1500-talet

1500-talet är en händelserik tid på många sätt. Människor i Europa har fått en ny världsbild, en ny syn på sig själva och nya tekniska uppfinningar, bl.a. boktryckarkonsten som hjälper till att sprida nya uppfinningar och idéer. Många reagerar mot kyrkans sätt att styras. De olika åsikterna leder till en delning av kyrkan i västra Europa, den kallas reformationen.
Sverige styrs till en början av en dansk kung, Kristian II, men Gustav Eriksson leder protesterna mot det danska styret och blir kung Gustav Vasa. Sverige blir ett arvrike och man skulle kunna tro att det skulle betyda lugn och ro på tronen, men det blir en hel del dramatik när de tre bröderna ska göra upp om vem som ska sitta på tronen efter sin pappas död.

Syfte

Eleverna utvecklar en insikt om att det förflutna präglar vår syn på nutiden och därmed uppfattningen om framtiden.

Den ska också bidra till att eleverna utvecklar historiska kunskaper om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor och värderingar.

Få en överblick om hur män och kvinnor genom tiderna har skapat och förändrat samhällen och kulturer. Därigenom ska eleverna få förståelse för olika kulturella sammanhang och levnadssätt.

Eleven ska utveckla kunskaper om historiska begrepp

Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på historia.

Eleven ska utveckla en förståelse för att varje tids människor måste bedömas utifrån sin samtids villkor och värderingar. 

Förmågor

Genom undervisningen i ämnet historia ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används. 

Centralt innehåll

• Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
• Den svenska statens framväxt och organisation.
• Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
• Hur en historisk person som Gustav Vasa har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.

Genomförande

• Vi sammanfattar och repeterar medeltiden som grund för den nya tiden, 1500-talet
• Läraren presenterar 1500-talet genom Power Point. Eleverna berättar vad de kan och vad de är mest intresserade och hur de vill arbeta utifrån presentationen.
• Vi läser gemensamt inledningen om den nya tiden i ”Utkik Historia 4-6”. Eleverna fördjupar sig i några frågor om renässansen, reformationen och historiska källor och diskuterar svaren i klassen.
• Vi läser sen om Gustav Vasa och ser ”Sveriges historia – Vasatiden” parallellt. Eleverna antecknar och vi jämför innehållet och vad som är viktigt i vår historia.
• Eleverna får läsa om hur det vara att vara barn på 1500-talet. Vi ser sen ”Historieätarna – Vasatiden” och diskuterar hur det var att leva på 1500-talet.
• Eleverna får individuellt svara på både faktafrågor och lite djupare och mer omfattande bedömningsfrågor. Vi diskuterar svaren gemensamt.
• Vi avslutar med gemensamma klassrumsdiskussioner som också används som bedömningsunderlag.

Bedömning

• skrivuppgifter
• diskussioner
• enskilda uppgifter i slutet

Kunskapskrav

• Eleven har grundläggande/goda/mycket goda kunskaper om historiska förhållanden under 1500-talet. Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del/utvecklade och relativt väl/välutvecklade och väl underbyggda resonemang om människors levnadsvillkor.
• Eleven har grundläggande/goda/mycket goda kunskaper om historiska skeenden under 1500-talet. Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del/utvecklade och relativt väl/välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar.
• Eleven har grundläggande/goda/mycket goda kunskaper om historiska gestalter under 1500-talet. Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del/utvecklade och relativt väl/välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av människors handlingar.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla/förhållandevis komplexa/komplexa samband mellan olika tidsperioder.
• Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del/utvecklade och relativt väl/välutvecklade och väl underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla/utvecklade/välutvecklade resonemang om källornas användbarhet.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla/utvecklade/välutvecklade och nyanserade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak/relativt väl/väl fungerande sätt.