Varför? Koppling till läroplan. Varför ska vi välja just detta innehåll? (Utifrån barnens förmågor, förståelse och intressen.)

Syftet är att skapa en ökad förståelse för hur man kan uttrycka olika känslor, vad som kan orsaka dem samt hur vi ska bemöta varandra.

Vad? Vad vill vi barnen ska få erfara/lära? Vad är barnen intresserade av? Vad har barnen delaktighet och inflytande i? Lärande objekt: Vad riktar vi barnens intresse mot, utvecklar deras förståelse för och undervisar om?

I olika undervisningar och sammanhang får barnen i mindre grupper möjlighet att möta olika känslor med hjälp av bilder som är kopplade till läsårets tema, sånger och barnlitteratur. 

Vad ska barnen få erfara/lära på utbildningen? Till exempel pedagogiska miljöer.

Barnlitteratur, bilder, sånger i samlingar är kopplade till fokusområdet och känslor. I den dagliga dialogen med barnen samtalar vi om känslor, hur det kommer sig att en känner på olika sätt och hur vi kan agera mot varandra för att vi alla ska må bra. Den pedagogiska dokumentationen från undervisningarna finns uppsatt för barnen vilket skapar möjligheter att föra dialoger med barnen under utbildningen utöver undervisningarna. 

Hur? Vilken metod ska jag använda för att skapa bästa tänkbara förutsättning för lärande? Koppling till teorier och beprövad erfarenhet. Vilka kunskaper behöver jag skaffa mig? Hur gör vi det möjligt för barnen att nå målen? Hur skapar vi/ser lärmiljön ut? Hur utvärderar vi/tar vi reda på om målen uppfylls?

Då barnen blir väldigt fokuserade när vi använder oss av temat kommer det vara med i inledningen för att på ett lustfyllt sätt introducera olika moment.

För att få barnen att uttrycka och visa olika känslor använder vi oss av bilder som redan är bekanta för barnen och som vi sjunger om. En känd sång är den om den arga, glada och ledsna spindeln. Vi kommer även att använda oss av känslobollar där vi rullar bollarna till varandra och pratar om den känsla som symboliseras på bollen. Barnen kommer att få "fiska" smileysar med olika känslouttryck och sedan visa den känsla de "fångar" med kroppen och ansiktet. Detta kommer att dokumenteras och vara en del i den pedagogiska dokumentationen på väggen. 

Via rollspel där olika karaktärer råkar ut för olika dilemma involveras barnen i att sätta ord på känslor samt uttrycka dessa.

I alla olika undervisningar står dialogen mellan barn-vuxen, barn-barn i fokus. Doveborg, Pramling & Pramling Samuelsson (2013) skriver om vikten av dialog, samspel och upplevelser är grundläggande för lärandet liksom variationen. Med dessa olika undervisingsmoment kring känslor och känslouttryck får barnen känna igen och uttrycka på varierande sätt i olika lust- och meningsfulla sammanhang. Thornberg (2006) skriver vidare att en stor betydelse för empatins utveckling även beror på hur vuxna för en dialog med barnen, uppmärksammar dem på egna och andras känslor och handlingars konsekvenser samt synliggör deras empati. 

Hur planerar vi att arbeta med: Normkritiskt förhållningssätt, flerspråkighet, hållbar utveckling, Grön flagg, kulturell mångfald, estetiska lärprocesser, motorik och hälsa samt värdegrund.

De ord som benämner känslouttryck arbetar vi med på de representerade språken i undervisningarna.

Vi för dialog kring att vi alla är olika och att vi alla uttrycker känslor på olika sätt. I sångerna och i de olika rollspelen använder vi oss av han, hon och hen. Detta för att visa på att olika personer/karaktärer använder sig av olika pronomen.

Barnen får göra en gruppmålning där de kopplar en känsla till en färg.

För vem? Hur ska det dokumenteras? Vad, vem, hur, varför.

• Både pedagoger och barn kommer ta foto, filma och anteckna det som händer i undervisningssituationer och under utbildningen.
• Vi pedagoger använder dokumentationen som beprövad erfarenhet och underlag för analys och utvärdering inom fokusområdet.
• Tillsammans med barnen dokumenterar vi barnens tankar, kommentarer och resonemang. Vi tittar på dokumentationen och reflekterar tillsammans kring det.
• Vi lägger ut det vi gjort på unikum för att få vårdnadshavarna delaktiga i det vi gör, samt ge de möjligheten att diskutera hemma tillsammans med sina barn.

• utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,

  Lpfö98 Rev. 2016
• utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,

  Lpfö98 Rev. 2016
• utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,

  Lpfö98 Rev. 2016
• utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler,

  Lpfö98 Rev. 2016