Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Planering av läsåret 2017/2018

Skapad 2017-08-14 12:30 i Förskolan Dimman Kristinehamn
Personalen på förskolorna i Kristinehamns kommun använder denna mall för att planera arbetsområden i Unikum.
Förskola
Miljö och hälsa tillsammans med vännerna i Kungaskogen.

Innehåll

Förväntat resultat (utvärderas som resultatkvalitet)

Vad vill vi ska hända i barnens utveckling?

 Att barnen utvecklar intresse och kunskaper inom de olika undervisningsämnena.


Vad är det allra viktigaste barnen ska få med sig (kunskap, förmåga, känsla, förståelse, verktyg, startskott till… )?

 Artkunskaper, var och hur man söker kunskap, känna till och eventuellt kunna använda rätt begrepp och terminologi, lekregler och koder för socialt samspel, konflikthantering, att vara en bra kompis, självtillit och tillit till andra, att lärandet kan vara lustfyllt, vad kroppen behöver för att må bra; mat, aktivitet och vila för en bra livsstil.


Hur ska det märkas på barnen?

 Att barnen trivs och känner trygghet i att vara på förskolan, att de är intresserade och tycker att det är roligt att lära.


Hur bidrar det till barnens långsiktiga utveckling?

 Tryggheten är en förutsättning för ett fortsatt lärande. Vi lägger grunden för det livslånga lärandet.


Vilken påverkan får det vi har tänkt på verksamheten i stort?

 En harmonisk och vetgirig barngrupp.


...

Mål enligt läroplan

Förskolan ska sträva efter att varje barn

*utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,

*utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,

*utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp,

*utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen.

*utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande.

 

Ramar för arbetsområdet - struktur (utvärderas som strukturkvalitet)

Obs! Skriv inga namn på barn eller personal

Vilka lärmiljöer har vi? På vilket sätt gynnar/hindrar det vi tänkt? Hur kan vi påverka lärmiljön så att det gynnar det vi tänkt?

Eken vid Marieberg - studerar den efter årstidernas skiftningar.

Majas alfabet - artkunskaper, årstidernas skiftningar, språk, färg och form

Skogen - motorik, artkunskap, värna om djur och natur, bygg- och konstruktion, sinnen, känslor, färg och form, språk, matematik, kroppsuppfattning.

Förskolegården - motorik, bygg- och konstruktion, skapande och fantasi, odlingslådor, sinnesupplevelser, lekkoder och lekregler.

Vår närmiljö - lekparker, stadsbondgården, hemmet.

Återvinningsstationen - skapa ett intresse för att återvinna och värna om vår miljö.

Vår inomhusmiljö - skapa intressanta och anpassade miljöer för vår verksamhet, lekkoder och lekregler.

Maskkompost - utveckla ett intresse för vårt kretslopp och hållbar utveckling.

Gymnastikhallen - motorik, lekkoder och lekregler, rumsuppfattning, kroppsuppfattning, sinnen


Vilka styrkor ser vi i barngruppen? Hur kan vi använda dem?

De äldre barnen kan vara förebilder för de yngre, alla är bra på något - ta tillvara på varandras kunskaper.

De äldre kan argumentera och diskutera, ställa frågor, och hjälpa de yngre att föra samlingen eller aktiviteten vidare.

Andras nyfikenhet smittar av sig, skapa, forska och ta reda på fakta.

Vara en bra kompis och ta hand om varandra, hjälpa någon.


Vilka kompetenser i personalgruppen gynnar det vi tänkt?

Pedagogerna har ett natur- och miljöintresse, och hälsointresse.

Susanne har arbetat på en I Ur och Skur-förskola, och genomgått olika ledarutbildningar i samband med den verksamheten.

Christina har gått förskolelyftet.

Susanne och Christina har gått en matematikcirkel.

Susanne har läst en teknikkurs.

Susanne och Christina har genomgått ICDP-utbildning och Jenny ska gå den.

Jenny har gått gymnastikledarutbildningar.


Under vilken tidsperiod ska vi arbeta?

Hela läsåret. 


Vilka arbetsformer (grupp, enskilt, par, ute, inne...)?

 Olika gruppkonstellationer, stora och små, helgrupp, ute och inne.


Vilket material?

Vännerna i Kungskogen-materialet, böcker,cd-skivor och annat material på ilka.se. Köpt in den nya skivan om hur Snick och Snack träffades, och ett nytt fyrlagerspussel.

Söker mycket fakta, sånger och filmer på internet om växter, djur, natur, miljö och kroppen.

Använder I-pads och dator. Framtida investering: Vi har behov av fler I-pads och personaldatorer i vår dagliga verksamhet med barnen och ibättre internetuppkoppling.

Böcker. Lånar böcker av bokbussen och biblioteket, och byter ut efter intresse och forskningsområde.

Spel och pussel. Köpt in fler och mer avancerade pussel för att utmana barnen ytterligare.

Bygg- och konstruktionsmaterial, både inne och ute på gården och i snickarvrån.

Papper, pennor, färg och pysselmaterial. Köps kontinuerligt. 

Gjort egna uppdragskort som vi använder i skogen.

Olika redskap i gymnastikhallen.

Förra året köptes ett nytt lekbord in,vilket ledde till att leken med lego har blev mer uppskattad och utvecklad. Fler barn leker med lego än tidigare och de bygger både efter ritningar och efter egna idéer. Framtida investeringar: Vi behöver köpa in mer grundsatser av lego för att vidareutveckla ytterligare.

Barnen bygger mycket med (geomag) magneter. Framtida investeringar: Vi behöver köpa in fler för att vidareutveckla byggleken. 

Garn, våffelväv och vävramar intresserar många utav barnen. Framtida investeringar: Vi behöver köpa in fler vävramar.

Naturmaterial, pinnar, stenar, kottar, mossa, löv mm tas med från våra skogspromenader och används vid lek och pyssel.


Till vilken kostnad?

 


...

Hur vi genomför arbetsområdet - process (utvärderas som processkvalitet)

Vilka aktiviteter ska vi ha och vilka utmaningar planerar vi för dem? Hur organiserar vi aktiviteterna?

Vi fortsätter prata om våra vänner i Kungaskogen Snick, Snack, Raffe, Bitis, Hotta, Älgvis ,Maraca, Silke och Gronilla. Vi leker, dramatiserar och lär om djuren och om hur man ska vara mot varandra. Gyllene regeln: "Var mot andra som du vill att de ska var mot dig!"

Vi börjar prata om kroppen - "hur ser jag ut?" "vad behöver min kropp för att funger och må bra?" Namn på kroppsdelar och organ, kost och rörelse.

Vi besöker olika platser i vår närmiljö, lekparker, olika skogspartier, kaffegropen, eken, gymnastikhallen, återvinningsstationen tex.

Vi odlar olika frön och sköter om dem,  skördar allt eftersom.

Vi fortsätter att arbeta med att värna om vår miljö, återvinner och källsorterar. Vi deltar i Skräpplockardagarna.

Vi överskolar barn från vår verksamhet till förskoleklass och från yngrebarnsavdelning. (Våren 2018)

Vilka arbetssätt ska vi använda? Hur tänker vi att de gynnar det vi vill ska hända?

Vi arbetar i både helgrupp och i mindre grupper. Att barnen kan inspireras av varandra, att alla har lättare att komma till tals. Vi pedagogerna kan se barnens lärande lättare, utmana och följa upp.

Veckoreflektioner.

Måndagsplaneringar.

 
Vilka är de kritiska aspekterna för att barnen ska förstå…? Vad kan bli klurigt för barnen/hur kan vi undvika det? Ska vi undvika det?

När vi forskar med barnen kan det vara svårt för dem att veta vad de ska fråga om, när de inte vet så mycket om det. Att de har förförståelse, att de vet hur de ska ställa frågor som kan leda framåt. Barnen ska utmanas, det de inte förstår nu kanske de förstår nästa gång.


I vilka situationer blir det tydligt att vi jobbar mot de valda läroplansmålen?

När vi hör barnen prata om det vi jobbar med, ser det i deras lekar, ser det i våra bilddokumentationer och hör föräldrarna berätta eller fråga om det barnen pratar om hemma. 

 


Hur ska vi följa upp och utvärdera arbetsområdet?

Genom veckoreflektioner tillsammans med barnen.

Vi observerar och tolkar barnens bilder och dokumentationer, det de säger och det de leker, samtalar om och reflekterar om tillsammans , detta  pratar vi om vid våra planeringar.

...

Föräldrarnas upplevelse - service (utvärderas som servicekvalitet)

Hur påverkar föräldrarnas uppfattning planeringen?

 

 

Vad vill vi att de ska märka på barnen?

 Att barnen berättar om vårt tema och det vi arbetar med, och att de utvecklar nya kunskaper och färdigheter inom undervisningsämnena.


Hur vill vi att de ska medverka till att barnen utvecklar...?

 Visa intresse för det vi arbetar med, tittar på barnens alster och lyssnar på det de berättar. 

 

Kopplingar till läroplanen

  • öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och
    Lpfö98 Rev. 2016
  • respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.
    Lpfö98 Rev. 2016
  • att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten.
    Lpfö98 Rev. 2016
  • vid övergångar särskilt uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling.
    Lpfö98 Rev. 2016
  • i samverkan med lärare i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet, utbyta kunskaper och erfarenheter samt information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande, och
    Lpfö98 Rev. 2016
  • att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande.
    Lpfö98 Rev. 2016
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: