Judendom

I detta område kommer vi att titta närmare på judendomen, den äldsta av de så kallade syskonreligionerna (judendom, kristendom och islam). Vi kommer att titta på vad som är typiskt för religion, vilka likheter och skillnader gentemot andra religioner, hur det är att leva som jude i dagens samhälle med mera. Vi kommer även att titta på vad som kännetecknar en religion och varför vi kan räkna judendomen som en sådan.
Under arbetsområdet kommer vi också titta på vad begreppet Etik innebär samt att vi parallellt med undervisningen kommer diskutera när och på vilket sätt vi kan se religion i samhället idag. Framförallt vilken roll religionen kan ha i några aktuella politiska skeenden.

Dessa förmågor/kunskapskrav kommer att bedömas:

Kunskapskrav E	Kunskapskrav C	Kunskapskrav A
Eleven har grundläggande kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. (RE1)	Eleven har goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. (RE1)	Eleven har mycket goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. (RE1)
Dessutom för eleven enkla resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar. (RE2)	Dessutom för eleven utvecklade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar. (RE2)	Dessutom för eleven välutvecklade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar. (RE2)
Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang. (RE3)	Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva förhållandevis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang. (RE3)	Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang. (RE3)
Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt. (RE4)	Eleven kan också föra utvecklade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt. (RE4)	Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det. (Re4)
Eleven kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang och använda etiska begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. (RE5)	Eleven kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang och använda etiska begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt. (RE5)	Eleven kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang och använda etiska begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt. (RE5

• Dina kunskaper om judendomen:
• Vad man tror på, alltså vad själva religionen går ut på.
• Viktiga heliga skrifter och berättelser.
• Hur religionen utövas.
• Din förmåga att förklara samband mellan punkterna ovan.
• Din förmåga att göra jämförelser mellan judendomens olika inriktningar.

Din förmåga att utifrån dina kunskaper föra resonemang kring orsaker och konsekvenser till de likheter och skillnader ni finner.

• Din förmåga att utifrån kunskaper föra resonemang om hur judendomen påverkar samhället och hur samhället påverkar judendomen.
• Din förmåga att reflektera kring och föra resonemang kring hur enskilda individer påverkas av judendomen.
• Din förmåga att resonera och ta ställning kring etiska frågor kopplade till judendomen.

Undervisning - detta kommer vi att arbeta med: 

Under arbetets första veckor kommer vi arbeta med instuderingsuppgifter om religion i allmänhet och judendomen i synnerhet. Det blir dessutom genomgångar, filmer, övnings- och diskussionsuppgifter.

TIDSPLAN 

v. 47-51

Prov v. 51

Betyget för Religion blir inskrivet så att det kommer med på vårterminens betyg. 

Läroplanskopplingar

Syfte

• analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
• analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
• reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,
• resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller, och

Centralt innehåll

• Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
• Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.
• Huvuddragen i världsreligionernas historia.
• Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.
• Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.
• Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet.
• Hur olika livsfrågor, till exempel meningen med livet, relationer, kärlek och sexualitet, skildras i populärkulturen.
• Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.
• Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang.
• Vardagliga moraliska dilemman. Analys och argumentation utifrån etiska modeller, till exempel konsekvens- och pliktetik.
• Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskådningar.