Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
Ekologi - näringskedjor år 4
Innehåll
Planering
Sortera olika djur och växter: Eleverna får lappar med djurgrupper som ska sorteras. De kommer att arbeta med sina affischer flera lektioner. Eleverna arbetar i grupper och väljer själva hur de ska sortera. VIKTIGT ATT PÅPEKA ATT DET INTE FINNS NÅGOT RÄTT ELLER FEL SÄTT I SORTERINGEN. De olika grupperna har olika färg på sina lappar och sätter upp dem på en affisch med kludd. De kommer att flytta sina lappar fram och tillbaka de närmaste lektionerna. Om det är något begrepp ni inte vet vad det betyder så är det fritt fram att ta reda på det men gå inte ut med den informationen så tidig eftersom tanken med uppgiften inte är att ta reda på det "rätta" sättet att sortera utan att hitta olika sätt.
Lektion 1: Sortera efter tydliga skillnader. Sortera helt valfritt. Samla ihop i slutet av lektionen och redovisa kort. Är det något begrepp ni inte vet vad det betyder?
Lektion 2: Sortera efter mindre tydliga skillnader.Repetera snabbt de olika sätten att sortera som grupperna visat. Vilka gemensamma nämnare har man använt i sina grupperingar? Grupperna får nu i uppgift att förfina/göra om sin sortering. Har de fått några nya infallsvinklar. Sammanfatta med att göra en snabb redovisning om hur sorteringen ser ut nu.
Lektion 3: Sortera i olika undergrupper. Repetera sätten att sortera från förra lektionen. Kan man sortera in djuren i olika undergrupper? Visa exempel utifrån tex skolans organisation med arbetslag/klasser/grupper/individer. Förfina sorteringen och redovisa.
Lektion 4:Jämför de senaste lektionernas arbete med de olika betygskriterierna(tydliga skillnader/mindre uppenbara/ olika sätt) för att visa eleverna exempel på hur man kan tänka på olika betygsnivåerna.
Tummen upp s.? Hur man delar upp djuren i olika grupper.
Livets utveckling: Olika skapelseberättelser likheter och olikheter. Big Bang m.fl. Jämför olika religioner. Fokusera mer på likheter än olikheter.
Från enkla organismer till mer utvecklade. Anpassningar efter omgivningen, tex klimatet.
Celler
Den vetenskapliga förklaringen: ne.se Big Bang - hur jorden och livet skapades. 11 min.
Fotosyntesen och förbränning. Repetition. Ne.se film Tummen upp s 50.
Vi skapar olika näringskedjor och näringsvävar. Vi diskuterar växter, växtätare och rovdjur. Med hjälp av bilder på olika djur sätter vi upp olika näringskedjor och skapar näringsvävar i klassrummet.
Tummen upp s 4.
Vad händer med näringen i näringskedjan? Vad händer om det kommer in gifter?
Avstämning???
Begrepp: Ekologi, växtätare, rovdjur, konsumenter, producent, anrikning, däggdjur, insekter, spindeldjur, ryggradsdjur, ryggradslösa djur, fåglar, fiskar, reptiler, näringskedja, näringsväv, toppkonsument, fotosyntes, syre, koldioxid, förbränning, sol, energi.
Samarbete med andra ämnen?
re: skapelseberättalser
sv: Läsa faktatexter.Hitta fakta i en text. Formulera frågor. Skriva faktatexter om olika djur.
Matriser
Biologi år 4-6
|
Natur och samhälle
|
Jag förstår hur människan är beroende av och att vi påverkar naturen. Jag förstår vad det innebär för en hållbar utveckling.
|
Jag känner till några olika ekosystemtjänster, tex nedbrytning.
|
Jag förstår vilket ansvar vi har när vi vistas i naturen.
|
|---|---|---|---|
|
|
Jag känner till olika djurs, växters och andra organismers liv.
|
Jag kan förklara fotosyntesen, förbränning och andra ekologiska samband.
|
Jag kan förklara vilken betydelse kunskaper har, tex för jordbruk och fiske.
|
|
|
Jag känner till några ekosystem i min närhet.
|
Jag kan namnet på några vanliga arter i min närhet.
|
Jag ser sambandet mellan olika organismer och mellan organismer och den icke levande miljön.
|
|
|
Jag känner till livets utveckling och organismers anpassning till olika livsmiljöer.
|
|
|
Kemi 4-6
|
|
Du känner till fotosyntes, förbränning och några andra grundläggande kemiska reaktioner.
|
|---|
NO år 4-6 DINO
| 1 | 2 | 3 | |
|---|---|---|---|
|
Observera
|
Du kan identifiera tydliga och uppenbara egenskaper hos det som observeras.
|
Du kan identifiera även mindre tydliga och uppenbara egenskaper hos det som observeras.
Du kan använda flera olika egenskaper för att beskriva ett objekt.
|
Du kan använda flera väsentliga egenskaper för att beskriva ett objekt och kan ta hjälp av olika sinnen eller hjälpmedel.
|
|
Sortera
|
Du kan sortera organismer, föremål och ämnen efter tydliga och uppenbara egenskaper.
|
Du kan sortera organismer, föremål och ämnen efter mindre tydliga och uppenbara egenskaper
|
Du kan sortera organismer, föremål och ämnen efter olika principer.
|
|
Beskriva och förklara
|
Du kan beskriva eller förklara ett fenomen eller ett samband i vardagliga termer och utifrån egna erfarenheter, men beskrivningen är ofullständig eller inte helt korrekt.
|
Du kan beskriva eller förklara ett fenomen eller ett samband i vardagliga termer och utifrån egna erfarenheter.
Du kan ta hjälp av kunskaper i naturvetenskap för att förklara ett fenomen eller ett samband men förklaringen är inte helt rätt.
|
Du kan använda korrekta och relevanta kunskaper i naturvetenskapliga för att beskriva eller förklara ett fenomen eller ett samband på ett lämpligt sätt för årskursen.
|
|
Diskutera och kommunicera naturvetenskaplig kunskap
|
Du kan framföra åsikter i en fråga.
Du kan bemöta andras åsikter med respekt.
Du kan använda naturvetenskaplig information i diskussioner men använder ett vardagligt språk.
|
Du kan framföra åsikter och argument i en fråga.
Du kan bemöta andras åsikter och ställa frågor till andra i en diskussion.
Du kan använda naturvetenskaplig information i diskussioner men använder ett vardagligt språk eller använder inte helt korrekt information.
Du kan skapa texter som tar stöd av vardagliga bilder, teckningar mm.
|
Du kan framföra åsikter och argument i en fråga.
Du kan bemöta andras åsikter och ställa frågor till andra i en diskussion.
Du kan utnyttja dina egna och andras argument för att fördjupa en diskussion.
Du kan använda naturvetenskaplig information på ett korrekt sätt.
Du kan skapa texter som tar stöd av vardagliga bilder, teckningar mm och som är anpassad efter målgruppen.
|
