Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
Fg LPP Sagor, uppläsning
https://start.unikum.net/unikum/content/lpp/1838048597_1408617460190_scaled.png
Skapad 2017-08-21 07:57
i Fäladsgården Lunds för- och grundskolor
unikum.net
Ett arbetsområde som syftar till att se berättarmönster, att se skillnader och likheter mellan olika kulturers sätt att bygga historier, att få eleverna att läsa högt och skapa egna historier efter ett givet mönster.
Grundskola
6 – 9
Svenska
I SAGORNAS VÄRLD
Det var en gång... Säkert minns du sagor som du själv eller någon vuxen läste för dig när du var liten. I det här arbetsområdet ska du göra en djupdykning in i sagans fantastiska värld och få möta många olika typer av sagor och dessutom bli sagoberättare för en dag!
Innehåll
Mål
Förstå hur sagorna uppkommit och utvecklats
Förstå och kunna se skillnaden på olika typer av sagor från olika kulturer
Kunna analysera en saga och resonera kring dess uppbyggnad (sagodrag) och vad den ska visa (budskap)
Kunna berätta en saga som kan vara er egen inför en grupp, med hjälp av något stöd
Känna till några kända sagoförfattare och några av deras mest kända verk
Arbetets innehåll
Ni ska bekanta er med hur man arbetar med
- strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
- olika sätt att bearbeta texter till innehåll och form.
- muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare
- skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. I detta tema sagor och myter.
Arbetssätt och redovisningsform
- Genomgångar och gemensam läsning/avlyssning av utvalda sagor
- Övningar i berättar- och minnesteknik
- Läsa och göra arbetsuppgifter till olika typer av sagor, exempelvis folksaga och konstsaga
- Analysera de lästa sagorna på olika sätt, enskilt och i grupp
- Efter de olika typerna av analyser i en enskild uppgift diskutera sagobegreppet.
- Modernisera en saga och kunna återberätta den på ett levande sätt i klassens tv-program.
- Prov.
Visa din kunskap - Bedömning
Din förmåga att förstå och analysera vad sagorna är och hur de har använts.
Din förmåga att berätta exempelvis en saga muntligt
Dina faktakunskaper om sagornas historia, olika sagotyper och några författare.
Reflektion
- Hur upplevde jag att läsa upp en saga för de yngre barnen?
- Hur blev mottagaranpassningen konkret för dig i det här arbetsområdet, och vad lärde du dig inför kommande uppgifter?
- Är olika typer av genrer olika lämpliga för att återberättas?
- Vilka fördjupade insikter har du fått om textuppbyggnad?
- Hur har sagobegreppet ändrats för dig med hjälp av arbetsområdet?
Kopplingar till läroplanen
- Syfte
-
formulera sig och kommunicera i tal och skrift,Sv
-
läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,Sv
-
anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,Sv
- Centralt innehåll
-
Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.Sv 7-9
-
Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala medier och verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer.Sv 7-9
-
Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter.Sv 7-9
-
Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur för ungdomar och vuxna. Parallellhandling, tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar, inre och yttre dialoger.Sv 7-9
-
Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra.Sv 7-9
-
Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter.Sv 7-9
-
Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.Sv 7-9
- Kunskapskrav
-
Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.Sv E 9
-
Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll med viss koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven grundläggande läsförståelse.Sv E 9
-
Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter och referensramar samt olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk.Sv E 9
-
Eleven kan också föra enkla resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman.Sv E 9
-
Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande struktur och innehåll och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.Sv E 9
-
Eleven drar då till viss del underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.Sv E 9
Matriser
Att tala inför och engagera en publik
|
|
|||||
| På väg att nå målet | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Ny nivå | |
|---|---|---|---|---|---|
|
Att tala - kommunikativ kvalitet
|
|
Det går att höra vad du säger, men du växlar oprovocerat i röststyrka och tempo, och verkar osäker på hur du ska röra dig.
|
Du har ögonkontakt med publiken och riktar det du säger till den i lagom tempo. Du talar stabilt och står stadigt.
|
Du har en god kontakt med din publik, och riktar exempelvis frågor tlll den. Du ger ett engagerat intryck med hjälp av kroppshållning och sättet att använda rösten.
|
Din kontakt med publiken är god och påverkar ditt anförande. Du kan ta in det de säger i ditt anförande. Du använder rösten, pauser, rörelse och kroppshållning på ett sättet som förstärker det du säger.
|
|
Att tala - språklig kvalitet
|
|
Du använder ett enkelt språk och kan ibland fastna i utfyllnadsord, som typ, vadheterdet, och ehhhhhmmm...
Du har ingen tydlig inledning/avslutning.
|
Du använder ord som du förklarar för att få din publik att förstå. Ditt anförande flyter utan större hackighet.
Inledningen förklarar innehållet och publiken förstår när ditt anförande är slut.
|
Du använder varierade ord för att föredraget ska bli roligare och lättare att lyssna på. Din inledning och avslutning hänger ihop.
|
Din språkanvändning visar att du har känsla för formuleringar, kanske av en humoristisk art. Din inledning och avslutning gör att man förstår vad du tycker är huvudpoängerna i det du berättar.
|
|
Att använda hjälpmedel
|
|
Du visar upp något eller använder exempelvis olika röster.
|
Du använder rekvisita, men utnyttjar den inte riktigt.
|
Din rekvisita och ditt sätt att berätta styrker det du berättar.
|
Din rekvisita och ditt sätt att använda dig av din röst understryker på ett effektfullt sätt det du berättar.
|
Genremedvetenhet - sagor
|
|
||||
| Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Ny nivå | |
|---|---|---|---|---|
|
Sagor - typiska drag och typiskt innehåll
|
Du känner till en del drag som kännetecknar en saga och kan namnge några sagor, sagoförfattare, och typiska karaktärer i sagor.
|
Du känner till drag som kännetecknar en saga och kan namnge sagor, sagoförfattare, och typiska karaktärer i sagor. Du kan förklara och diskutera uppbyggnaden i sagor något.
|
Du känner till många drag som kännetecknar en saga och kan namnge sagor, sagoförfattare, och typiska karaktärer i sagor. Du kan förklara och diskutera uppbyggnaden i sagor, och också diskutera huruvida texter är sagor eller ej och då komma med argument gällande innehåll och uppbyggnad.
|
Du känner till drag som man brukar säga kännetecknar en saga och kan namnge sagor, sagoförfattare, och typiska karaktärer i sagor. Du kan problematisera begreppet och sätta det i sitt sammanhang, bland annat med hjälp av uppbyggnad, innehåll och tidsaspekter.
|
Fg Skrivamatris - Språklig kvalitet och skrivregler - sagor
Språklig kvalitet och skrivregler |
|||||
| Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Nivå 4 | Nivå 5 | |
|---|---|---|---|---|---|
|
Disposition, struktur och textens uppbyggnad
|
Du använder mycket enkla och konkreta ord
Du använder talspråksformer av ord
|
Du använder enkla och konkreta ord
Du börjar kunna skilja på tal- och skriftspråk
|
Du använder ibland ett korrekt och varierat språkbruk (SV)
Du använder begrepp som du inte helt behärskar(SV/SVA)
Du tar risker vad gäller ord och strukturer (SVA)
Du försöker använda rätt språkbruk för genren
|
Du använder ord korrekt och varierat
Du klarar att använda abstrakta begrepp korrekt
Du använder rätt språkbruk för genren
|
Ditt ordval är varierat och specifikt
Du visar ett visst sinne för underfundiga formuleringar och/eller humoristiska vändningar
|
|
Tempus
|
|
Du växlar mellan nutid och dåtid inom samma stycke
|
Du växlar ibland mellan nutid och dåtid inom samma stycke
|
Du klarar att växla mellan olika tempus på ett korrekt sätt
|
|
|
Meningsbyggnad
|
Din text har en mycket enkel meningsbyggnad (SVO)
|
Din text har en enkel meningsbyggnad.
Ibland börjar du meningen med annan satsdel än subjektet, oftast tidsadverbial
|
Din text har korrekt meningsbyggnad.
Du använder olika typer av bisatser
|
Din text har varierad meningsbyggnad
|
Du visar medvetenhet om meningsbyggnadens betydelse för textens stil
|
|
Skiljetecken Styckemarkering Stavning
|
Du behärskar inte skrivreglerna
|
Du behärskar de vanligaste skrivreglerna relativt korrekt
Rubrik finns till texten
Din text är läslig, handskriven eller datorskriven
|
Du behärskar de vanligaste skrivreglerna korrekt
|
Din text är lätt att läsa, dvs. du behärskar i stort sett skrivreglerna och är medveten om skrivreglernas betydelse
|
Du behärskar skrivreglerna och använder dem för att lyfta fram textens innehållsliga kvalitet
Du har hittat en passande rubrik till din text
|
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här:
