Arbetsområdet börjar med att förklara vad religionsämnet är utifrån några centra begrepp och konkreta exempel. Under det fortsatta arbetet med de abrahamitiska religionerna religionerna kommer du att få möjlighet att utveckla dina kunskaper om de tre stora religionerna judendom, kristendom och islam. Du kommer också att utveckla din förmåga att analysera likheter och skillnader vad gäller urkunder, heliga handlingar, synen på Gud och synen på äktenskapet mellan och inom dessa religioner.
Religionsämnet handlar mycket om att diskutera och analysera. För att göra analyser behövs förstås grundläggande kunskaper om dessa religioner men också om att sätta ord på egna tankar och funderingar. Vi kommer att ha genomgångar, studera bilder, filmer, nyhetsinslag med mera.
Kunskaperna visas dels genom ett aktivt deltagande under lektionerna. Dels på några läxförhör och i inlämningsuppgifter.
Genom undervisningen i ämnet religionskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga attI tabellen nedan hittar du kunskapskraven för betyg E - C- A i slutet av årskurs 9.
|
|||
E | C | A | |
---|---|---|---|
|
Eleven har grundläggande kunskaper om kristendomen judendomen och islam och visar det genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
|
Eleven har goda kunskaper om kristendomen, judendomen och islam och visar det genom att förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
|
Eleven har mycket goda kunskaper om kristendomen, judendomen och islam och visar det genom att förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
|
|
Dessutom för eleven enkla resonemang om likheter och skillnader mellan kristendom, judendom och islam.
|
Dessutom för eleven utvecklade resonemang om likheter och skillnader mellan kristendom, judendom och islam.
|
Dessutom för eleven välutvecklade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan kristendom, judendom och islam
|
|
Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang.
|
Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva förhållandevis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang.
|
Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang.
|
|
Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.
|
Eleven kan också föra utvecklade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt.
|
Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det.
|
|
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
|
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett relativt väl fungerande sätt samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
|
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett väl fungerande sätt samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
|