Ämnen:
Svenska
·
Årskurs:
5
Härrydaskolan F-6, Härryda · Senast uppdaterad: 20 augusti 2017
I det här kapitlet ska du få lära dig hur man skriver en tidningsartikel. I en tidningsartikel skriver en journalist om en händelse som kan vara av intresse för tidningens läsare. En tidningsartikel är därför en återberättande text.
Under det här arbetsområdet ska eleverna:
• förstå syftet med en återberättande text (en tidningsartikel) samt veta hur man känner igen en sådan.
(Förförståelse och förkunskaper)
• lära sig hur en tidningsartikel är uppbyggd och hur innehållet kan presenteras.
(Steg 1)
• lära sig vilka språkliga dra som används i en tidningsartikel, som verb i preteritum (dåtid), beskrivande verb, ämnesspecifika ord, direkt och indirekt tal samt lära sig skilja på fakta och åsikt.
(Steg 2)
• tillsammans med sin klass/grupp planera och skriva en artikel.
(Steg 3)
• på egen hand kunna planera och skriva en tidningsartikel
(Steg 4)
Förförståelse/förkunskaper:
Klassen/gruppen läser och tittar på olika tidningsartiklar och får på så sätt inblick i
berättarformen.
Steg 1:
Klassen/gruppen arbetar gemensamt med modelltexter och lär sig känna igen en tidningsartikels innehåll, syfte och struktur.
Steg 2:
Eleverna arbetar med de språkliga drag som används för att skapa intresse, som slagfärdiga rubriker, sammanfattade ingresser, partiskhet/opartiskhet och direkt/indirekt tal.
Steg 3:
Eleverna läser och bedömer två olika texter om samma händelse. Klassen skriver tillsammans en artikel.
Steg 4:
Varje elev planerar och skriver på egen hand en artikel och bedömer den tillsammans
med sin lärare. Nya mål formuleras.
Eleven visar sina förmågor i en individuellt skriven text, som lärare och elev sedan tillsammans
bedömer med hjälp av en checklista. Därefter ställs nya mål upp.
Centralt innehåll (5)
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.
Innehåller inga uppgifter