👋🏼Vi håller på att göra om Skolbanken med nytt gränssnitt och nya förbättrade funktioner! Ta en smygtitt på Nya Skolbanken här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Att förstå innehållet i en tidning

Skapad 2017-08-16 11:26 i Gruvrisskolan Falun
Vi arbetar med olika typer av texter som finns i en tidning.
Grundskola 4 Svenska som andraspråk Svenska
Vilka texter lockar dig till läsning i en tidning?

Vad skiljer en artikel från en notis?

Hur är det att jobba på en tidning?

Vad är en bra rubrik?

Vågar du stå för vad du tycker och dela med dig av dina åsikter i olika ämnen?

Du kommer nu att få arbeta med artiklar, notiser, insändare, annonser.

Innehåll

Vad ska jag arbeta med?

  • olika typer av texter som finns i en tidning
  • samtal och muntliga redovisningar
  • respons

Hur ska jag arbeta?

  • lyssna och delta i genomgångar
  • se på olika filmer på www.ur.se
  • använda filmer med quiz på studi.se
  • läsa olika typer av texter i tidningar och läromedel 
  • arbeta med läsförståelse
  • skriva olika texter för tidning
  • arbeta med rubriker och stödfrågor
  • föra samtal och ha muntliga redovisningar
  • ge och ta emot respons

Vad ska jag kunna?

Jag ska kunna:

  • beskriva vad som är typiskt för en artikel, notis, annons.
  • svara på frågor och samtala om texterna jag läser
  • skriva en artikel med tydligt innehåll och struktur
  • återberätta en nyhet muntligt för klassen med hjälp av stödord
  • ge respons på en kamrats artikel, notis och annons utifrån en bestämd mall
  • ta emot respons och använda denna till att förbättra min artikel, notis och annons

 

Detta visar jag genom att:

  • läraren lyssnar på mig under samtal och muntliga redovisningar
  • läraren rättar mina svar när jag arbetar med läsförståelse
  • skriver olika texter som min lärare läser
  • läraren lyssnar på mig när jag ger respons på en kompis artikel
  • läraren tittar hur jag väljer att använda responsen till att förbättra min artikel

Kopplingar till läroplanen

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
    Gr lgr11
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
    Gr lgr11
  • Syfte
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
    Sv
  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
    Sv
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
    Sv
  • Centralt innehåll
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
    Sv  4-6
  • Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
    Sv  4-6
  • Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av digitala verktyg.
    Sv  4-6
  • Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
    Sv  4-6
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
    Sv  4-6
  • Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.
    Sv  4-6
  • Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
    Sv  4-6
  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
    Sv  4-6
  • Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.
    Sv  4-6
  • Kunskapskrav
  • Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse.
    Sv  E 6
  • Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett enkelt sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.
    Sv  E 6
  • Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll, i huvudsak fungerande struktur och viss språklig variation.
    Sv  E 6
  • Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll och språk och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett i huvudsak fungerande sätt.
    Sv  E 6
  • Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som till viss del upprätthåller samtalet.
    Sv  E 6
  • Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande inledning, innehåll och avslutning och viss anpassning till syfte och mottagare.
    Sv  E 6

Matriser

Sv SvA
Tidningsartikel

Återberättande text

Tränar
Godtagbara kunskaper
Mer än godtagbara kunskaper
SYFTE
Tränar på att använda återberättandet för att berätta om något du varit med om. Förstår hur en återberättande text är uppbyggd.
Använder återberättandet för att berätta om något du varit med om. Förstår hur en återberättande text är uppbyggd.
Förstår att återberättande text kan användas för att återge och beskriva händelser. Förstår att dagböcker, biografier, nyhetsartiklar m.m. kan vara återberättande texter. Kan anpassa texten till syftet och målgruppen.
INNEHÅLL
tränar på att hålla mig till ämnet, men den ”röda tråden” är svag.
Håller mig till ämnet och har ett begripligt innehåll, med en ”röd tråd”.
Håller mig till ämnet och har ett tydligt innehåll med en tydlig ”röd tråd".
STRUKTUR
rubrik ingress brödtext journalistens namn ev. bild och bildtext
Skriver en enkel redogörelse men utan någon tydlig struktur.
Har en i huvudsak fungerande struktur. Redogör för tid, plats, deltagare och händelser.
Har en väl fungerande struktur. Ger en kortfattad men fullständig orientering vad gäller tid, plats och deltagare, följt av kronologiskt återgivna händelser.
- ingress
Tränar på att få med vem, var, vad och när.
Ger en kortfattad orientering om vem, var, vad och när.
Ger en orientering om vem, var, vad och när, medför sammanhanget viktiga detaljer.
- händelser
Tränar på att återge händelserna kronlogiskt och lägga till lite information vid de mest betydelsefulla händelserna.
Återger händelserna kronlogiskt och lägger till lite information vid de mest betydelsefulla händelserna.
Återger händelserna kronologiskt. Utvecklar de viktigaste händelserna och beskrivningen av de viktigaste personerna.
- avslutning
Ingen avslutning.
Har en enkel avslutning. t.ex.
Skriver en mera omfattande avslutning. t.ex. berättar om hur händelsen löstes
SPRÅKLIGA DRAG
Tränar på att använda några av de språkliga drag som är typiska för återberättande text.
Använder 2-3 av de språkliga drag som är typiska för återberättande text.
Använder korrekt de språkliga drag som är typiska för återberättande text.
- tidsord
Tränar på att använda olika tidsord/sambandsord för tid, t.ex. ”sen”, igår".
Använder liknande tidsord/sambandsord för tid, t.ex. ”sen”, igår".
Har en större variation av tidsord/sambandsord för tid, t.ex "sedan", "i tisdags", "till slut", "när", "från början", "när".
- direkt och indirekt tal
Tränar på att använda direkt eller indirekt tal.
Återger med antingen direkt eller indirekt tal.
Återger direkt tal och/eller indirekt tal.
- verb i preteritum
tempus = verb i olika form futurum (framtid) presens (nutid) preteritum (dåtid)
Använder verb men med fel tempus.
Använder verb i huvudform preteritum (dåtid) men ibland ändrar tempus.
Använder verb i rätt tempus.