Livet i Bokstavslandet

Livet i Bokstavslandet är ett nytt grundläromedel för årskurs F-3. I läseböckerna har Ulf Stark skrivit fristående berättelser om Ami, Bruno, Coco och Dani, figurerna vi känner igen från UR:s teveprogram. Läseböckerna innehåller även olika typer av texter: berättande, poetiska, beskrivande, förklarande och instruerande.
Till varje läsebok finns en lärarhandledning, ett digitalt introduktionsmaterial och en arbetsbok som tränar eleverna i bokstavskännedom, ordkunskap, läsförståelse, återberättande, språkets struktur, skrivande och mycket mer.
Livet i Bokstavslandet är utprovat i klass, testat av lärargrupper och granskat av läsforskare. Precis som teveserien tar läromedlet fasta på modern läs- och skrivforskning, och utgår såklart från Lgr11!

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,

• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och

• söka information från olika källor och värdera dessa. 

Det här ska du lära dig 

• Du ska automatisera hela alfabetet, både stora och små bokstäver.

• Du ska bli säker på bokstavsljuden och kunna höra vart i ett ord du hittar dem.

• Du ska kunna ljuda samman bokstavsljuden till ord och få flyt i det du läser.

• Du ska utveckla din läsförståelse.

• Du ska kunna skriva ord och korta texter.

 Hur arbetar vi?

• Den största delen av svenskaundervisningen sker i halvklass. 

• Vi arbetar i vår bok Livet i bokstavslandet.

• Vi läser i vår läsebok Livet i bokstavslandet och svarar på frågor till texten.

• Vi tittar på programmet Livet i bokstavslandet.

• Vi tränar på att forma bokstäver i vår bokstavsbok.

• Vi lyssnar på berättelser och samtalar om dem tillsammans.
  

• Vi gör språklekar/språkövningar i halvklass och mindre grupper. 

Bedömningssituationer

 Du visar vad du kan genom att…

• Visa vad du arbetar med i dina böcker.

• Visa texter som du skrivit.

• Läsa högt för en vuxen.

• Aktivt delta på arbetspassen.

Läroplanskopplingar

Syfte

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
• söka information från olika källor och värdera dessa.

Centralt innehåll

• Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom egna och gemensamma texter och göra förtydliganden.
• Handstil och att skriva med digitala verktyg.
• Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
• Alfabetet och alfabetisk ordning.
• Sambandet mellan ljud och bokstav.
• Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
• Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften.
• Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
• Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
• Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.
• Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras
• Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar. Hur de kan organiseras i steg, med logisk ordning och punktuppställning i flera led.
• Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, spel och webbtexter.
• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.
• Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
• Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser.
• Skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.
• Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt via sökmotorer på internet.
• Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.

Kriterier

• Eleven kan läsa meningar i enkla, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt.
• Genom att kommentera och återge någon för eleven viktig del av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven begynnande läsförståelse. Med stöd av bilder eller frågor kan eleven också uppmärksamma när det uppstår problem med läsningen av ord eller med förståelse av sammanhanget och prövar då att läsa om och korrigera sig själv.
• I samtal om texter som eleven lyssnat till kan eleven föra enkla resonemang om texters tydligt framträdande innehåll och jämföra detta med egna erfarenheter.