Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Pantresan och arbete runt denna

Skapad 2017-05-31 12:44 i Misterhults Skola Grundskolor
Grundskola 2 – 3 Samhällskunskap NO (år 1-3)
Syftet med att arbeta med Pantresan är att väcka elevernas intresse för återvinning för att på så sätt skapa förutsättningar för en hållbar livsstil i framtiden.

Innehåll

 

I Pantresan får vi i en filmserie följa Professor Pant på ett äventyr i sju delar. Varje avsnitt introducerar nya begrepp inom ämnesområden miljö, energi, återvinning och pant, som klassen sedan jobbar vidare med i klassrummet.

Syftet med att arbeta med Pantresan är att väcka elevernas intresse för återvinning för att på så sätt skapa förutsättningar för en hållbar livsstil i framtiden.

Följande områden behandlas i undervisningen:

Energi

Utgångspunkter i undervisningen:

 

  • Vad energi är.
  • Saker omkring oss som förbrukar energi.
  • Vad kan vi göra för att förbruka mindre energi.
  • Varför vi ska sträva efter att förbruka mindre energi.

 

Arbetssätt

  • Se på avsnitt 1 av Pantresan.
  • Gruppdiskussion.
  • Helklassdiskussion.

 

Återvinning

 

Utgångspunkter i undervisningen:

 

  • Vad begreppen “biologiskt nedbrytbart”, “återvinning” och “återanvändning” innebär.
  • Skillnaden mellan en återvinningscentral (ÅVC) och en återvinningsstation.
  • Olika typer av material såsom papper, metaller, trä, glas, plast, porslin och tyg samt vad materialen består av.
  • De 5 materialen som källsorteras på en återvinningsstation (tidningar, glas, metall, plast och pappersförpackningar).
  • Vad som händer med det som inte återvinns och följderna av detta.

 

Arbetssätt:

 

  • Se på avsnitt 2 av Pantresan.
  • Gruppdiskussion.
  • Helklassdiskussion.
  • Sopsortering.
  • Självständigt informationssök i faktabok.
  • Skriva svar på frågor i arbetsbok.

 Vatten

 

Utgångspunkter i undervisningen

 

  • Varför det kan vara bra att koka vatten du tar i en bäck.
  • Människans behov av vatten och om alla människor har tillgång till rent vatten.
  • Skillnaden mellan saltvatten och sötvatten.
  • Hur vattenkraft fungerar och verkar som en förnyelsebar energikälla.

 

Arbetssätt

  • Se på avsnitt 3 av Pantresan.
  • Gruppdiskussion.
  • Helklassdiskussion.
  • Se på kort film om hur brist på rent vatten kan påverka barns liv.

 

Rymden

 

Utgångspunkter i undervisningen

 

  • Hur man kan mäta hur lång tid det tar att färdas från en plats till en annan.
  • Begreppet förnyelsebar energi och vilka olika typer det finns.
  • På vilket sätt det är klimatsmart att använda solen, vinden, jord- och bergvärme som energikällor.
  • Koppling till tidigare avsnitt; energikällor som aldrig tar slut och råvaror som används om och igen samt de likheter som finns dem emellan.

 

Arbetssätt:

  • Se på avsnitt 4 av Pantresan.
  • Lärarledd genomgång.
  • Gruppdiskussion.
  • Helklassdiskussion.

 

Island

 

Utgångspunkter i undervisningen

 

  • Vatten i olika former; vad ånga är och vad el är.
  • Summering av de olika energikällorna som berörts.
  • Icke förnyelsebara energikällor och varför de behöver ersättas.
  • Hur man kan vara ”energismart”.

 

Arbetssätt.

  • Se på avsnitt 5 av Pantresan.
  • Lärarledd genomgång.
  • Gruppdiskussion.
  • Helklassdiskussion.

 

 

Djungeln

 

Utgångspunkter i undervisningen:

 

  • När vi påverkar vår natur negativt, både direkt och på lång sikt.
  • Några saker vi kan göra i samhället för att minska vår påverkan.
  • Konkreta saker barn och vuxna kan göra för att minska negativ påverkan på naturen.

 

Arbetssätt.

  • Se på avsnitt 6 av Pantresan.
  • Lärarledd genomgång.
  • Gruppdiskussion.
  • Helklassdiskussion.

 

Staden

 

Utgångspunkter i undervisningen:

 

  • Ordet kretslopps betydelse.
  • Hur det egna levandet påverkar naturen.
  • Om många gör något litet kan det göra stor skillnad i slutändan. Testa tanken åt båda hållen – om alla skulle slänga ett glasspapper i naturen – hur skulle det se ut då? Och om alla plockade upp skräp när de såg det – hur skulle det se ut då?
  • Återkoppling till vad som händer med det vi slänger, det som inte återvinns.

 

Arbetssätt.

  • Se på avsnitt 6 av Pantresan.
  • Lärarledd genomgång.
  • Gruppdiskussion.
  • Helklassdiskussion.

 

Egen undersökning

 

Den egna undersökningen är indelad i två delar och tre moment och görs i grupper om tre-fyra elever i varje.

 

Del 1

  • Alla grupper tilldelas en planka, hammare, spik och olika sorters avfall såsom fruktskal, pappersförpackningar, plastförpackningar och olika metaller.
  • Fem saker av olika material ska spikas upp på plankan och sedan grävas ned i jorden.
  • Tillsammans i grupperna ställer eleverna en hypotes om vad de tror kommer att ha hänt med de olika materialen efter fem veckor i jorden.
  • Efter fem veckor gräver grupperna upp sina plankor och undersöker vad som hänt med de saker de spikat fast.

 

Del 2

Efter att ha kommit till insikt om att det enda som förändrats på plankan är fruktskalen ska eleverna nu i sina grupper:

 

  • Ställa en hypotes om varför fruktskalet förändrats under sin tid i jorden och vad som kommer hända om det ligger kvar längre.
  • Diskutera kring och ställa en hypotes om vad som händer med det avfall eleverna varje dag slänger i skolans kompost.
  • Med hjälp av lärare gräva i skolans olika komposter och följa fruktskalens förmultningsprocess.

Mellan del 1 och del 2 arbetar eleverna med plantering. Alla elever planterar två frön var, vilka förvaras i miniväxthus i klassrummet. I samband med planteringen utvecklar eleverna kunskaper om vad som behövs för att ett frö ska gro. I arbetet med del 2 återkopplas till att ett frö behöver näring för att gro och att denna näring kommer från jorden. Eleverna får vidare erfarenhet av att kompostjorden är mycket näringsrik. Då eleverna ska plantera på skolgården hämtar de därför jord från komposten.

Kopplingar till läroplanen

  • Centralt innehåll
  • Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror.
    Sh  1-3
  • Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information, såväl med som utan digitala verktyg.
    Sh  1-3
  • Människors användning och utveckling av olika material genom historien. Vilka material olika vardagliga föremål är tillverkade av och hur de kan källsorteras.
    NO  1-3
  • Vattnets olika former fast, flytande och gas. Övergångar mellan formerna: avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning.
    NO  1-3
  • Enkla naturvetenskapliga undersökningar.
    NO  1-3
  • Kunskapskrav
  • Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.
    NO   3
  • Eleven beskriver vad några olika föremål är tillverkade av för material och hur de kan sorteras.
    NO   3
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: