Europa år 5

Du kommer att få lära dig om vår världsdel Europa, både namngeografi, länders läge, naturtyper, klimat och om ländernas olika kulturer. Du kommer också få lära dig kartans uppbyggnad samt använda dig av olika geografiska begrepp.

Mål

Du ska utveckla dina kunskaper i

• att läsa och förstå olika texter som handlar om världsdelen Europa och dess länder
• att förstå kartans uppbyggnad med färger, symboler och skala
• Europas namngeografi
• att använda geografiska begrepp
• att samtala om Europas olika länders läge, naturtyper, klimat, språk och deras kulturer
• hur man kan göra ett arbete/fördjupning om ett land i Europa och sen göra en muntlig redovisning för dina klasskamrater

Undervisning

Vi kommer att

• i klassen läsa de skönlitterära böckerna Fröken Europa och Hanas resväska och tillsammans bearbeta innehåll och svåra ord
• se filmer och läsa olika sorters faktatexter som handlar om Europa
• göra kartövningar och träna Europas namngeografi, både med hjälp av kartbok och med appen Seterra
• skapa en begreppslista med geografiska begrepp
• samtala om Europas länders läge, naturtyper, klimat, språk och kultur
• göra ett enskilt arbete där du får fördjupa dig i något land i Europa
• arbeta med olika språkliga strategier såsom till exempel tankekartor, stödord och venndiagram för att kunna läsa och förstå olika texter om Europa.

Bedömning

Jag kommer att bedöma din förmåga att

• läsa och förstå olika texter/medier som handlar om Europa
• läsa av och förstå en karta
• använda geografiska begrepp
• delta i samtal och diskussioner i mindre/större grupp
• göra ett arbete om ett land i Europa
• muntligt redovisa ditt arbete för dina klasskamrater.

• delta i samtal och diskussioner i mindre/större grupp.

Läroplanskopplingar

Syfte

• analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen,
• utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,
• göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och

Centralt innehåll

• De svenska, nordiska och övriga europeiska natur- och kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag och utbredning.
• Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp.
• Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige samt huvuddragen för övriga Norden.
• Namn och läge på övriga Europas länder samt viktigare öar, vatten, berg, regioner och orter.
• Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
• Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.