Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Zick Zack Skrivrummet åk 4

Skapad 2017-08-17 09:21 i Härryda skola Härryda
Vi kommer under läsåret arbeta med sex olika texttyper i svenska. Vi utgår från läroboken Zickzack som bygger på genrepedagogiken.
Grundskola 4 – 5 Svenska
Att skriva en text är nästan som att bygga något. Om du till exempel ska bygga ett bord måste du veta vad bordet ska användas till och sedan göra en ritning. På samma sätt är det när du skriver en text. Du måste veta vad det är du ska skriva och varför, och sedan göra en planering. När du bygger ett bord väljer du vilket material du ska använda, när du skriver en text väljer du vilka ord du ska använda. Är du snickare sätter du ihop de olika delarna så att bordet blir som du har tänkt dig, är du skribent sätter du ihop orden till meningar, och meningar till stycken, så att det blir den text du planerat. I det här arbetet ska du få lära dig att planera och skriva olika typer av texter (ur förordet till ZickZack Skrivrummet).

Innehåll

MÅLET MED UNDERVISNINGEN ÄR ATT UTVECKLA DIN FÖRMÅGA ATT...

  • förstå varför vi använder olika texttyper. 
  • kunna skriva en text med ett tydligt innehåll och anpassat till den texttyp vi arbetar med
  • förstå hur olika texttyper är uppbyggda. 
  • kunna använda de språkliga drag som är typiska för texttypen.

 

SÅ HÄR SKA VI ARBETA...

Vi kommer arbeta med:

  • instruerande text
  • förklarande text
  • återberättande text
  • beskrivande text
  • argumenterande text
  • berättande text

 

 Vi kommer träna på förmågan att:

  • förstå syftet med olika texttyper  
  • lära sig hur olika texter är uppbyggda, vilka delar de består av, och i vilken ordning delarna kommer.
  • lära sig vilka språkliga drag som är typiska för de olika texttyperna och träna på att använda dem.  

Metod:

  • arbete i Skrivrummet
  • skriva gemensamma texter
  • skriva egna texter

 

Arbetssätt:

  • gemensamma genomgångar då vi går igenom hur olika texttyper är uppbyggda och typiska språkdrag. 
  • öva på de typiska språkliga dragen i den text vi arbetar med i Skrivrummet.
  • skriva gemensamma texter med klassen eller i grupp med stöd av läraren.
  • på egen hand kunna planera och skriva en text av varje texttyp. 

 

VI KOMMER BEDÖMA PÅ VILKET SÄTT DU...

  •  förstår syftet med den aktuella texttypen
  • kan skriva en text med ett tydligt innehåll och anpassat till syftet
  • kunna använda strukturen för den aktuella texttypen
  • kunna använda de språkliga drag som är typiska för texttypen 

Du visar vad du kan genom:

  •  att vara aktiv och delta vid genomgångar och diskussioner
  •  vid skriftligt arbete
  •  visa dina förmågor i en egen skriven text, som lärare och elev sedan tillsammans bedömer med hjälp av en checklista. Därefter ställs nya mål upp.

 

Koppling till läroplan

Syfte

  • Lgr11
    Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • Sv
    Syfte formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • Sv
    Syfte anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
  • Sv
    Syfte urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och

Centralt innehåll 

  • Sv  4-6
    Läsa och skriva Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
  • Sv  4-6
    Läsa och skriva Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
  • Sv  4-6
    Berättande texter och sakprosatexter Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
  • Sv  4-6
    Språkbruk Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
  • Sv  4-6
    Språkbruk Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt sms och att skriva en faktatext.

Matriser

Sv
Berättande texter åk 4-6

Börjar
Utvecklar
Befäster
Utvidgar
Syfte
Börjar förstå varför berättelser skrivs. Kan identifiera en berättande text.
Förstår varför berättelser skrivs och att de kan se olika ut. Försöker anpassa texten till syftet.
Förstår att berättelser kan skrivas för att underhålla, undervisa, informera osv. och samtidigt ge läsaren möjlighet att använda sin fantasi. Kan anpassa texten till syftet och målgruppen.
Förstår att berättelser kan skrivas med olika syften och att läsarna tolkar berättelser på olika sätt. Kan och vågar på egen hand anpassa och variera texten utifrån syfte och målgrupp.

INNEHÅLL

Börjar
Utvecklar
Befäster
Utvidgar
Texten är begriplig men den ”röda tråden” är svag.
Texten är begriplig och innehåller en enkel handling med en tydlig ”röd tråd”.
Texten har ett relativt tydligt innehåll, med utvecklad handling och ”röd tråd”.
Texten har ett tydligt och för målgruppen intressant innehåll, med en väl utvecklad handling och tydlig ”röd tråd”.

STRUKTUR

Börjar
Utvecklar
Befäster
Utvidgar
Skriver en rad löst sammanhängande händelser med en enkel avslutning.
Har en i huvudsak fungerande struktur. Introducerar personer och miljöer och fokuserar sedan på en rad händelser med ett enkelt slut.
Har en relativt väl fungerande struktur. Orienterar läsaren genom att berätta detaljer, valda för att stegra berättelsens utveckling. Problem introduceras och löses på ett tillfredsställande sätt.
Har en väl fungerande struktur. Väljer att använda, manipulera eller lämna konventionell textstruktur för att skapa spänning.
Inledning:
Tar bara med delar av informationen och förutsätter att läsaren delar bakgrundskunskapen Har ej med information om tid och plats.
Försöker vägleda läsaren med en enkel miljöbeskrivning. Har med information om tid, plats och personer utan närmare beskrivning.
Beskriver tid, plats och personer med detaljer för att ge berättelsen ett sammanhang.
Försöker sig på nyskapande berättelsedrag. Ger tillräckligt med detaljer för att etablera samband mellan miljö, huvudpersoner och bipersoner
Komplikation:
Återger en rad händelser som inte verkar leda till en komplikation.
Har en inledande händelse som antyder en komplikation. Kopierar och använder komplikationer från välkända berättelser.
Skapar en tydlig berättelsekurva och utvecklar handlingen genom att ha med mer än en komplikation.
Utvecklar en berättelsekurva som är följdriktig och sammanhängand. Utvecklar och löser varje komplikation i olika avsnitt. Manipulerar läsaren genom att ge noga utvald information vid olika tillfällen.
Avslutning:
Skriver en enkel avslutning, t.ex. ”Det var en dröm.”
Försöker skriva en avslutning. Använder vanliga teman, t.ex. att det goda besegrar det onda.
Försöker sammanfatta med avsikt att föra berättelsen mot en upplösning. Visar på samspel och konflikter mellan karaktärer och löser någon av konflikterna.
Binder tydligt ihop de olika delarna med avsikt att föra berättelsen mot en upplösning. Visar på samspel och konflikter mellan karaktärer och löser någon av konflikterna.

SPRÅKLIGA DRAG

Börjar
Utvecklar
Befäster
Utvidgar
Använder inte de språkliga drag som är typiska för en berättande text.
Använder några av de språkliga drag som är typiska för en berättande text.
Använder de språkliga drag som är typiska för en berättande text.
Använder och utvecklar de språkliga drag som är typiska för en berättande text.
Ordval och meningsbyggnad:
Ordvalet är vardagligt och meningsbyggnaden i huvudsak korrekt men utan variation.
Ordvalet är relativt varierat och meningsbyggnaden korrekt med viss variation. Börjar använda adjektiv och beskrivande verb.
Ordvalet är varierat och meningsbyggnaden varieras (både vad gäller längd och sätt att inleda meningarna), med avsikt att skapa spänning och tempoväxling. Använder adjektiv, adverb och beskrivande verb. Använder liknelser och bisatser inledda med prepositioner och adverb, för att utveckla texten.
Ordvalet är passande och höjer kvaliteten och visar på god språklig variation. Kontrollerar effektivt språket och strukturen och väljer noga ord och stil.
Tempus:
Har vissa svårigheter att hålla ett bestämt tempus.
Håller sig i viss mån till ett och samma tempus.
Använder tempus korrekt.
Använder tempus korrekt och effektivt.
Sambandsord:
Använder några få enkla sambandsord, som t.ex. ”och, sen”.
Använder vanliga sambandsord som t.ex. ”för att, därför, så att”.
Använder mera komplexa sambandsord som t.ex. ”även om, å andra sidan”.
Använder sambandsord på ett välutvecklat sätt, så att texten är lätt att följa och förstå.
Berättarteknik:
Texten innehåller inga eller få gestaltande beskrivningar eller berättartekniska grepp.
Texten innehåller enkla gestaltande beskrivningar samt en del berättartekniska grepp, avsedda att skapa spänning och väcka intresse.
Texten innehåller gestaltande beskrivningar av olika slag, liksom olika berättartekniska grepp, medvetet valda för att skapa spänning och väcka intresse.
Texten innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar av olika slag, såväl som liknelser och metaforer. De berättartekniska knepen är medvetet valda och fungerar effektivt.

Sv
Förklarande texter åk 4-6

SYFTE

Börjar
Utvecklar
Befäster
Utvidgar
Förstår vad orsak och verkan är. Kan identifiera en förklarande text.
Kan redogöra för några områden där förklarande texter skrivs. Försöker anpassa texten till syftet.
Förstår att syftet med en förklarande text är att förklara ett fenomen eller hur något fungerar. Kan anpassa texten till syftet och målgruppen.
Förstår att det finns olika typer av förklaringar, som anger orsak/ verkan eller som beskriver processer. Kan och vågar på egen hand anpassa och variera texten utifrån syfte och målgrupp.

INNEHÅLL

Börjar
Utvecklar
Befäster
Utvidgar
Innehållet är begripligt men ej anpassat till uppgiften.
Innehållet är begripligt och i viss mån anpassat till uppgiften. Innehåller enkla resonemang.
Innehållet är tydligt och anpassat till uppgiften. Innehåller utvecklade resonemang.
Innehållet är tydligt och väl anpassat till uppgiften. Innehåller väl utvecklade resonemang.

STRUKTUR

Börjar
Utvecklar
Befäster
Utvidgar
Skriver observationer och kommenterar dessa.
Börjar använda strukturen för en förklarande text.
Planerar och organiserar information enligt strukturen för en förklarande text.
Kan självständigt söka, planera, organisera och presentera information, så att förklaringen blir tydlig och lätt att följa.
Definition:
Skriver personligt, ”jag ska berätta om …”
Försöker skriva en inledande definition.
Skriver en inledande definition
Inleder med en tydlig och välformulerad definition av fenomenet.
Sammanfattning:
Har ingen sammanfattning.
Har en enkel sammanfattning.
Sammanfattar de viktigaste stegen i ett avslutande stycke.
Skriver en tydlig sammanfattning som innehåller de olika stegen i förklaringen

SPRÅKLIGA DRAG

Börjar
Utvecklar
Befäster
Utvidgar
Använder inte de språkliga drag som är typiska för en förklarande text.
Använder några av de språkliga drag som är typiska för en förklarande text.
Använder de språkliga drag som är typiska för en förklarande text.
Använder och utvecklar de språkliga drag som är typiska för en förklarande text.
Textbindning:
Försöker förklara men använder ej sambandsord för orsak/verkan.
Använder enkla sambandsord för orsak/verkan.
Använder ett varierat urval av sambandord för orsak/verkan.
Varierar sambandsorden för orsak/verkan och anpassar dem efter innehållet och målgruppen.
Meningskonstruktion:
Skriver enkla meningar.
Försöker skriva komplexa meningar.
Skriver komplexa meningar för att tydliggöra information.
Skriver komplexa meningar för att tydliggöra information, sammanfatta innehåll och skapa sammanhang.
Ordval:
Har ett enkelt ordval.
Använder några ämnesspecifika ord.
Använder mestadels ämnesspecifika ord.
Använder ämnesspecifika ord och ger definitioner där det behövs.

Sv
Beskrivande texter åk 4-6

SYFTE

Börjar
Utvecklar
Befäster
Utvidgar
Förstår syftet med beskrivande text på enkel nivå
Förstår syftet med beskrivande text. Försöker anpassa texten till syftet.
Förstår att syftet med beskrivande text är att förmedla information. Kan anpassa texten till syftet och målgruppen.
Förstår att det finns olika typer av beskrivande text och att strukturen är beroende av syftet med texten. Kan och vågar på egen hand anpassa och variera texten utifrån syfte och målgrupp.

INNEHÅLL

Börjar
Utvecklar
Befäster
Utvidgar
Håller sig huvudsakligen till ämnet och ger enkel information.
Håller sig till ämnet och ger information på ett fungerande sätt.
Håller sig till ämnet och ger tydlig information på ett ändamålsenligt sätt.
Utvecklar ämnet och ger omfattande information på ett ändamålsenligt och effektivt sätt.

STRUKTUR

Börjar
Utvecklar
Befäster
Utvidgar
Skriver observationer eller återberättar vad som hänt.
Använder delvis strukturen för beskrivande text.
Använder strukturen för beskrivande text.
Använder strukturen för beskrivande text och anpassar den till syfte och målgrupp.
Klassifikation:
Kan inte klassificera och generalisera
Försöker generalisera och klassificera.
Skriver en inledning med en generaliserande klassifikation.
Skriver en inledning med en tydlig generaliserande klassifikation som är relevant för ämnet.
Beskrivning:
Fokuserar på en del av ämnet t.ex. ”Min katt ...” Tar med irrelevant information.
Ger begränsad information. Börjar organisera texten i stycken efter innehåll. Väljer ut och utvecklar några delar av ämnet.
Beskriver rätt och detaljerat olika delar av ämnet. Kan välja och utveckla några delar. Försöker göra jämförelser som hjälper läsaren att förstå innehållet.
Inkluderar detaljerad information som är vald på grund av sin relevans för ämnet. Tolkar och utvecklar viktig information. Organiserar fakta i innehållsligt avdelade stycken, som följer på varandra i logisk ordning.

SPRÅKLIGA DRAG

Börjar
Utvecklar
Befäster
Utvidgar
Använder inte de språkliga drag som är typiska för en beskrivande text.
Använder flera av de språkliga drag som är typiska för en beskrivande text.
Använder de språkliga drag som är typiska för en beskrivande text.
Använder och utvecklar de språkliga drag som är typiska för en beskrivande text.
Tempus:
Har svårigheter att hålla samma tempus (oftast presens) igenom hela texten.
Håller samma tempus igenom i stort sett hela texten.
Håller samma tempus i hela texten.
Håller samma tempus och förstår betydelsen av vilket tempus som väljs (vanligtvis presens men preteritum för tillbakablickar och historiska texter).
Ordval:
Använder nästan inga ämnesspecifika ord.
Använder flera enklare ämnesspecifika ord.
Använder ett för ämnet väl avvägt ordval, med många ämnesspecifika ord.
Använder ett för ämnet väl avvägt ordval, med många ämnesspecifika ord samt allmängiltiga ord, som t.ex. ”mänskligheten”, ”däggdjur” osv.
Jämförelser:
Gör inga jämförelser.
Gör enstaka jämförelser
Gör jämförelser för att förtydliga innehållet.
Förstår att jämförelser kan användas för att förtydliga innehållet och använder ett för jämförelser väl avvägt språk.

Sv
Argumenterade texter 4-5

Börjar
Utvecklar
Befäster
Utvidgar
Syfte
Förstår varför man skriver argumenterade texter
Förstår att argumenterade texter kan skrivas i olika sammanhang. Försöker anpassa texten till syftet.
Förstår att skrivandet kan vara ett verktyg för att påverka. Kan anpassa texten till syftet och målgruppen.
Förstår att skrivandet kan vara ett verktyg för att påverka i olika sammanhang. Kan och vågar på egen hand anpassa och variera texten utifrån syfte och målgrupp.
Innehåll
Annonsens innehåll är enkelt och anpassningen till målgruppen är oklar.
Annonsens innehåll är begripligt och i viss mån anpassat till innehållet och målgruppen.
Annonsen innehåll är relativt tydligt och anpassat till innehållet och målgruppen.
Annonsens innehåll är tydligt och väl anpassat till innehållet och målgruppen.
Struktur
Börja använda strukturen för en argumenterande text.
Följer till viss del strukturen för en argumenterande text.
Följer strukturen för en argumenterande text på ett ändamålsenligt sätt.
Följer tydligt strukturen för en argumenterande text och anpassar den effektivt till syftet, innehållet och målgruppen.
Bild
Annonsen har bild och text
Annonsens bild och text samverkar.
Annonsens bild och text har ett tydligt budskap och en genomtänkt layout.
Annonsens bild, text och layout kompletterar varandra och ahar ett genomtänkt och tydligt budskap.
Argument
Presenterar enstaka argument för sin åsikt.
Ger argument men saknar logisk organisation av dem.
Ger argument i logisk ordning, inkluderar detaljer för att underbygga argumenten.
Ger argument i logisk följd, belägger argumenten med bevis, varje stycke inleds med ett argument som utvecklas.
Avslutning
Har en enkel avslutning eller sammanfattning.
Avslutar med en personlig åsikt.
Summerar med ett stycke som återger det väsentliga i argumentationen.
Skriver en avslutning som upprepar de viktigaste punkterna. Sammanfattar i en slutsats.

Sv
Instruerande texter åk 4-6

Börjar
Utvecklar
Befäster
Utvidgar
SYFTE
Förstår syftet med enkla instruktioner, som till exempel recept
Förstår syftet med enkla instruktioner, som till exempel recept
Förstår syftet och fördelarna med skrivna instruktioner. Försöker anpassa texten till syftet
Förstår syftet och kan se fördelarna med olika typer av instruktioner. Kan och vågar på egen hand anpassa och variera texten utifrån syfte och målgrupp.
INNEHÅLL
Innehållet är begripligt.
Innehållet är relativt tydligt.
Innehållet är tydligt och anpassat till syftet.
Innehållet är tydligt och väl anpassat till syftet och ämnet.
STRUKTUR
Skriver kortfattat i återberättande form.
Försöker använda strukturen för instruerande text.
Använder strukturen för en instruerande text och anpassar texten till strukturen.
Har en väl fungerande struktur och kan anpassa strukturen efter olika typer av instruktioner.
Rubrik:
Nämner målet med texten i förbigående.
Skriver målet som rubrik.
Skriver målet som en väl formulerad rubrik.
Skriver målet som en rubrik, väl formulerat och anpassat till innehållet.
Material:
Nämner några material.
Listar de material som behövs.
Listar material och mängd under en rubrik.
Listar material och exakta mängder på ett tydligt sätt.
Arbetsgång:
Behöver hjälp för att få med alla steg i rätt riktning.
Får med de flesta stegen, skriver dem i rätt ordning.
Har med alla steg i rätt ordning för att målet ska nås och skriver dem i rätt ordning.
har med alla steg och skriver tydliga instruktioner för hur och när varje steg ska utföras.
SPRÅKLIGA DRAG
Använder enstaka språkliga drag som är typiska för en instruerande text.
Använder några av de språkliga drag som är typiska för en instruerande text.
Behärskar de språkliga drag som är typiska för en instruerande text.
Behärskar och utvecklar de språkliga drag som är typiska för en instruerande text.
Textbindning:
Knyter samman de olika stegen med "och sen"
Använder några sambandsord för tid, tex. först, därefter, sedan, när.
Använder ett bredare urval av sambandsord tex, medan, under tiden, slutligen.
Använder ett varierat urval av sambandsord för att leda läsaren genom texten.
Verb i imperativ:
Använder ett du-tilltal, tex. "du lägger i bananen och sen mosar du den"
Använder ett mera opersonligt tilltal, tex,"man ska mosa bananen."
Börjar meningarna i Imperativ och utelämnar du och man.
Använder verb i Imperativ på ett korrekt sätt, även när meningen inte börjar med ett verb.
Ämnesspecifika ord:
Har ett enkelt ordval med få ämnesspecifika ord.
Använder i viss grad ämnesspecifika ord.
Använder ämnesspecifika ord för material och måttangivelser.
Använder konsekvent en för ämnet väl anpassad terminologi.
Beskrivande ord:
Använder enkla verb.
Använder beskrivande verb.
Använder verb, adjektiv och adverb.
Använder beskrivande verb, adjektiv och adverb på ett effektivt sätt, tex "Skruva försiktigt"

Sv
Återberättande texter åk 4-6

Syfte

Börjar
Utvecklar
Befäster
Utvidgar
Använder återberättandet för att berätta om något självupplevt. Kan identifiera en återberättande text.
Använder återberättandet för att återge händelser av olika slag. Försöker anpassa texten till syftet.
Förstår att återberättande text kan användas för att återge och beskriva händelser. Förstår att dagböcker, biografier, nyhetsartiklar mm kan vara återberättande texter. Kan anpassa texten till syftet och målgruppen.
Förstår att återberättande text kan skrivas för många syften och för olika målgrupper. Kan och vågar på egen hand anpassa och variera texten utifrån syfte och målgrupp.

Innehåll

Börjar
Utvecklar
Befäster
Utvidgar
Håller sig huvudsakligen till ämnet, men den "röda tråden" är svag.
Håller sig till ämnet och har ett begripligt innehåll, med en "röd tråd".
Håller sig till ämnet och har ett tydligt innehåll med en tydlig "röd tråd".
Håller sig till ämnet och utvecklar innehållet på ett ändamålsenligt och effektivt sätt utan att tappa den "röda tråden".

Struktur

Börjar
Utvecklar
Befäster
Utvidgar
Skriver en enkel redogörelse, utan någon tydlig struktur.
Har en i huvudsak fungerande struktur. Redogör för tid, plats, deltagare och händelser.
Har en relativt väl fungerande struktur. Ger en kortfattad men fullständig orientering vad gäller tid, plats och deltagare, följt av kronologiskt återgivna händelser.
Har en väl fungerande struktur. Organiserar efter strukturen hos en återberättande text och börjar med en orientering för att skapa intresse följt av viktiga händelser och en avslutning.
Inledning
Ger bristfällig information om vem, var och när.
Ger en kortfattad orientering om vem, var och när.
Ger en orientering om vem, var och när, med för sammanhanget viktiga detaljer.
Ger all relevant bakgrundsinformation som läsaren behöver för att förstå texten.
Händelser
Använder talspråksstruktur och ger alla händelser samma vikt.
Återger händelserna kronologiskt och lägger till lite information vid de mest betydelsefulla händelserna.
Återger händelserna kronologiskt. Utvecklar de viktigaste händelserna och beskrivningen av de viktigaste personerna.
Återger händelserna kronologiskt. Utvecklar viktiga händelser så att läsaren får en tydlig bild. Tolkar händelser med liknelser och metaforer och inkluderar personliga reflektioner och kommentarer.
Avslutning
Har ingen avslutning.
Skriver en enkel utvärderande avslutning.
Skriver en mera omfattande avslutning med utvärderande kommentarer.
Skriver en sammanfattande kommentar som innehåller både utvärdering och sammanfattning av händelserna.

Språkliga drag

Börjar
Utvecklar
Befäster
Utvidgar
Använder få av de språkliga drag som är typiska för återberättande text.
Använder några av de språkliga drag som är typiska för återberättande text.
Använder korrekt de språkliga drag som är typiska för återberättande text.
Använder och utvecklar de språkliga drag som är typiska för återberättande text.
Sambandsord
Använder ett litet urval av sambandsord för tid, t ex "sen", "och sen".
Använder ett begränsat urval av sambandsord för tid.
Har en större variation av sambandsord för tid.
Skriver sammanhängande och varierat med hjälp av olika sambandsord för tid.
Direkt och indirekt tal
Återger varken direkt eller indirekt tal.
Återger direkt tal och/eller indirekt tal.
Återger direkt och indirekt tal med rätt interpunktion.
Återger direkt och indirekt tal med rätt interpunktion och på ett effektivt sätt.
Pronomen
Upprepar namn istället för att använda pronomen.
Börjar använda pronomen.
Använder namn och pronomen på ett för läsaren tydligt och lättolkat sätt.
Använder namn och pronomen korrekt och på ett medvetet sätt, för att underlätta för läsaren.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: