Pedagogisk planering: forskning kring olika fåglar

Undervisning och forskning kring fåglar som lever dels i vår närmiljö men också i andra länder.

Varför? Koppling till läroplan. Varför ska vi välja just detta innehåll? (Utifrån barnens förmågor, förståelse och intressen.)

Barnen på Sländan har visat ett stort intresse för sången om de fem fina fåglarna. Djur och natur är något som barnen pratar om och uppmärksammar på förskolegården. Det är något vi vill ta tillvara på och bygga undervisning på som en del i naturvetenskapen. Tillsammans i mindre grupper får barnen möjlighet att välja vilken fågel som de vill veta mer om och således utveckla ett kunnande om.

Vad? Vad vill vi barnen ska få erfara/lära? Vad är barnen intresserade av, vilka kunskaper har de? vad ska vi undervisa om?

Genom att arbeta i mindre forskningsgrupper/projekt kommer barnen att tillsammans undersöka, ställa frågor och därmed lära sig mer om demokratiskt vald fågel.

Vad ska barnen få erfara/lära på utbildningen?

I utbildningen uppmärksammar vi barnen på fåglarna genom att på samlingar sjunga sången om dem med utgångspunkt i våren som årstid. Den dokumentation vi får fram i vår forskning/undersökning sätter vi upp på en utvald plats på Sländan för barnen att fortsätta samtala om och uppmärksamma utöver de givna undervisningstillfällena. 

Hur? Vilken metod ska jag använda för att skapa bästa tänkbara förutsättning för lärande? Koppling till teorier och beprövad erfarenhet. Vilka kunskaper behöver jag skaffa mig? Hur gör vi det möjligt för barnen att nå målen? Hur skapar vi/ser lärmiljön ut? Hur utvärderar vi/tar vi reda på om målen uppfylls?

Då barnen under det förra fokusområdet visade stort intresse för sången om de fem fina fåglarna, blev detta en given ingång i arbetet med att utveckla barnens kunnande för dessa fåglar.

När barnen sitter i de mindre grupperna får var och en lägga en röst på den fågel de vill veta mer om. Detta för att påvisa den demokratiska processen och att alla för välja, men att rutinen inte alltid blir som en vill eller önskat.

Sedan får barngruppen möjlighet att söka på lärplattan och på internet på enklare fakta som förskolläraren läser upp för barnen. Utifrån söksvaren av bilder väljer barnen minst en bild de vill titta närmare på och undersöka vad det är de ser.  Samtidigt som barnen får berätta eller ställa frågor dokumenterar läraren vad barnen säger, något som sedan skrivs ut och sätts upp bredvid respektive bild som en del av den pedagogiska dokumentationsväggen. Detta är betydande för undervisningen och utvecklandet av undervisningen då andra barn lär av det som forksnings- och projektgruppen kommit fram till när de ser och pratar med varandra om upptäckterna och fakta.

I det stödmaterial Skolverket tagit fram kring naturvetenskap och teknik i förskolan betonas vikten av dialog kring lärandeobjektet mellan läraren och barnen. Även vilken roll läraren antar i undervisningen är viktig för kunskapen att befästas "Vilken roll förskolläraren antar i möten med barnen kan bidra till olika erfarenheter, samtal och samspel. Man kan tänka sig tre roller för den vuxne: allvetaren, omvårdaren och medforskaren. Den roll som förskolläraren väljer kan prägla både vilket innehåll man satsar på att arbeta med och hur man arbetar". Det val av roll förskolläraren tar påverkar om barnen ges tillfälle till funderingar och reflektion över de upplevelser som de varit med om. Syftet är att möjliggöra och uppmuntra till samtal som bottnar i de upplevelser barnen har gemensamt men också sådant barnen kan ha upplevt någon annanstans. "Att få möjlighet att utvidga sitt kunnande kan göra barns lärande om naturvetenskap och teknik mångfacetterat". Dialog, samspel och upplevelser i undervisningen är grundläggande liksom variationen i undervisningen (Doverborg, Pramling & Pramling samuelsson, 2013). 

Hur planerar vi att arbeta med: Hållbar utveckling, kulturell mångfald, flerspråkighet, estetiska lärprocesser samt motorik och hälsa.

När vi vistas i vår närmiljö för vi kontinuerligt dialog med barnen kring hur vi tar hand om vår miljö för att den ska må bra och få växa för framtiden vilket går hand i hand med Mölndals stads Vision. Med naturen och förskolegården som miljö för barnen att vitas i, ges naturliga utmaningar för barnen att utveckla sin motorik samt hälsa. Att lära med olika hjälpmedel, miljöer och sinnen är en del av de estetiska lärprocesser barnen dagligen tar del av. När vi också använder oss av lärplattan som material i letandet av fakta arbetar vi aktivt utifrån den IKT-strategi som vi har på  Bosgårdens pedagogiska enhet. När vi för dialoger med barnen väljer vi att inte benämna levande varelser utifrån kön, vi pratar och sjunger om djur och insekter utifrån hen som pronomen.

För vem? Hur ska det dokumenteras? Vad, vem, hur, varför.

• Vi kommer ta foto, filma och anteckna det som händer under tiden och undervisningssituationer. 
• Vi pedagoger använder dokumentationen som beprövad erfarenhet och underlag för analys och utvärdering inom området. 
• Vi dokumenterar barnens tankar, kommentarer och resonemang. Tillsammans med barnen tittar vi på dokumentationen och reflekterar kring det. 
• Vi lägger ut det  vi gjort på unikum för att få föräldrarna delaktiga i det vi gör, samt ge de möjligheten att diskutera hemma tillsammans med sina barn. 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap,