Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Livet i Bokstavslandet

Skapad 2017-08-22 14:28 i Delfinskolan Lunds för- och grundskolor
Grundskola 1 Svenska Svenska som andraspråk
Livet i Bokstavslandet är ett nytt grundläromedel för årskurs F-3. I läseböckerna har Ulf Stark skrivit fristående berättelser om Ami, Bruno, Coco och Dani, figurerna vi känner igen från UR:s teveprogram. Läseböckerna innehåller även olika typer av texter: berättande, poetiska, beskrivande, förklarande och instruerande. Till varje läsebok finns en lärarhandledning, ett digitalt introduktionsmaterial och en arbetsbok som tränar eleverna i bokstavskännedom, ordkunskap, läsförståelse, återberättande, språkets struktur, skrivande och mycket mer. Livet i Bokstavslandet är utprovat i klass, testat av lärargrupper och granskat av läsforskare. Precis som teveserien tar läromedlet fasta på modern läs- och skrivforskning, och utgår såklart från Lgr11!

Innehåll

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Det här ska du lära dig 

    • Du ska automatisera hela alfabetet, både stora och små bokstäver.

    • Du ska bli säker på bokstavsljuden och kunna höra vart i ett ord du hittar dem.

    • Du ska kunna ljuda samman bokstavsljuden till ord och få flyt i det du läser.

    • Du ska utveckla din läsförståelse.

    • Du ska kunna skriva ord och korta texter.

 Hur arbetar vi?

    • Den största delen av svenskaundervisningen sker i halvklass. 

    • Vi arbetar i vår bok Livet i bokstavslandet.

    • Vi läser i vår läsebok Livet i bokstavslandet och svarar på frågor till texten.

    • Vi tittar på programmet Livet i bokstavslandet.

    • Vi tränar på att forma bokstäver i vår bokstavsbok.

    • Vi lyssnar på berättelser och samtalar om dem tillsammans.

    • Vi gör språklekar/språkövningar i halvklass och mindre grupper. 

Bedömningssituationer

 Du visar vad du kan genom att…

    • Visa vad du arbetar med i dina böcker.

    • Visa texter som du skrivit.

    • Läsa högt för en vuxen.

    • Aktivt delta på arbetspassen.

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
    Sv
  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
    Sv
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
    Sv
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
    Sv
  • söka information från olika källor och värdera dessa.
    Sv
  • Centralt innehåll
  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
    Sv  1-3
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
    Sv  1-3
  • Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom egna och gemensamma texter och göra förtydliganden.
    Sv  1-3
  • Handstil och att skriva med digitala verktyg.
    Sv  1-3
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
    Sv  1-3
  • Alfabetet och alfabetisk ordning.
    Sv  1-3
  • Sambandet mellan ljud och bokstav.
    Sv  1-3
  • Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
    Sv  1-3
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
    Sv  1-3
  • Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften.
    Sv  1-3
  • Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
    Sv  1-3
  • Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
    Sv  1-3
  • Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.
    Sv  1-3
  • Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras
    Sv  1-3
  • Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar. Hur de kan organiseras i steg, med logisk ordning och punktuppställning i flera led.
    Sv  1-3
  • Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, spel och webbtexter.
    Sv  1-3
  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.
    Sv  1-3
  • Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
    Sv  1-3
  • Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser.
    Sv  1-3
  • Skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.
    Sv  1-3
  • Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt via sökmotorer på internet.
    Sv  1-3
  • Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.
    Sv  1-3
  • Kunskapskrav
  • Eleven kan läsa meningar i enkla, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt.
    Sv   1
  • Genom att kommentera och återge någon för eleven viktig del av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven begynnande läsförståelse. Med stöd av bilder eller frågor kan eleven också uppmärksamma när det uppstår problem med läsningen av ord eller med förståelse av sammanhanget och prövar då att läsa om och korrigera sig själv.
    Sv   1
  • I samtal om texter som eleven lyssnat till kan eleven föra enkla resonemang om texters tydligt framträdande innehåll och jämföra detta med egna erfarenheter.
    Sv   1

Matriser

Sv SvA
Delfinskolans Bedömningsmatris - Nya språket lyfter åk 1-3

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Nivå 4
Nivå 5
LÄSA A
(Eleven har knäckt läskoden och visar förståelse för innehållet)
Jag lyssnar och följer med i handlingen när någon läser för mig.
Jag förstår vad texten handlar om och känner igen en del ord.
Jag kopplar ihop det lästa med egna upplevelser och har börjat ljuda när jag läser själv.
Jag kan läsa ord och meningar och förstår vad jag själv läser och andra läser för mig.
Jag resonerar om det som andra läst och läser själv kortare texter.
SKRIVA A
(Eleven skriver sitt namn och kopierar bokstäver. Eleven känner igen och skriver flera bokstäver och kopplar dem till bokstavsljuden. Eleven skriver för att uttrycka sig och minnas.
Jag använder bilder, tecken och symboler för att berätta något.
Jag kan komma på saker att skriva om, skriver mitt namn och skriver av bokstäver och ord.
Jag prövar att skriva själv, kan flera bokstäver och vet hur de låter.
Jag prövar att skriva till bilder.
Jag skriver för att berätta eller minnas och ljudar orden när jag skriver.
Avstämning A
(Eleven har knäckt läskoden och visar förståelse för innehållet.)
Jag kan läsa ihop bokstäver till ord och förstår det jag läser.
LÄSA B
(Eleven läser med hjälp av både ljudning och orfografisk helordsläsning samt visar förståelse vid egen läsning.)
Jag kan sammanfatta det jag läst om och börjar få lite flyt när jag själv läser.
Jag prövar att koppla ihop det jag läser med mina egna erfarenheter.
Jag kan förstå och hitta bra poänger i det jag läser.
Jag använder olika sätt för att förstå en text och läser oftast texterna med flyt.
SKRIVA B
(Eleven visar förståelse för hur meningar skrivs samt använder olika strategier som stöd i skrivandet.)
Jag kan skriva korta texter och börjar få lite flyt i skrivandet.
Jag pratar med andra om hur man kan skriva på lite olika sätt.
Jag prövar att planera hur jag ska skriva och ser hur de gjort i andra texter.
Jag skriver så att andra kan läsa och följa med i mina texter.
Avstämning B
(Eleven läser med hjälp av både ljudning och ortografisk helordsläsning samt visar förståelse vid egen läsning.)
Jag kan alla bokstäver, förstår det jag läser och märker när jag läser fel.
LÄSA C
(Eleven läser ofta och regelbundet både korta och längre texter i olika genrer. Eleven ”läser mellan raderna” d.v.s. tolkar och förstår innehåll i berättelser och faktatext.
Jag läser för att uppleva och lära.
Jag läser ofta och regelbundet.
Jag förstår det viktiga i berättelser och faktatexter.
Jag läser olika slags texter med flyt på lite olika sätt beroende på varför jag läser.
SKRIVA C
(Eleven skriver berättande text med tydlig handling. Eleven följer vanliga stavningskonventioner vid skrivande av texter och börjar använda ordlista eller datorns stavningskontroll. Eleven hämtar information och kunskaper från olika källor, redovisar med egna ord samt skriver sammanhängande text. Eleven visar förmåga att planera, organisera och bearbeta innehåll och form i en text.)
Jag får ideér från andra om hur jag kan ändra i mina texter så att de blir bättre.
Jag kan skriva om det jag lärt mig med egna ord så andra förstår.
Jag skriver så att det blir spännande, intressant och lärorikt att läsa mina texter.
Jag planerar mitt skrivande och ändrar i texterna för att göra den bättre.
Avstämning C
(Eleven läser flytande med förståelse både kortare och längre texter där ortografisk helordsläsning dominerar.)
Jag kan läsa flytande och känner lätt igen hela ord och förstår det jag läser.
LÄSA D
(Eleven tar hjälp av textens och ordens uppbyggnad för att underlätta läsflyt och läsförståelse. Eleven använder varierade lästekniker beroende på syftet med läsningen. Eleven läser regelbundet längre texter inom olika genrer med flyt och förståelse.)
Eleven tar hjälp av ordens uppbyggnad för att underlätta läsflyt och läsförståelse.
Eleven använder varierade sätt att läsa beroende på syftet med läsningen.
Eleven läser regelbundet längre texter av olika slag med flyt och förståelse.
SKRIVA D
(Eleven skriver beskrivande, utredande och argumenterande/resonerande text och kan uttrycka egna tankar och åsikter. Eleven skriver regelbundet och bearbetar sina texter. Eleven använder skiljetecken, anföringstecken och styckeindelning. Eleven skriver regelbundet med olika syften.)
Eleven följer nästan genomgående de vanligaste reglerna för såväl stavning som menings- byggnad och interpunktion samt tar stöd av olika hjälpmedel vid skrivande.
Eleven använder ibland några texttypiska drag vid skrivande och prövar att bearbeta sina texter med stöd av andras råd.
Eleven visar förståelse för att texter kan skrivas för olika syften och mottagare.
Läsa E
Eleven börjar använda kunskap om ords- betydelser och texters innehåll för att berika sitt samtal om texter.
Eleven använder kunskap om texters uppbyggnad layout och komposition för att fördjupa förståelsen.
Eleven läser längre texter med flyt och är på god väg att anpassa användningen av lässtrategier beroende på såväl syfte som typ av text.
Berättande
(Eleven berättar händelser, historier och upplevelser och kan lyssna på andra. Eleven återberättar sammanhängande händelser, sagor eller andra berättelser. Eleven berättar längre sammanhängande berättelser med tydlig poäng. Eleven anpassar sitt berättande till olika situationer och åhörare.)
Jag kan berätta i grupp och lyssna på andra.
Jag kan återberättaen händelse eller saga så andra förstår vad jag menar.
Jag kan berätta längre berättelser så poängen blir tydlig.
Jag kan berätta på olika sätt beroende på vilken situation det är och på vilka som lyssnar.
Avstämning D
(Eleven läser obehindrat med förståelse.)
Jag kan läsa och förstå olika slags texter och förstår att de har olika syften.
Beskrivande...
(Eleven beskriver olika företeelser så att andra förstår. Eleven förklarar på ett begripligt sätt. Eleven ger och tar muntliga instruktioner. Eleven uttrycker åsikter, argumenterar och tar intryck av andras argument.)
Jag kan beskriva olika saker så andra förstår vad jag menar.
Jag kan förklara så att andra förstår vad jag menar.
Jag kan ge och ta muntliga instruktioner.
Jag talar om vad jag tycker och tänker och lyssnar på andras åsikter.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: