Norden

Vad har vi gemensamt i de nordiska länderna, och vad är det som skiljer oss åt? Hur påverkar våra olika naturresurser arbeten och energiförsörjning i de olika länderna? Varför är det så lätt att förstå norska men mycket svårare att förstå isländska och finska? Det ska vi undersöka i det här arbetsområdet.

Syfte

 

Syftet med detta arbetsområde är att du som elev ska:

• kunna analysera och göra jämförelser mellan Nordens länder.
• lära dig hantera en kartbok.
• utveckla din förmåga att använda geografins begrepp
• utveckla din läs-och analysförmåga

 

Konkretisering av mål

Under arbetsområdet ska du ges förutsättningar att utveckla förmågan att:

• kunna placera ut de nordiska länderna och deras huvudstäder på en karta
• använda kartor av olika slag för att hitta information om platser, naturtyper, befolkningstäthet m.m.
• reflektera kring tätbefolkade och glesbefolkade områden, och orsakerna till varför det är så
• beskriva de olika ländernas naturlandskap och vilka naturresurser som finns där, och vad de betyder för människorna och samhället 
• göra jämförelser mellan de nordiska länderna genom använda statistik
• kunna känna igen de olika nordiska språken 

Arbetssätt

Så här kommer vi att arbeta:

• Vi ser på Geografens testamente - Norden

• Vi har genomgångar, läser, samtalar och gör uppgifter om Nordens geografi, naturtyper, befolkning och hur länderna styrs

• Vi tittar på vilka processer som har format naturen i de nordiska länderna

• Vi arbetar med viktiga begrepp; t.ex fjord, skärgård, klimat, naturtillgång, erosion, glaciär

• Vi arbetar med kartor och deras symboler och färger, och vi tränar namngeografi 
• Vi använder tabeller och annan statistik för att göra jämförelser länderna emellan.

• Vi lyssnar och läser korta texter på de olika nordiska språken. Vi kommer också att se film där några av språken talas. Vi pratar om vilka av språken som är släkt med varandra  och vilket som tillhör en annan språkfamilj.

Bedömning

Hur går bedömningen till?

Dina kunskaper (se de konkretiserade målen ovan) bedöms både genom klassrumsobservationer och skriftliga uppgifter. 

Läroplanskopplingar

Syfte

• analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen,
• utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,
• göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och
• reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
• analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,

Centralt innehåll

• Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur.
• De svenska, nordiska och övriga europeiska natur- och kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag och utbredning.
• Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp.
• Fördelningen av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning samt orsaker till fördelningen och konsekvenser av denna.
• Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige samt huvuddragen för övriga Norden.
• Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
• Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Det lokala beslutsfattandet, till exempel i elevråd och föreningar. Hur individer och grupper kan påverka beslut, till exempel genom att rösta i allmänna val eller skapa opinion i sociala medier.
• Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionala skillnader i talad svenska. Några kännetecknande ord och begrepp i de nordiska språken samt skillnader och likheter mellan dem. Vilka de nationella minoritetsspråken är.