Utifrån forskning, beprövad erfarenhet och/eller vetenskaplig grund.

Vår aktuella plan vilar på en forskning av Polly Björk-Willén som är filosofi doktor i tema Barn och universitetslektor i pedagogiskt arbete med inriktning mot förskola. I hennes forskning går hon igenom hur viktigt det är att de vuxna i barnets omgivning uppmuntrar, stödjer och skapar möjligheter för barnet att använda sig av både svenska och sitt eller sina modersmål. Genom att uppmuntra och stödja i detta bidrar det till att barnet utvecklar alla sina språk. 

Språklig stimulans i både svenska och barnets modersmål bidrar till barnets kognitiva och sociala utveckling. Forskning visar att barn som utvecklar tvåspråkighet med hög färdighet i båda språken även utvecklar en bättre språklig medvetenhet. En välutvecklad språklig medvetenhet bidrar i sin tur till att utveckla exempelvis läsfärdighet. Därutöver är det viktigt att stödja utvecklingen av både barns modersmål och svenska parallellt för att barn ska kunna utvecklas till tvåspråkiga eller erspråkiga individer. Lindberg 2002

"Den växande rörligheten över nationsgränserna skapar en kulturell mångfald i förskolan." (Lpfö 98 rev10) En mångfald som medför olika språk. Varje barn har enligt språklagen rätt till att utveckla och använda sitt modersmål. Enligt läroplanen för förskolan hänger språk och lärande samman på samma sätt som språk och identitetsutveckling. Därför är det viktigt att förskolan lägger vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling. Barn med annat modersmål än svenska som får möjlighet att utveckla sitt modersmål, har bättre möjlighet att lära sig svenska och utveckla andra kunskaper.   

”Med språkets hjälp kommunicerar vi och ger samtidigt uttryck för vår identitet. När du talar om något så visar du alltid, genom ditt sätt att tala, vem du är. ” (Ladberg, 2003) Vidare menar Ladberg att det är viktigt för barnen att mötas av en atmosfär som är tillåtande och att bemötas av pedagoger som gör sitt bästa för att lyfta fram barnets språk. 

Ladberg nämner tre hörnstenar för att få den språkliga utvecklingen att blomstra. Dessa är atmosfären, organisationen och ett rikt inflöde av språk.

Atmosfären ska vara tillåtande så att man vågar uttrycka sig spontant. Hörs alla språk som finns representerade? Det är viktigt att pedagogerna är förebilder och tillåts tala sina egna språk. 

Verksamheten i förskolan behöver organiseras för att ge barnen många möjligheter att använda sitt språk. Det gäller miljön, materialet samt tid för lugn, koncentrerad lek utan störningar och avbrott.

Pedagogerna ansvarar för att barnen får ett rikt inflöde av olika språk, i form av sagor, bokläsning, berättelser och samtal. 

Ladberg, Gunilla (2003). Barn med flera språk. Tvåspråkighet och flerspråkighet i familj, förskola, skola och samhälle. Stockholm: Liber AB 

Mål (Förväntat resultat, vilken förmåga/förmågor ska barnen ges möjlighet att utveckla)

-synliggöra barns flerspråkighet i våra lärmiljöer

- stärka barnen identitet

- skapa intresse för andra språk, kulturer traditioner med mera

- uttrycka sig och höra och använda skriftspråket inom sitt modersmål

Målkriterier (hur ser vi att målet är nått, mätbart)

- flerspråkighet, kultur med mera är synligt i förskolans verksamhet

- barnen uttrycker och berättar om tex sitt språk, land med mera

- barnen berättar, förmedlar och uttrycker ett intresse för andra språk, kulturer med mera

-synliggör tex i lärloggar barns möjlighet att uttrycka sig, höra och skriva

på sitt/sina språk

Syfte ( varför gör vi detta, beskriv barnens intressen och förmågor.)

- att barnen ska få möjlighet att känna tillhörighet till sitt/sina modersmål

-belysa och lyfta den språkmångfald som finns på förskolan både bland barn och pedagoger

- barn får ett mer nyanserat språk om de möter det i flera olika sammanhang

- vårdnadshavare blir delaktiga i sitt barns språkutveckling på förskolan

Metod ( Pedagogernas förhållningssätt, hur utformar vi miljön för att utmana i förmågorna ?

- vi utformar våra lärmiljöer utifrån de språk som finns på förskolan. Vi tar bl.a in sagor, musik, böcker och lekmaterial från de aktuella språken. Vi använder oss av digitala medel, såsom lärplattan och datorer som ett hjälpmedel för att synliggöra de olika modersmålen på förskolan. Vi tar hjälp av biblioteket och hämtar ljudböcker och vanliga böcker på olika modersmål. Vi jämför samma bok på samma språk. 

- Vi skapar ett samarbete med hemmet, där vårdnadshavare kan hjälpa till med en ordlista på de ord barnet kan på sitt modersmål och där exempelvis vårdnadshavaren kan läsa sagor på modersmålet innan pedagogerna läser de på svenska på förskolan etc. 

- det ska synas vilka språk som finns på förskolan. Exempelvis skriva "Välkommen" på all de språk som finns. Det visar vårt förhållningssätt, att vi välkomnar språk.

- vi har konkreta "verktyg" för hur vi arbetar med flerspråkighet på förskolan. Under inskolningen och utvecklingssamtalet skrivs en språk- och kulturplan i samverkan med vårdnadshavare. Denna plan revideras en gång per år. 

- använda en gemensam "flerspråkighetsbank" eller "kunskapsbank" där vi samlat tips och idéer på hur man kan använda flerspråkighet i förskolan 

Analys (hur blev resultaten? Vilka metoder/arbetssätt blev framgångsrika? På vilket sätt?)

På Timjan har vi lånat böcker på flera språk från biblioteket. Vi har också gjort QR koder med sånger på olika språk. På väggarna har vi satt upp flaggor på olika länder.

Hos barnen har det funnits ett intresse för olika länder, vilket vi sett när vi haft kartböcker framme. Vi har även skrivit ut egna kartor. Genom olika samtal har vi tagit reda på vad ord heter på olika språk. Vi använder oss av google translate för att ta reda på ord som vi inte kan.

Vi har precis börjat med att genom samtal med vårdnadshavare göra en kartläggning för varje enskilt barn för att synliggöra hur förskola och hem kan komplettera varandra.

Uppföljning (här ska pedagogen tillsammans med barnen en bit in i arbetet reflektera och prata om det vi gjort. Var befinner vi oss nu? Hur går vi vidare?)

Utvärdering (verktyg som går att använda är dokumentation, observation, reflektionssamtal med barnen, pedagogisk dokumentation mm. Utvärdering gör vi minst en gång per termin eller efter behov).

Utveckling (Hur går vi vidare? Vart ska vi).

• utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,

  Lpfö98 Rev. 2016
• utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,

  Lpfö98 Rev. 2016
• känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer,

  Lpfö98 Rev. 2016
• som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.

  Lpfö98 Rev. 2016