Planering SvA, år 9, 2017/18

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.

Syfte

Genom undervisning i ämnet svenska som andraspråk ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att :

• tala och samtala i olika sammanhang,
• läsa, förstå och reflektera över olika texter,
• skriva texter för olika syften och mottagare,
• bearbeta innehållet i litteratur, bilder, film, teater, drama och andra medier, och
• söka och värdera information från olika källor.

Konkretisering av innehållet i undervisningen

Skriva och läsa:

Du kommer att läsa olika texttyper, t.ex tidningsartiklar, faktatexter, recensioner mm. I samband med det tränar eleverna olika lässtrategier, diskuterar innehåll och språkliga drag, gör källkritiska reflektioner mm. Utifrån det du läst ska skriva texter i olika genrer. 

Du ska ska läsa minst en roman per termin och till dessa böcker kommer du att få olika uppgifter, t.ex skriva loggbok eller annat text där du reflekterar över och/eller återger innehållet, gör person- och miljöbeskrivningar, jobbar med ordförståelse, kopplar det lästa till dina egna erfarenheter samt utvecklar ett resonemang. 

Vi kommer också att läsa en gemensam bok. 

Lyssna och samtala:

Du kommer att träna på att leda och delta i muntliga samtal och diskussioner, och även arbeta med att anpassa språk efter syfte och mottagare. 

Formlära

Vi arbetar genomgående med ord och begrepp, samt grammatiska strukturer. 

Övrigt: 

Uppgifterna ovan kommer att vara individanpassade och utgå ifrån den nivå eleven befinner sig på. 

 

Bedömning

Bedömning görs på allt du visar på lektioner och på prov och redovisningar. Se kunskapskrav nedan. 

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Hur man kan använda omskrivningar och visuell förstärkning, till exempel bilder och tecken, för att förstå och göra sig förstådd.
• Kommunikation för olika syften. Hur åsikter, intresse och argument kan uttryckas.
• Hur man kan anpassa sin kommunikation till olika situationer och sammanhang.
• Muntliga presentationer. Stödord, bilder och digitala medier och verktyg samt annat för att planera och genomföra en presentation.
• Uttal, satsmelodi och sambandet mellan betoning och betydelse.
• Lässtrategier för att avkoda och förstå olika texter. Sökläsning och läsning mellan raderna.
• Strategier för att skriva olika typer av texter och hur man anpassar innehållet till olika mottagare. Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form.
• Skriftspråkets uppbyggnad. Skiljetecken och stavningsregler.
• Alfabetisk ordning. Hur man hittar i innehållsförteckningar och ordböcker.
• Digitala verktyg för kommunikation
• Berättande texter och poetiska texter för barn och unga: skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter.
• Berättande texters budskap och uppbyggnad med miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.
• Några barn- och ungdomsförfattare.
• Beskrivande, förklarande och instruerande texter, till exempel nyhetsartiklar, spelinstruktioner och recept. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
• Skillnader i språkanvändning beroende på vem man kommunicerar med och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext
• Ord, symboler, begrepp och kroppsspråk som används för att uttrycka budskap.
• Variationer i det svenska språket, till exempel slanguttryck och dialekter.
• Ordspråks och metaforers betydelse i texter och dagligt tal.
• Informationssökning i olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.