Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

hastighet åk 6

Skapad 2017-06-20 11:28 i Åledsskolan Halmstad
Grundskola 4 – 6 Matematik
När du till exempel går, springer, cyklar eller åker bil - gör du det med olika hastigheter. Jämför du dig med någon annan är det inte säkert ni gör det med samma hastighet. När vi räknar på hastighet i matematik innebär hastighet medelhastighet för en viss sträcka eller en viss tid. I verkligheten varierar däremot hastigheten. För att beräkna hastighet behöver vi veta sträckan och tiden det tar att ta sig den. Men vi kan också ta reda på hur lång tid det tar att ta sig en viss sträcka om vi vet hastigeten och även ta reda på sträckan vi tar oss under en viss tid om vi vet hastigheten.

Innehåll

Så här kommer vi att arbeta:

Vi arbetar först laborativt med att mäta egen hastighet som sedan används för att ta reda på okända sträckor.

Vi pratar och använder tillsammans s-v-t-triangeln.

Vi tränar på att enhetsomvandla sträcka och tid.

Vi arbetar med uppgifter i Läromedlet Eldorado enligt EPA-modellen och individuellt.

 

Flipp från Youtube med exempel på hur s-v-t-triangeln används.

https://www.youtube.com/watch?v=7MI1gidQnvs

   

 

 Begrepp:

Du ska kunna omvandla längdenheter och tidsenheter.

 

 

 

Detta kommer att bedömas:

 

Bedömningar görs kontinuerligt under lektionstid på din:

- förmåga att använda metoder för att enhetsomvandla, göra beräkningar med sträcka, tid och hastighet,

- förmåga att resonera kring dina och andras lösningar och svar.

- förmåga att förklara din svar och att uttrycka dig matematiskt så att andra kan följa ditt resonemang

- förmågan att följa med i redovisningar och samtal  genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt.

Du kommer också att bli bedömd på enskilda skriftliga uppgifter utifrån samma aspekter.

 

 

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
    Ma
  • föra och följa matematiska resonemang, och
    Ma
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
    Ma
  • Centralt innehåll
  • Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.
    Ma  4-6
  • Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, volym, massa, tid och vinkel med vanliga måttenheter. Mätningar med användning av nutida och äldre metoder.
    Ma  4-6
  • Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg. Tolkning av data i tabeller och diagram.
    Ma  4-6
  • Kunskapskrav
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
    Ma  E 6
  • Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredställande resultat.
    Ma  E 6
  • Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
    Ma  E 6
  • I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt.
    Ma  E 6

Matriser

Ma
Kunskapskrav Matematik - åk 6, Åledsskolan

Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att...

E
C
A
Resonemang
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
Matematiska metoder
Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat.
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat.
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
Kommunikation
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.
Argumentation
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt.
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt.
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: