1523 kröustavs regeringstid genomfördes flera stora förändringar som påverkade samhället. Det och mycket annat annat ska du få lära dig i det här arbetsområdet.

Kursplan i ämnet

Ur syftet:

Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska bildning och sitt historiemedvetande. Detta innebär en insikt om att det förflutna präglar vår syn på nutiden och därmed uppfattningen om framtiden. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om historiska förhållanden, historiska begrepp och metoder och om hur historia kan användas för olika syften.

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig en historisk referensram och en fördjupad förståelse för nutiden. De ska också få möjlighet att utveckla en kronologisk överblick över hur kvinnor och män genom tiderna har skapat och förändrat samhällen och kulturer.

Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på historia och bidra till att de utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial och möten med platser och människors berättelser. Eleverna ska genom undervisningen även ges förutsättningar att utveckla förmågan att ställa frågor till och värdera källor som ligger till grund för historisk kunskap. Undervisningen ska vidare bidra till att eleverna utvecklar förståelse för att varje tids människor måste bedömas utifrån sin samtids villkor och värderingar.

Ur centrala innehållet:

Konkretiserade mål

Efter avslutat arbetsområde ska du ha kunskap om:

• När tidsperioden Vasatiden inträffar och varifrån den har fått sitt namn.
• I vilken ordning kungarna regerade
• Förändringar som Gustav Vasa genomförde under sin tid som kung, samt orsaker till och konsekvenser av dessa.
• Vasasönerna
• Reformationen – orsaker till den och vad den fick för konsekvenser
• Likheter och skillnader i hur historiska personer och händelser framställs
• Skillnaden mellan tolkning och historisk källa
• Spår av historian (från Vasatiden) idag
• Ord och begrepp som hör till arbetsområdet

Arbetssätt och undervisning

Vi utgår från läromedlet Puls historia. Vi läser texterna gemensamt, diskuterar innehållet och arbetar med instuderingsfrågor. Utifrån bilder diskuterar vi hur historiska händelser och personer kan framställas på olika sätt och vad syftet kan vara med detta.

Det blir också genomgångar där jag berättar och vi gemensamt antecknar viktig fakta om tidsepoken. Vi ser på filmer om Vasatiden och samtalar om det vi har sett. Vi jobbar även med historiska källor och tolkningar, samt diskuterar trovärdigheten i dessa. I diskussioner arbetar vi enligt EPA-modellen, dvs var och en funderar först enskilt. Sedan delger man sina tankar i par och slutligen i helklass. 

Visa vad du lärt dig

Prov efter avslutat arbetsområde.

Tidsram

Arbetet pågår under ca 3-4 veckor

Bedömning

se bedömningsmatris.

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Den svenska statens framväxt och organisation.
• Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.