BLÅA Teamplan 2017-2018

Teamplanen ligger som grund för den pedagogiska dokumentationen och det systematiska kvalitetsarbetet. Mallen för veckoreflektion används när arbetslaget planerar. Dessa anteckningar förs i den tilldelade teamplanen, under rubriken "reflektion och analys. Den tilldelade teamplanen hittas i Personalgruppen under fliken "planering"

Jan-feb 2018 stämmer vi av. Hur har det gått? Var är vi nu? Vart ska vi denna terminen? Hur gör vi? (fyll i under blå text) Utgå från våra fokusområden. 

 

Vision: Alla barn ska när de lämnar vår förskola minnas tiden som trygg, rolig och lärorik.

Fokusområden Soldatängens och Kullegårdens förskolor 2017-2018

• Unikum - pedagogisk dokumentation - systematiskt kvalitetsarbete

• Kulturell mångfald - Värdegrunden -Förhållningssätt -Likabehandling 

• Estetiska lärprocesser

 

  

 

Arbetslaget svarar på frågan VAR ÄR VI?

• Vilka behov och intressen ser vi i vår barngrupp? Vilka situationer fångar barnens intresse och engagemang? När blir barnen delaktiga?

• Ställ er frågorna När? Var? Hur?

HUR GICK DET HÖSTEN 2017? VAR ÄR VI 

Jan-Feb 2018:

Blåa avdelning - Reflektioner Ht- 2017

 

1. Inskolning

2. Biblioteket

3. Föräldramöte

4. Gruppindelning röda och blå samlingen

5. Teater

6. Experiment

7. Matematik

8. Julpyssel med drop-in

9. Gruppindelningar på onsdagar och torsdagar

10. Äventyr i skogen

11. Snällkalender

12. Halloween

13. Julpyssel och firande

14. Skogen

15. Röda gungan, spindellekplatsen

16. Höstträdet

17. Kulmålning

18. Invigning av gården

19. Fotografering

20. Husen och träden i fönstren

     

 

1. Inskolningarna upplevde vi som relativt enkla med tanke på att vi var helt nya och inte hade träffat varken barn, föräldrar eller personal tidigare. Det var en förälder som uttryckte att hans barn behövde en ansvarspedagog att knyta an till och då löste vi det.

2. Vi har varit på biblioteket två gånger under hösten och vår tanke är att starta upp ett läsprojekt under våren samt ta hjälp av biblioteket med att önska temalådor, tex normkritik. (Pga förändringar i personalgruppen kommer vi att lägga läsprojektet på is tillsvidare.)

3. Vi hade föräldramöte i mitten av oktober och vi fick mycket bra uppslutning och det kändes som om det vi sades togs väl emot. Vi gick igenom hur vi tänker kring verksamheten och våra pedagogiska tankar. Tema-arbete med äventyrs pedagogik, genus, språk och matematik samt mindre grupper.

4. Vi har delat samlingarna i två grupper där de sju yngsta har en samling där även Susana ingår. Vi ser mycket positiva reaktioner från flera av barnen när vi tecknar och Susana har gett mycket starkt gensvar från första stund. Detta ger även de äldre barnen möjlighet till att lägga den samlingen på en annan nivå eftersom de yngsta inte deltar.

5. Vi gick på teater med de äldsta barnen på Kulturrum i oktober och i februari skall resten av barnen gå.

6. När vi delat barnen i smågrupper på onsdagarna har vi haft en del experiment med barnen där vi bla testat vad som flyter och sjunker i vatten. Vi har pratat om begrepp som densitet och vi har dokumenterat på bloggen till vårdnadshavarna.

7. På torsdagar har vi två mindre grupper. Barnen får tänka, resonera och räkna matematik. Syftet att de ska lära sig klassificera, sortera, lägga mönster, lära sig nya begrepp, jämförelseord och lägesord. Vi börjar alltid passen med räkneramsa och avslutar med det. De får arbeta i par och sedan redovisa för varandra. De får träna sin förmåga att kommunicera med varandra.

8. I slutet av november hade vi Adventsmys för barn och föräldrar (en och annan mor och farförälder). Det blev mycket uppskattat och flera föräldrar kom och tackade särskilt efteråt. Vi bakade med barnen innan och förberedde pyssel i form av julkort, snögubbe av värmeljus samt flätning av hjärtkorg i papper. Syftet var att skapa en lugn stund där barnen och deras närstående fick pyssla och fika tillsammans och vi fick chans att prata mer avslappnat med föräldrarna.

9. Gruppindelningar på onsdagar och torsdagar. Vi har börjat dela in barnen i mindre grupper två dagar i veckan för att skapa nya situationer där barnen lättare skall kunna knyta an till varandra, skapa trygghet och nya relationer, skapa nya möjligheter till lek och lärande. Men även för att utnyttja lokalerna bättre och för att barnen skall få möjlighet att leka utan konkurrens från hela barngruppen. Resultatet som vi ser redan nu är att barnen är mycket positiva och kommer och frågar självmant om vi skall dela upp oss i grupper idag. Vi ser att de leker mycket lugnare och mer inkluderande lekar. Tex lekte de äldsta barnen allihop tillsammans vid första tillfället och det är något som vi inte sett tidigare. Det har gett positiva effekter även på de barnen som är ute som har tillgång både till en mindre grupp, bättre sammanhållning och mindre konkurrens om pedagogerna. Detta ger även en lugnare och mer lättarbetad situation för pedagogerna som får helt andra möjligheter att kunna vara närvarande i barnens lek och lärande. För Susanas del har vi sett positiva effekter bla genom att hon nu tar något mer kontakt med de andra barnen och att hon fått större ”toleransnivå” mot de andra barnen när hon kan förhålla sig till en mindre grupp.

10. Vi mjukstartade temat med äventyrs pedagogik i slutet på hösten där vi överraskade barnen med ett träd fullt av frukt i skogen. Det hängde både apelsiner, bananer och äpplen i trädet som barnen fick leta upp. Vi vävde även in skogskungen som barnen redan hade en relation till och la fram det som att det var han som trollat fram frukten. Barnen var helt uppslukade av historien och visade stort engagemang i både letande och i historien.

11. Snällkalendern gav mycket positivt gensvar. Barnen har visat stort intresse för kalendern och kommit med massor av förslag till hur vi skall lösa uppdragen och även kopplat ihop det med begreppet uppåtpuffar som vi använder ofta i samtal med barnen. Vi ser effekter i barngruppen genom att de använt det vi pratat om i snällkalendern och kommit med uppåtpuffar både till varandra, till personalen och till föräldrar.

12. Halloween uppmärksammande vi genom att pyssla och göra pappersmasker.

13. Barnen pysslade under december och målade mandalas med jultema, vi bakade pepparkakor med alla barn. Vi firade lucia genom att vi hade grötfrukost för barnen och samling där de som önskade fick klä ut sig och vi sjöng. Vi spelade in några av sångerna och la ut på Unikum så föräldrarna kunde lyssna. Vi fick enstaka reaktioner från föräldrarna om att vi inte gjorde ett firande där de närvarade men vi förklarade våra pedagogiska tankar och kunde bemöta dem gemensamt. Under jullunchen dukade vi extra festligt och gjorde långbord. I december tittade vi även på Pelle Svanslös jul under vilan.

14. Vi har gått till skogen varje tisdag och har då gått till olika ställen. Vi har pratat om djurlivet och även om förmultningsprocesser. Annars har vi fokuserat på samspel och lek i skogen.

15. Vi har gått till röda gungan lekplatsen regelbundet under hösten. Det har varit lagom avstånd på tex onsdagar när Elisabet och Charlotte haft planering under delar av dagen. Då har barnen ändå kunnat komma iväg från gården i och med att personen som avlöser har kunnat promenera dit på bara några minuter. Vi har även gått till spindellekplatsen som variation och för att få en lite längre promenad.

16. Höstträdet uppstod genom att barnen samlade ihop löv, blåbärsris och mossa. Amanda målade stammen och barnen hjälpte till att limma dit materialet och skriva dit sina namn. Barnen fick även vara med och experimentera fram det bästa sättet för att få materialet att sitta kvar.

17. Barnen fick testa att lägga papper och färg i en låda och släppte sedan ner kulor som drog runt färgerna och skapade mönster och nya färger när de blandades.

18. Under invigningen av gården var det meningen att avdelningarna skulle hållit i olika aktiviteter såsom ansiktsmålning och långhopprep mm. Det mesta av det rann tyvärr ut i sanden och blev inte som det var tänkt. Korv utdelningen tyckte vi fungerade väl och de som kom med korven var behjälpliga med både utdelning av korv, drick och senap, ketchup.

19. Fotograferingen gick väldigt smidigt och var snabbt avklarad. Det enda negativa var att det var väldigt blött på den sida av gården där vi höll till.

20. Husen och träden som sitter i fönstren uppstod genom att vi började pyssla med barnen och att vi ville ha något trevligt som representerade barnen i fönstret. Det slutade med att det blev en hel stad med både höghus, skog och villor. 

Arbetslaget svarar på frågan VART SKA VI?

Vad blir arbetslagets prioriterade mål på avdelningen? Utgå från de behov och intressen som ni kartlagt i gruppen. 

Välj max tre mål som är konkreta och tydliga för arbetslaget. Beskriv målet/målen; VART SKA VI?

- vad innebär målet?

- Vilka möjligheter skapar vi för våra barn att nå målet?

- vilken roll har vi pedagoger?

- Hur utmanar vi barnen?

- Hur kan man se att likabehandlingsplanen är levande i vår verksamhet?

 Arbetslaget svarar på frågan VART SKA VI?

• Vilka strävansmål i läroplanen ska vi fördjupa oss i?

 

VART SKA VI ?

Välj max tre mål som är konkreta och tydliga för arbetslaget. Beskriv målet/målen. Ska vi arbeta med något fokusområde/tema/projekt, vilka mål strävar vi mot?  

Jan-feb 2018:

 Vi har gjort mini-samtal med barnen där vi frågat dem vad de vill göra oftare på förskolan och vad de tycker om att göra nu. Vi ser att många barn vill pyssla mer på förskolan och det stämmer bra in med målet om estetiska lärprocesser. Våra tankar kring detta är att vi skall erbjuda barnen olika tekniker och även låta dem fördjupa sig i olika projekt. En del barn har redan visat stort intresse för flanosagor och sagokort och har börjat tillverka egna som de sedan visat upp i samlingar. Anna Bäckbro har flaggat för ett sagoprojekt som man kan delta i och vi funderar på hur vi skall kunna inkludera det projektet i vår verksamhet. En del i att vidareutveckla flanoprojektet är att låta barnen göra bakgrunder till sina sagor där de får testa olika skapande tekniker så som vattenfärg, pastell, flaskfärg, sockermålning, kulmålning, olika sätt att trycka mönster osv. 

Mål1: Ge barnen möjlighet att testa olika skapande tekniker

Mål2: Ge barnen möjlighet att utveckla sitt lärande inom berättandet 

 

Arbetslaget svarar på frågan HUR GÖR VI?

Hur ska vi arbeta med vårt/våra mål? Beskriv så konkret som möjligt. Gärna i punktform. 

Vad ska vi dokumentera? Hur ska vi dokumentera? Vem ska dokumentera?

HUR GÖR VI ?

Jan-feb 2018:

Stödfrågor för veckoreflektion när arbetslaget har veckoplanering:

(denna veckoreflektion/planering skrivs inte på Skolbanken! Klicka på personalgruppen, fliken "planering". Klicka på avdelningens teamplan. Längst ner på sidan, under er teamplan, hittar du avsnittet "Reflektion och analys". Skapa ett nytt inlägg varje vecka.)

VAR ÄR VI? HUR BLEV DET?

Vad har vi dokumenterat den här veckan?Vad intresserade barnen? Vad och hur gjorde barnen? Hur vet ni det? Hur påverkade miljön? 

Vilka reflektioner får vi pedagoger? Vilka nya tankar har väckts?

VART SKA VI?  

Vad ska i prioritera nästa vecka och varför?

Vad ska vi erbjuda barnen nästa vecka utifrån vad vi sett i dokumentationen?

HUR GÖR VI?

Hur ger vi tillbaka till barnen?

Konkret; planering av veckan.

Hur dokumenterar vi? Vem tar ansvar?

Läroplanskopplingar

Läroplan

• utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,
• utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa,
• utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,
• utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och
• utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation,